Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berlin - Omfattning - Industri och handel - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
Berlin (Industri och handel—Kommunikationer)
50
gast trafikerade gator, Friedrichstrasse och
Leipzigerstrasse, och vid Behrenstrasse
närmast s. om Unter den Linden ligga Deutsche
Bank och andra stora bankinstitut, längre
åt ö. riksbankens stora byggnadskomplex
vid Hausvogteiplatz. Friedrichstrasse leder
trafiken mellan norr och söder och korsar
Unter den Linden ungefär i dess mitt.
Leipzigerstrasse sammanbinder två av B:s
viktigaste trafikpunkter, Spittelmarkt i ö. och
Potsdamer Platz i v., samt är B :s viktigaste
affärsgata, omgiven av varuhus (Wertheim
m. fl.) och kontorsbyggnader. Potsdamer Platz
uppsamlar trafiken från och till Potsdamer
Bahnhof och Anhalter Bahnhof, och därifrån
utstråla huvudgator åt olika håll. Stadsdelen
n. om Unter den Linden fram till Spree har en
viktig trafikpunkt vid korsningen av
Friedrichstrasse och Stadtbahn (Bahnhof
Friedrichstrasse). Till denna stadsdel hör ett
flertal vetenskapliga institutioner i anslutning
till universitetet; på andra sidan Spree
universitetets kliniker. I stadsdelen s. om Unter
den Linden bildar Gendarmenmarkt ett
viktigt monumentalt inslag. Här ligga
Schau-spielhaus, Franska kyrkan (reformert) och
Nya kyrkan (Deutscher Dom).
Utanför de nu nämnda inre stadsdelarna
eller »inre staden» fördelar sig det övriga B.
efter delvis olika uppgifter. De v. och s. v.
delarna äro bostadskvarter för de burgnare
klasserna. Det egentligen förnämliga B. går
s. om Tiergarten till Zoologischer Garten
och därifrån utefter Kurfürstendamm till den
ståtliga villakolonien Grunewald vid
Grune-waldskogen. Här är B:s friaste och
naturskönaste område, och vidsträckta
barrskogsmarker utbreda sig jämsides med de vackra
Havelsjöarna till Potsdamskogen i s.
Förstäderna vid Potsdambanan åter bebos
huvudsakligen av medelklassfolk. Även här har en
rad av kolonier uppsökt den vackra
skogsranden, och en särskild förstadsbana,
Wann-seebahn, är lagd genom skogen till Wannsee,
närmast Potsdam. Till Dahlem äro en del
vetenskapliga institutioner förlagda. Av B:s
övriga delar förete de norra stadsdelarna den
största omväxlingen. Här äro äldre och nyare
sjukhusanläggningar: Charité, Neue Charité
och Rudolf-Virchowsjukhuset längre ut i n. v.
Därjämte stora naturvetenskapliga
institutioner: naturhistoriskt museum, bergsakademi,
geologisk undersökning, lantbrukshögskola,
veterinärhögskola m. m. Intill Lehrter
Bahnhof frilagers- och tullbangården. I Moabit
med den vackra parken Kleiner Tiergarten
ligga gamla och nya Kriminalgericht samt
flera stora fabriker (Löwe & C:o m. fl.) och
v. därom Siemensstadt
(Siemens-Schuckert-werke och Siemens & Halske), n. om Stettiner
Bahnhof Allgemeine Elektrizitäts-Gesellschafts
väldiga byggnadskomplex. I övrigt har
industrien, huvudsakligen järnindustri, dragit sig
till stadens periferi i norr. Områdets
huvudpark är Humboldthain.
De ö. stadsdelarna tillhöra så gott som
helt och hållet industrien, i n. ö.
hemindustrien (konfektionsvaror, ylleartiklar), i s. v.
snickeri-, brons- och metallindustri m. m.
Landskapliga avbrott bilda Friedrichshain och
i s. ö. Treptowparken intill den sjölikt
utvidgade Spree med Rummelsberger See. I ö.
ligger B:s slakthus, vid Friedrichshain
kommunalt sjukhus. Även de s. delarna tillhöra till
stor del industrien: Neukölln, Tempelhof.
Mellan de sistnämnda utbreder sig som öppet
område Tempelhoferfeld, tidigare
Berlingarniso-nens övningsplats; n. v. härom Victoriapark
med nationalmonument på Kreuzberg (66 m)
till minne av befrielsekrigen 1813—14;
därifrån vidsträcktaste utsikten över B. A. B-n.
Industri och handel. B. är Tysklands främsta
handels- och industristad. Av stadens
arbets-verksamma befolkning 1922 ägnade sig nära
75 % åt industri, handel, kommunikationer
och byggnadsväsen. över 45 % av Tysklands
aktie- och bolagskapital komma på
Berlinföre-tagen. Den största industrien är metall- och
maskinindustrien, som sysselsätter över 300,000
pers. Därnäst kommer textil- och
beklädnads-branschen (215,000 arb.). B. är dessutom en av
huvudorterna för den tyska bokmarknaden samt
har en mängd stora tryckerier, litografiska
anstalter och stilgjuterier. Härnäst torde den
kemisk-tekniska industrien komma.
Betydande är vidare blomster- och drivhusodlingen,
öltillverkningen är mycket stor (omkr. 50,000
hl dagligen). Av fabriker, underkastade
yrkesinspektion, funnos vid 1922 års slut 25,049.
1922 sysselsatte dessa 359,893 manliga och
190,290 kvinnliga arb. över 16 samt 29,822
arb. under 16 år.
Som handelsstad omsätter Berlin
huvudsakligen spannmål, sprit, boskap, ull och
bränsleämnen, bomull och frukt samt i övrigt
Ber-linindustriens produkter. Om siffrorna för
in- och utförsel se nedan under
Kommunikationer. Den mäktiga Stinneskoncernen har
sedan slutet av 1923 sitt huvudsäte i B.; f. ö.
finnas talrika världsbekanta
grosshandelsfir-mor. Minuthandeln förmedlas genom ett
flertal stora varuhus (Wertheim, Tietz m. fl.).
B. är även Tysklands förnämsta börsstad, säte
för riksbanken och den provisoriska
Renten-bank (se d. o.). Av privata banker må
nämnas Deutsche Bank, Darmstädter und
Nationalbank, Dresdener Bank och
Diskonto-Gesell-schaft.
Kommunikationer. B. är medelpunkten för
det nordtyska järnvägsnätet. Från 7 stora
bangårdar för fjärrtrafik (Lehrter, Stettiner,
Sehlesischer, Görlitzer, Anhalter, Potsdamer
och Friedrichstrasse Bahnhof) utgå 15
järnvägslinjer i alla riktningar. Inom B. och till
förstäderna sker personbefordran
järnvägs-ledes medels den öst-västliga Stadtbahn,
Ring-bahn i vid krets kring stadsområdet (tills,
m. Stadtbahn bildande Nordring och Südring)
och 18 Vorortbahnen; vidare inom staden
medelst Hoeh- und Untergrundbahn (delvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
