Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergianska stiftelsen - Bergisbröd - Bergisch-Gladbach - Bergius, Bengt - Bergius, Nicolaus - Bergius, Peter Jonas - Bergjum - Bergk, Theodor - Bergkalk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1359
Bergisbröd—Bergkalk
1360
Föreståndare för stiftelsen är sedan 1915 prof.
Rob. E. Fries. — Litt.: Wittrock, »Några
bidrag till Bergianska Stiftelsens historia» (1890)
och »Om planen för Bergielunds botaniska
trädgård» (1891), båda i Acta Hor ti Bergiani, bd
1; Rob. E. Fries, »Några drag ur den
Bergianska trädgårdens historia 1885—1914», i
samma skrift, bd 6 (1918), och »Vägledning
för besökande i Bergianska trädgårdens
botaniska avdelning» (1924). R. F.
Be’rgisbröd, se Vallmo.
Be’rgisch-Gla’dbach, se Gladbach 2.
Be’rgius, Bengt, historisk samlare (1723
—84), bror till P. J. B. Efter studier i Lund,
där han 1747 blev docent, överflyttade han
till Stockholm, utnämndes 1758 till e. o.
assessor i Antikvitetsarkivet samt 1762 till
bankokommissarie. B. samlade under hela sitt liv
material till Sveriges politiska och
lärdomshistoria (20 stora bd, nu i Vet.-akad :s bibi.)
och utgav även själv åtskilliga för
hävdaforskningen viktiga källskrifter, främst Karl IX :s
rimkrönika (1759) och »Nytt förråd af äldre
och nyare handlingar rörande nordiska
historien» (4 bd, 1753—54). Hans »Små-saker til
nöje och tidsfördrif» (8 delar, 1756—57)
förbjödos men rönte alltjämt livlig efterfrågan.
Som preses i Vet.-akad. höll B. 1769 ett »Tal
om svenska äng-skötseln och dess främjande
genom lönande gräs-slag», vilket väckte
uppseende även utomlands och eggade till nyttiga
försök i Sverige. B:s »Tal om läckerheter»
utgavs efter hans död (2 bd, 1785—87). B. var
jämte sin bror innehavare av den s. k.
Bergianska trädgården. Led. av Vet.-akad. 1766.
Be’rgius, Nicolaus, präst, författare (1658
—1706). Blev 1687 t. f. och 1691 ord.
predikant vid franska luterska församlingen i
Stockholm, dess kyrkoherde och assessor i
stadskonsistoriet 1694. Han utnämndes 1700
till superintendent i Ingermanland, 1701 till
generalsuperintendent i Livland och
prokan-sler för akademien i Pernau, s. å. till teol.
professor vid denna akademi och 1703 till
kyrkoherde vid därvarande tyska församling.
Blev teol. dr i Uppsala 1705. B. genomgick
1688—89 en svår själskris, varunder en from
högättad dam, Kristiana Juliana Oxenstierna,
sökte trösta honom; dem emellan uppstod då
kärlek, och det väckte ett oerhört uppseende,
då det blev känt, att hon 1691 i hemlighet
vigts vid den ofrälse prästmannen (hennes
bror anförde t. o. m. klagomål hos Svea
hovrätt och på riddarhuset). För att vinna
inflyttade fransmän för luterska läran
upprättade B. en fransk skola i Stockholm. Som
stiftschef i östersjöprovinserna var han
synnerligen nitisk, sökte förmå ingermanländarna
att överge de ryska kyrkorna, lade grund till
ett offentligt bibliotek i Narva och ivrade för
spridning av de kyrkliga böckerna (bibel,
handbok och psalmbok) på estniska, tyska och
lettiska. Bland B:s arbeten märkas en
stridsskrift mot vissa fruntimmersmoder
(»Wäl-lustens twenne blås-bälgor, neml. den höga
fontangen okk de blåtta brösten», 1690; trol.
bearbetning efter tyskt original). I studiet av
ryska språket var han en föregångsman, och
han utgav en översikt av rysk kyrko- och
lärdomshistoria, »Exercitatio historico-theologica
de statu ecclesiæ & religionis Moscoviticæ» (2
dir, 1704—05). Litt.: C. öhlander, »Om den
svenska kyrkoreformationen uti
Ingermanland» (1900).
Be’rgius, Peter Jonas, läkare och
botanist (1730—90), bror till Bengt B. Studerade
från 1749 under Linné i Uppsala; med. dr
1754. S. å. flyttade han till Stockholm, där
han fick stor
praktik. Kallades 1761
att intaga den
nyinrättade professorsstolen i
natu-ralhistoria och
farmaci vid Collegii
medici läroanstalt
och utnämndes 1766
därjämte till
assessor i nämnda
kollegium. — B. skrev
talrika botaniska
arbeten och blev
bekant som
farma-ceutisk kemist
ge
nom det berömda arbetet »Materia medica»
(1778). Av stort värde äro de undersökningar,
som B. ägnade de smittosamma sjukdomarna
i Sverige, deras uppkomst och spridningssätt;
han var bl. a. en av sin tids ivrigaste
förkämpar för koppympningen. B. står även som
en av de tidigaste målsmännen för svensk
me-dicinsk-historisk forskning (»Om Stockholm
för 200 år sedan och Stockholm nu för tiden»,
1758). Han skapade i sin egendom vid
Karl-bergsallén i Stockholm en mönsterträdgård,
som han 1784 testamenterade till Vet.-akad.
(se Bergianska stiftelsen). Led. av
Vet.-akad. 1758. R. F.
Bergjum, se B e r g u m.
Bergk, T h e o d o r, tysk filolog (1812—81).
Blev professor i Marburg 1842, i Freiburg
1852 och i Halle 1857 samt tog av hälsoskäl
avsked 1869. B. är berömd som utgivare av
svåråtkomliga grekiska författare i sin
samling »Poetæ lyrici græci» (1843; 5:e uppl., av
Schröder, 1900) och skrev även en »Geschichte
der griechischen Litteratur» (4 bd, 1872—87;
bd 2—4 utg. av Hinrichs och Peppmüller).
Jfr biogr. av Peppmüller i hans edition av
B:s »Kleine philologischen Schriften» (2 bd,
1884—86).
Bergkalk, se Karbonsystemet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
