Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergsunds mekaniska verkstad - Bergsvetenskap - Bergsvikt - Bergsvärdie - Bergsyra - Bergsöe, Vilhelm - Bergtagen - Bergtall - Bergtorsk - Bergtroll - Bergum (Bergjum) - Bergunda - Berguv - Bergvall, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
Bergsvetenskap—Bergvall
40
kr. Företaget grundat 1769, senaste
bolagsordning 1920. Det anlade 1877 och ägde till 1919
slip och skeppsvarv vid Finnboda (se d. o.).
Bergsvetenskap, läran om nyttiga metallers
och minerals förekomst, uppsökande,
bearbetning och förädling. Den indelas i a)
gruv-vetenskap, b) metallurgi och hyttkonst, c)
bergsmekanik.
Bergsvikt brukades fordom i Bergslagen för
vägning av malmer och bergsprodukter (utom
tackjärn och råkoppar). B. indelades liksom
den förr brukliga viktualievikten i skeppund
(= 20 lispund), lispund (= 20 skålpund) och
skålpund (— 32 lod el. 7,82 179/125 ass). Ass
var den gemensamma enheten i alla de äldre
vikterna. — Ett skålpund b. motsvarade
0,884 skålpund viktualievikt el. 0,3757 kg. B.
upphörde fr. o. m. 1863 att brukas. Th. N-m.*
Bergsvärdle kallades en tjänsteman vid
Sala silververk, som hade att probera malmer
och mineralier, föra smältbok m. m. Tjänsten
upphörde, då äganderätten till Sala gruva
1888 övergick från staten till Sala bergslag.
Bergsyra, se Syrsläktet.
Bergsöe [bärgsö], Vilhelm, dansk
författare (1835—1911). Nödgades tidigt avbryta
sina entomologiska studier på grund av en
ögonsjukdom, som för en tid gjorde honom
blind. Under sin blindhetstid tog han itu med
skönlitterära arbeten och dikterade sin första
bok, »Fra Piazza del popolo» (1866; 9:e uppl.
1901, sv. övers. 1871), som är byggd på
minnen från koleraåret i Köpenhamn 1853 och
från naturen och konstnärslivet i Italien.
Både den och »Fra den gamle fabrik» (1869;
»Den gamla porslinsfabriken», 1872) m. fl. av
hans verk vunno en talrik läsekrets. Hans
levnadsminnen, ss. »De forbistrede drenge»
(1898), »Krigen og koleraen» (1900) äro av
intresse. Nämnas bör även hans
populärvetenskapliga arbete »Fra mark og skov. Billeder
af insekternes liv» (2 bd, 1881; ny reviderad
uppl., utg. 1915—16 av C. Wesenberg-Lund).
Bergtagen, se Troll.
Bergtall, se Tall.
Bergtorsk, se Torskfiskar.
Bergtroll, se Troll.
Bergum (förr B e r g j u m), socken i s. v.
Västergötland, s. v. om sjön Mjörn; Vättle
härad, Älvsborgs län; 56,65 kvkm, 971 inv.
(1924). Den odlade bygden tillhör Lerjeåns
dal. I n. och s. höglänta områden. 1,341
har åker, 3,995 har skogs- och hagmark. Ingår
i Angereds och B:s pastorat i Göteborgs stift,
Domprosteriets norra kontrakt.
Bergunda, socken i mellersta Småland, intill
Växjö, s. om Helgasjön; Kinnevalds härad,
Kronobergs län; 64,52 kvkm, 1,006 inv. (1924).
Genomflytes av Helige å (Mörrumsån). Inom
socknen herresätet Bergkvara (se d. o.). Mer
än hälften av lantbrukarna är arrendatorer.
1,271 har åker, 3,818 har skogs- och hagmark.
Bildar med üja ett pastorat i Växjö stift,
Kinnevalds kontrakt.
Berguv, Bu’bo bu’bo, den enda europeiska
Berguv, Bubo bubo.
arten av uvsläktet och tillika den största
ugglan i vår världsdel. B. är spridd över
större delen av Europa och finnes även i Asien.
Den är en stannfågel. B. skiljes från våra
övriga ugglor genom att ögonkransen av
fjädrar är ofullständig samt att huvudet har stora
svarta tofsar över öronen, är ovan brokig av
mörkbrunt och rostgult, på vingarna och
hakan blandat med vitt. På framsidan av halsen
en vit krage. De stora ögonen ha rödgul iris.
B. är en av våra största och kraftigaste
rovfåglar. Om kvällarna och nattetid söker den
sitt rov, som består av allehanda nyttiga
fåglar, harar o. s. v. Den gör dock även nytta
genom att döda kråkor samt jagar (liksom
övriga ugglor) råttor och möss. B. är tämligen
trög; ehuru den ser även på dagen, håller den
sig då dold. Viloplatser och häckplats väljer
den vid bergväggar med klyftor eller träd.
I april läggas 2—3 runda, vita ägg. B. finnes
i Sverige i bergiga skogstrakter över större
delen av landet och låter, särskilt vid
par-ningstiden, höra sitt hemska skri: »uhu, uhu».
Levande eller uppstoppad b. användes som
lockfågel, särskilt vid kråkskytte, enär nästan alla
dagfåglar förfölja och reta den. Rend.
Bergvall, Erik, idrottsman, idrottsledare,
idrottspublicist (f. 1880 7/«). Ägnade sig först
åt typografyrket och är sedan 1910
innehavare av Nordiskt idrottslivs tryckeri. 1900—
02 och 1905—20 var han även nämnda
tidnings redaktör och utgivare, 1907—11
idrotts-redaktör i Stockholms-Tidningen. Led. av
Riksidrottsförbundets överstyrelse från dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
