Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bering, Vitus Jonassen - Beringshav - Beringssund - Beringsö - Bériot, Charles Auguste de - Berkeley - Berkeley, 1. George
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Beringshav—Berkeley
44
stora nordiska expeditionen». B. lämnade
1734 Petersburg, åtföljd av över 500 man,
däribland många sjöofficerare och flera
vetenskapsmän, väl det största geografiska företag,
som utgått från något land. Nästan hela
sibiriska ishavskusten ooh Kurilerna kartlades
1735—42 av olika officerare, och 1741
anträdde B. själv en färd till Amerikas
nordvästkust, upptäckte delar av Alaska och
Aleuterna samt sökte förgäves utmed Amerikas
västkust nå Beringssund. Fartyget strandade
vid den då obebodda Beringsön. Under
övervintringen dogo många i skörbjugg, däribland
även B. Litt.: P. Lauridsen, »Vitus B. og de
russiske opdagelsesreiser» (1885).
Beringshav, nordligaste delen av Stilla
havet, n. om Aleuterna och Komandorskijöarna,
mellan Asien och Amerika; 2,274,800 kvkm.
Är i n. grunt med flera stora öar men når i s. v.
sitt största djup, 3,939 m; medeldjupet är 1,440
m. Kusterna äro rika på stora inskärningar,
ss. Anadyrgolfen, Nortonsundet, Bristol bay.
Under vintern är B. ofarbart på grund av
packis. B. upptäcktes 1648 av kosacken
Desj-nev. Dansken Vitus Bering (se d. o.)
utforskade det 1728 och 1741. I s. ö. delen av B.
ligga de Alaska tillhöriga Pribyloföarna,
mycket rika på sälar. Om sälfångsten där uppstod
tvist mellan Kanada (England) och Förenta
staterna; den avgjordes 1893 av en
internationell skiljedomstol, som underkände
Förenta staternas anspråk (jfr redogörelse i
Revue d’histoire diplomatique 1893). Genom
en mellan England, Förenta staterna och
Japan 1911 ingången överenskommelse på 15
år är sälfångst förbjuden utanför
territorialgränserna i Stilla havet n. om 30 :e breddgraden.
Beringssund, mellan Asien och Amerika,
förbinder Ishavet och Stilla havet; 92 km brett
mellan Kap Desjnev och Kap Prince of Wales,
största djup 62 m. Mitt i sundet ligga de tre
klippiga Diomedesöarna. B. passerades första
gången av kosacken Desjnev 1648 (denna resa
blev känd först på 1730-talet), därefter av
Vitus Bering (se d. o.) 1728 och av Cook, som
på sin tredje resa 1778 konstaterade, att
sundet skilde Asien från Amerika.
Beringsö, se Komandorskijöarna.
Bériot [-å’] ,C h a r 1 e s
Auguste de, belgisk
violinist (1802—70),
prof, vid
konservato-riet i Paris 1843,
sedermera i Bryssel.
Var berömd för sitt
virtuosa spel och
huvudman för den s. k.
belgiska violinskolan.
Hans kompositioner
äro föga betydande.
Gift 1835 med den
berömda sångerskan
Malibran-Garcia.
Berkeley [bä’kli], 1. Stad i s. v. England,
grevsk. Gloucester, 28 km n. om Bristol; omkr.
Biblioteksbyggnad vid universitetet i Berkeley,
Kalifornien.
6,500 inv. Berömd osttillverkning,
»glouces-terost». — 2. Stad i Kalifornien, U. S. A., vid
San Franciscobukten, 8 km n. om Oakland;
56,036 inv. (1920). Väsentligen i B. är
Kaliforniens stafsuniversitet förlagt, med vilket
äro förbundna flera stora vetenskapliga
institutioner, bl. a. det berömda Lickobservatoriet
på Mount Hamilton; läsåret 1922—23 hade
universitetet 689 lärare och 15,299 elever. Gjuterier
och konserveringsfabriker. Tillverkning av
kemikalier, handskar, möbler, glas, skor m. m.
Berkeley [bä’kli], George, engelsk, på
Irland född filosof (1685 12/3—1753 “/0,
biskop i Cloyne på Irland sedan 1734. Är en av
alla tiders originellaste tänkare och har lika
stor betydelse i
psykologiens som i
filosofiens historia, liksom
han ock är
framstående stilist. I sitt
ungdomsarbete »An essay
towards a new theory
of vision» (1709)
påvisade han, att vi icke
ha ett särskilt sinne
för rumsuppfattning
utan att våra
föreställningar om
gestalter och förhållanden i
rummet grunda sig på
intryck, som vi uppfatta med syn och känsel
och fullständiga genom minnena från
föregående erfarenhet. I sitt huvudarbete, »A
trea-tise concerning the principles of human
know-ledge» (1710), utvecklade B. närmare samma
åsikter och förnekade tillvaron av abstrakta
begrepp. Likaså förnekade han tillvaron av
kroppsliga ting. Intet annat finnes än andar
och deras idéer (förnimmelser och
föreställningar) ; tingens esse är percipi (vara är förnimmas).
Då vi tycka oss omgivna av en yttre värld,
beror ej detta på intryck från kroppsliga
ting, utan det är en högre makt än vi själva,
som påtvingar oss erfarenheten i fråga, —
en makt, som måste vara en vilja för att
något kunna uträtta och måste vara en med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
