Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergh, Sven Richard - Berghaus, Heinrich Karl - Berghem - Berghman, Gustaf Schlegel - Bergholm, Karl Axel - Bergianska stiftelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1355
Berghaus—Bergianska stiftelsen
1356
—81 samt i Paris för J. P. Laurens, vann
medalj på salongen 1883 och hedersmedalj vid
världsutställningen 1889 samt förblev sedan
bosatt i Sverige. Det var med ett par
»vänporträtt» han vann sina första framgångar,
och det intima porträttet förblev hans bästa
område (»Min hustru», »Eva Bonnier»,
»Konstnärsförbundets styrelse», »Strindberg»,
»Frö-ding»). Från figurkompositioner i friluft eller
rumsluft (»En hypnotisk seans») övergick
han till romantik (»Riddaren och jungfrun»),
till naturlyrik (»Nordisk sommarkväll») och
till stämningar (»De gamla på stranden»).
Spekulativt anlagd, böjd för analys och
reflexion, visade han sig alltid känslig för
samtida strömningar inom konsten, omfattade de
idéer, som lågo i luften, då de passade för
hans lynne, och gjorde dem till sin egendom.
Hans konst gick dock inifrån utåt,
betänksamt, ibland med uppenbar möda, någon gång
med käck skaparlust. Hans studium var
alltid energiskt och målmedvetet, och i svensk
konstverksamhet under den genombrottets tid,
då han verkade, stod han som en av de mest
representativa och gedigna krafterna. — Från
oppositionens början 1885 hade han intagit sin
plats bland de mot akademien upproriska;
han tillhörde Konstnärsförbundet från dess
stiftande, verkade tidtals på 1890-talet som
lärare i dess skola och blev med tiden en av
förbundets ledare. 1915 blev han
överintendent och chef för Nationalmuseum, sedan han
förut uppgjort ett förslag till dess ombyggan
de, vilket omedelbart sattes i gång enligt
hans plan. Denna ombyggnad jämte
samlingarnas ökande och nyordnande upptog
honom helt under hans sista tid (se
Nationalmuseum). På museet är B. rikt och
mångsidigt representerad med flera
huvudarbeten, väl företrädd även i Thielska galleriet,
i K. O. Bonniers samling samt i Göteborgs
och Köpenhamns museer. Ett självporträtt
äges av Uffizigalleriet i Florens. En
minnesutställning ägde rum på Nationalmuseum
1919. — Som författare gav B. förtjänstfulla
analyser av några kamraters konstnärskap,
skrev agitationsskriften »Hvad vår kamp gällt»
(1905), flera undersökningar i konstfrågor,
om »Konstmuseet som skönhetsvärld»,
»Stilproblemet» m. m. De flesta av B:s essäer äro
samlade i »Om konst och annat» (2 bd; 1908,
1921). Litt.: Tor Hedberg, »Richard B.» (1903).
Se planscher vid sp. 1353 och 1356. G—g N.
Berghaus, Heinrich Karl, tysk
geograf och kartograf (1797—1884). Hans mest
betydande kartografiska verk är
»Physika-lischer Atlas». I sv. övers, utkom »Jordens
folkslag» (1847—50). — Hans brorson H e r m a n n
B. (1828—90) var även en god kartograf och
utförde bl. a. en allmänt spridd världskarta,
»Chart of the world» (11 :e uppl. 1886).
Berghem, socken i s. Västergötland kring
Viskan och vid Västra öresjön; Marks härad,
Älvsborgs län; 39,37 kvkm, 1,064 inv. (1924).
1,171 har åker, 2,135 har skogs- och hagmark.
Bildar med Hajom ett pastorat i Göteborgs
stift, Marks och Bollebygds kontrakt.
Berghman, Gustaf Schlegel, läkare,,
bibliognost (1836—1910), med. lic. i Uppsala
1867. B. överlämnade 1909, efter 25 års
sam-larverksamhet, hela sin betydande samling
elzevierböcker till Kungl. biblioteket.
Bergholm, Karl Axel, finländsk genealog
(1841—1924), B. har vid sidan av
lärarverk-samhet ägnat sig åt genealogiska forskningar;
han innehar professors titel. Bland B:s
skrifter märkas »Ofrälse släkter i Finland»
(1893-—1901; omfattar 200 släkter) och »Finska
senatens medlemmar och tjänstemän 1809—
1909» (1912).
Bergianska stiftelsen kallas en av P. J.
B e r g i u s (se denne) i testamente av 20 dec.
1784 till Vetenskapsakademien gjord
donation, vilken akademien 1791, året efter
Ber-gius’ död, kom i besittning av. Den bestod
dels av »100,000.-de daler kopparmynt eller
5,555 riksdaler 26 schillingar och 8
runstycken», dels av ett mycket värdefullt bibliotek
på mer än 5,000 större och mindre skrifter,
huvudsakligen botaniska verk från 1500-talet
till Bergius’ tid, dels av ett herbarium av
15,363 »örter», representerande mer än 9,000
arter, bland vilka många s. k.
originalexemplar, dels ock av gårdarna n:o 110 och 111
vid Karlbergsallén i Stockholm, utgörande 14
tunnland 27Q12 kappland (omkr. 7,3 har) jord
med åbyggnader. Av jordegendomen hade
donator skapat en trädgård, som av sin samtid
hade vitsordats vara den förnämsta
fruktträdgården i mellersta Sverige. Den innehöll
1791 ej mindre än 425 äppelträd, 282
plommonträd m. m. Avsikten med donationen var
»at B e r g i e 1 u n d» — så kallades efter
donators önskan den nämnda jordegendomen —
»nu och i framtiden skall blifva en schola för
horticulturen i riket, och at naturalhistorien,
i synnerhet studium botanicum, genom denna
inrättning vinner årlig tilväxt». I
överensstämmelse med donators föreskrift utser
akademien en »professor bergianus», vilken har
högsta uppsikt över hela anläggningen; under
honom sorterar en trädgårdsmästare.
Bergielunds eller Bergianska trädgårdens
historia omfattar tvenne avdelningar. Den
första innefattar åren 1791—1885, då
trädgården och trädgårdsskolan lågo på ovan
nämnda plats. Under denna tid verkade som
bergianska professorer de i den svenska
botanikens historia bekanta O. Swartz, J. E.
Wikström, N. J. Andersson och V. B. Wittrock.
Som bergiansk trädgårdsmästare tjänstgjorde
1822—60 en av vårt lands dugligaste
horti-kultörer, direktör Anders Lundström. — På
grund av för ringa kapital kunde emellertid
varken skolan eller trädgården nå den
utveckling, som var önskvärd.
Vetenskapsakademien måste ofta träda emellan med
pen-ningförsträckning, och 1866 föreslog t. o. m.
dåv. professor bergianus, att akademien skulle
avträda hela donationen till Bergius’ arvingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
