Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergström, David Kristian - Bergström, Erik Gustaf Adolf - Bergström, Hjalmar - Bergström, Karl Johan - Bergström, Ludvig - Bergström, Oscar - Bergström, Paul U., a.-b. - Bergström, Per Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
Bergström, E. G. A—Bergström, P. A.
36
delning 1894 och blev 1897 tillika biträdande
redaktör av Dagen. Från dessa båda
befattningar avgick han 1905. Han var stiftare av
Svenska journalistföreningen och dess förste
ordf. B. har varit led. av Andra kammaren
1894—1907 och av Första kammaren 1912—15
och var vid olika riksdagar led. av
konstitutions-, rösträtts-, bevillnings- och särskilt
utskott. Han medverkade till Folkpartiets
bildande 1895 och uppgick med detta i Liberala
samlingspartiet 1900. Efter att ha tillhört
K. Staaffs första ministär (7 nov. 1905—29
maj 1906) som konsultativt statsråd, var han
i Staaffs andra ministär (7 okt. 1911—17
febr. 1914) statsråd och chef för
Lantför-svarsdepartementet — Sveriges förste civile
krigsminister. Som sådan framlade han och
fick antagna förslag om försöksmobilisering
(1912), arméns vinterutrustning (1913) och
ordnandet av landstormsförråd (s. å.). Under
mellantiden mellan dessa
statsrådsbefattning-ar var B. generalkonsul i Helsingfors 1907
—11; han blev 1915 konsul och 1916
generalkonsul i Montreal samt var maj 1918—okt.
1922 envoyé i Tokyo och Peking. Han blev
okt. 1922 på egen begäran försatt i
disponi-bilitet. Vid liberala partiets splittring våren
1923 följde B. förbudsvännerna och är från
1923 förste vice ordf, i Frisinnade folkpartiets
förtroenderåd. Valdes sept. 1924 ånyo till led.
av Första kammaren. Har bl. a. utgivit
»Kommunism och socialism» (1890); »Den politiska
rösträtten» (1890, 6:e uppl. 1905), »Från
rösträttsstridens länder» (1894), »Den kommunala
rösträtten» (1915). Ths.*
Bergström, Erik Gustaf Adolf,
skådespelare (1837—1904). Var född i Stockholm
och urspr. anställd i kramhandel, fick 1858
engagemang vid Ladugårdslandsteatern samt
tillhörde 1859—72 och 1876—99 Södra
teatern, 1876—83 som teaterledare (till 1882 tills,
m. G. Haqvinius). 1872—76 innehade han
jämte Haqvinius Mindre teatern, och från
1899 till sin död var han anställd vid
Dramatiska teatern. — B. var en av naturen rikt
gynnad, oemotståndlig komiker, som med
suverän teknik behärskade sitt område,
toffel-hjältar och gamla herrar på vift. Bland de
mer än 200 roller han utförde må nämnas
Dardanell, professor Klint i »Svärfar»,
Pettersson i »Andersson, Pettersson och
Lundström», Kalle Kafle i »Hvetebröd och
rågbröd», Peterman i »Petermans flickor»,
Knäcksell i »Positivhataren», Crusius i
»Storstadsluft», Grot i »Fästmanssoffan» och
Hein-dorff i »Krig i fred». (G. K-g.)
Bergström, Hjalmar, dansk förf. (1868—
1914). Först handelsskolelärare, började han
1894 ge ut berättelser, vart sedan uteslutande
dramatisk förf, och vann stor framgång med
»Möntergade 39» (1904), »Lynggaard & co.»
(1905), »Karen Bornemann» (1907), »Provens
dag» (1915) m. fl., av vilka de tre sistnämnda
även getts i Sverige. B. ägde teknisk
skick
lighet, godmodigt skämtlynne och
människokännedom. R-n B.
Bergström, Karl Johan, landshövding
(f. 1858 bls), son till P. Ax. B. Blev 1885
jur. kand, i Uppsala, 1895 häradshövding i
Västmanlands västra domsaga och 1900 lands?
hövding i Norrbottens
län; sedan 1911 är han
landshövding i Örebro
län. I Norrbottens län
utvecklade B. en
utomordentlig verksamhet,
organiserade och
genomförde hjälpverksamheten nödåren 1902
—03 och nedlade sedan
ett energiskt och
initiativrikt arbete på att
upphjälpa jordbruket
och boskapsskötseln.
För lapparna, som den svåra vintern 1905—06
voro nära att få sina renhjordar ödelagda,
ingrep B. raskt och behjärtat. B. var 1907—09
led. av svensk-norska kommissionen om de
svenska lapparnas renbete.
Bergström, Ludvig, teologisk förf, (f.
1857 4/0). Var 1890—1923 lektor i
kristendom och filosofi vid Uppsala högre allm.
läroverk. B. har utgivit läroböcker i religionslära
samt varit en av de tidigaste representanterna
i Sverige för den moderna bibelkritiken. Bland
B:s skrifter märkas »Om Moseböckernas
uppkomst» (1892), »Moseböckernas värde» (1893),
»Kristendom och socialism» (1893) och
»Skapelsen, syndafloden och världsdomen» (1899).
Bergström, Oscar, svensk sångare (f. 1874
18/?), bror till Alfred B. Arbetade först i
snör-makeri, var anställd 1897—99 vid
Stockholms-operan samt 1899—1912 och tidtals från 1917
vid Albert Ranfts operettsällskap. Bland hans
roller märkas Lothario i »Mignon», Vulcanus
i »Filemon och Baucis», Gaspard i
»Corne-villes klockor» och Styx i »Orfeus i
underjorden». B., som rönt mycken uppskattning
för sin välklingande basbaryton, har som
romanssångare gjort vidsträckta konsertresor.
Bergström, Paul U., a.-b., Stockholm, äger
konfektionsfabrik och skrädderi. Tillverkar
och försäljer herr-, dam- och barnkonfektion.
Aktiekapital 2 mill. kr. Arbetarantal 400.
Firman upprättades 1882 av Paul
Urba-nus Bergström (f. 1860 12/s), blev bolag
1905; senaste bolagsordning 1917.
Bergström, Per Axel, ämbetsman,
politiker (182 3 20/8—189 3 23/8). Blev fil. mag. i
Lund 1844 och assessor i skånska hovrätten
1853. Hans inval i Andra kammaren till det
nya statsskickets första riksdag (1867)
öppnade för honom en politisk bana, där hans
sällsynta duglighet och kraft, stora
stridbarhet och utpräglade konservatism snart skulle
göra honom till en av förgrundsfigurerna i
Sveriges inre politiska historia under de
närmaste årtiondena. Redan 1870 civilminister i
Adlercreutz’ ministär, utvecklade han stort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
