Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berkeley, 1. George - Berks el. Berkshire - Bêrland - Berlage, Hendrik Petrus - Berlepsch, Hans Hermann - Berlese, Antonio - Berlichingen, Götz von - Berlin - Omfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Berks—Berlin
46
veten varelse för att kunna ge våra idéer den
regelbundenhet, som vi kalla naturlagarna.
Det är sålunda Gud, som står bakom all
verklighet och all kunskap såsom deras
omedelbara grund. I mera populär form har B.
framställt sina åsikter i »Three dialogues between
Hylas and Philonous» (1713) samt i den mot
fritänkarna riktade skriften »Alciphron or the
minute philosopher» (1732). B:s saml. arbeten
utgåvos 1784, av A. C. Fraser 1871 (4 bd med
biogr.; reviderad uppl. 1901). Fraser har ock
utgivit en biogr. över B. (1881, ny uppl. 1901)
och »B. and spiritual realism» (1908). Jfr
även B. Erdmann, »B:s Philosophie im
Lichte seines wissenschaftlichen Tagebuchs»
(1919). S-e.
Berks [bäks] el. Berkshire [bä’kj(i)a],
grevskap i s. England, på högra stranden av
mellersta Thames; 1,870 kvkm, 294,807 inv.
(1921). Huvudstad: Reading. I v. kritkullar
(längst i s. v. Inkpen Beacon, 308 m,
Englands högsta kritkulle). I södra B. ligger
Windsor park. Odling av havre och vete;
får-och svinavel (berkshiresvin; jfr
Svinarter); mejerihantering.
Bèrlad, se B i r 1 a d.
Berlage [-lä’$a], Hendrik Petrus,
holl. arkitekt (f. 1856), har uppfört många
representativa byggnader, särskilt i
Amsterdam (bl. a. börsen därstädes, 1899—1903).
Arbetade först gärna i de traditionella
renässansstilarna, som han dock tillämpade med
klart framträdande hänsyn till byggnadens
konstruktion och ändamål; har sedan sökt
friare former för nutida syften. Sparsamhet
i dekorationen och kraftfull massverkan
känneteckna hans arbeten. I skriften »Gedanken
über Stil in der Baukunst» (1905) har han
framställt principerna för sin konst. H. W-n.
Be’rlepsch, Hans Herman n, friherre,
preussisk ämbetsman (f. 1843). Blev 1884
re-geringspresident i Düsseldorf och 1889
överpresident i Rhenprovinsen, verkade på dessa
poster energiskt för arbetarskydd, blev 1890
minister för handel och industri och ledde
s. å. internationella arbetarskyddskonferensen
i Berlin. B. motarbetades av andra ministrar
och avgick 1896 från handelsministerposten.
Berle’se, Antonio, entomolog (f. 1863),
sedan 1903 föreståndare för stationen för
lantbruksentomologi i Florens. Samtidens
främste kännare av kvalstren, över vilka han
dels utgivit »Acari, myriopoda et scorpiones
hucusque in Italia reperta», dels ett stort
antal andra arbeten. B. har vidare utgivit
det stora arbetet »Gli insetti» samt utövat en
synnerligen viktig verksamhet som praktisk
entomolog och är en av de förnämsta
förkämparna för den s. k. biologiska metoden att
utrota skadeinsekterna. I. T—dh.
Be’rlichingen, G ö t z von, »med
järnhanden», tysk riddare (1480—1562). Herre till
Jagsthausen m. fl. borgar i nuv. Württemberg,
deltog han i de många fejder, som i slutet av
1400- och i början av 1500-talet fördes mellan
tyska furstar och städer; kämpade än på den
ena sidan, än på den andia, med byte och
lösepenningar som mål.
Han blev två gånger
förklarad i riksakt.
Redan 1504 förlorade
han vid belägringen
av Landshut sin högra
hand, men den
ersattes genom en (efter
hans egna
anvisningar) så konstmässigt
konstruerad järnhand,
att han med den
kunde föra svärdet (därav
tillnamnet). Under det
stora bondekriget 1525 tvangs B. av bönderna
att för en kortare tid ta befälet över de
sammanrafsade hoparna. Han
drog sig.så fort som möjligt
undan till sin borg men
anklagades sedan för
delaktighet i böndernas tilltag samt
hölls länge fången och
internerad. Ännu på 1540-talet
togs hans krigiska förmåga
dock i anspråk av kejsaren
Götz von Berlichingens järnhand.
mot turkar och fransmän. B:s först 1731
utgivna självbiografi (omtryckt 1916) utgör
källan för Goethes »Götz von B.». — Järnhanden
(se bild) förvaras ännu på slottet
Jagsthausen. Litt.: W. Boehm, »Götz von B.» (1897).
Berlin, Tyska rikets och Preussens
huvudstad, vid Spree och Havel, i prov.
Branden-burg, n. ö. Tyskland (geogr. läge: 52° 31’ n. br.,
13° 25’ ö. Igd); 4,020,300 inv. (vid
mantals-skrivn. mars 1923).
INNEHÅLL:
sp.
Omfattning........... 46
Industri och handel ... 50
Kommunikationer ..... 50
B. som främlingsstad... 51
Bildningsanstalter .. 52
Teater och musik .... 52
Idrottsväsendet....... 53
Förvaltning .......... 53
Gas, elektricitet, vatten 54
Livsmedelstillförseln ... 54
Fattigvå$l och sjukvård 55
Budget................ 55
Omgivningar........... 55
Historia ............. 56
B. omfattar som kärna det äldre egentliga
B. (1,902,509 inv., 1919) och däromkring en
krets städer, förstäder och landskommuner,
1920 sammanslutna till B :s stadskommun,
»Verwaltungsbezirk Berlin». Den nya
storstadens areal är 878,1 kvkm (118 kvkm
be-byggda). Däri ingå bl. a. de förra städerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
