Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berlin - Livsmedelstillförseln - Fattigvård och sjukvård - Budget - Flagga - Omgivningar - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55 Berlin (Fattigvårdsväsendet—Historia) 56
febr. 1923 endast omkr. 300,000 1. För
livs-medelstillförseln spelar även
trädgårdskoloni-väsendet en betydande roll.
Koloniträdgårdarna upptogo 5,838 har i juli 1923.
Kolonisternas antal var omkr. 200,000. —
Spillvattnet avledes genom strålformigt ordnade
kloaksystem till utanför den bebyggda staden i
alla riktningar liggande Rieselfelder
(begjut-ningsfält), å vilka bedrives odling av
köks-växter, foder- och sockerbetor, säd och gräs.
Staden har dessutom ett betydande antal
jordegendomar, upptagande tills. 23,708 har.
Fattigvårdsväsendet, numera kallat
»Wohl-fahrtswesen» (välfärdsväsendet), är
synnerligen omfattande, och kriget samt den därefter
inträffande oerhörda inflationsperioden ha
naturligen satt sin skarpa prägel därpå.
»Kriegs-beschädigten- und
Kriegeshinterbliebenenfür-sorge» lämnade i aug. 1923 understöd åt 81,218
pers., därav 2,649 i kriget svårt skadade samt
22,053 änkor efter i kriget fallna, 43,666
faderlösa, 2,708 föräldralösa barn, 2,027 barn
till svårt skadade, 7,752 föräldrar, vilka voro
ur stånd att försörja sig. För
fattigvårds-ändamål beräknades utgifterna för år 1924
till omkr. 44x/2 mill. guldmark.
Sjukvårdsvä-sendet är synnerligen utvecklat. Av mera
bemärkta sjukhus må nämnas preussiska statens
Charité samt de kommunala
Rudolf-Virchow-sjukhuset och Moabitsjukhuset. Av
sinnessjuk-vårdsanstalterna äro Herzberge och Dalldorf
de mest bekanta. Stadens brandkår består av
dels en yrkeskår för de stadsbebyggda
delarna av omkring 1,500 man, dels frivilliga
kårer för lantområdena och byarna.
över stadens budget kan på grund av
rådande osäkra penningförhållanden ingen
verklig överblick givas. Det för år 1924
uppställda förslaget till budget beräknar
utgifterna till 352 mill. guldmark. Utgifterna
bestridas med inkomsterna från gas-,
elektricitets- och vattenverken, stadens egendomar
m. m. samt huvudsakligen med stadens andel
i de inkomstskatter, vilka riket upptar inom
B. Dessutom äger staden upptaga särskilda
skatter, 1924 uppgående till närmare ett
50-tal, såsom främlingsskatt, automobilskatt,
häst- och hundskatt m. m.
B:s flagga visar ett vitt horisontellt fält
omgivet av två röda. I mitten av det vita
fältet återfinnes den i stadens vapen
förekommande björnen i svart (se bild av stadens
vapen sp. 47).
I B:s omgivningar finnas många natursköna
platser. 1 v. och s. v. ligger det stora
Havel-området, som ansluter sig till den vackra
Grunewaldskogen, i n. v. Tegelersee med
slottet Tegel. I n. och n. ö. finnas vitt utsträckta
skogar (Birkenwerder, Buch). österut uppsökes
gärna den lilla staden Buckow, omgiven av
sjöar och sjcogiga höjder, »Märkische Schweiz»,
och Strausberg med kapplöpningsbana och
skogar, i s. ö. Oberspree med sin utvidgning
Müggelsee, längre åt s. ö. Spreewald, där
Spree delar sig i hundratals grenar. R. K-k.
B:s historia börjar under 1200-talet, då de
två små stadsorterna Kölln (på Spreeön, nu
Alt-Kölln) och Berlin (»Alt-B.», n. ö. därom,
på h. stranden av Spree) anlades i det vendiska
området av tyska kolonister. Kölln nämnes
första gången 1237, Berlin 1244. De
anspråkslösa medeltida minnesmärkena (Nikolaikirche,
Marienkirche, franciskanklostret, alla i
Alt-Berlin) visa, att de båda städerna under
medeltiden hade en blygsam ekonomisk
ställning. Politiskt betydde de mera, sedan de
under 1300-talet tillsammans ställt sig i
spetsen för det brandenburgska stadsförbundet.
För sin framtida utveckling blevo de
emellertid beroende av ätten Hohenzollern, som 1411
förlänats med markgrevskapet Brandenburg,
1415 också med kurfurstevärdigheten.
Kurfurst Fredrik II anlade 1443—51 en borg,
varav rester ingå i det nuv. slottet; Johan
Cicero (1486—99) upphöjde B. till ständig
residensstad. De båda städernas sammanlagda
invånarantal uppgick vid slutet av 1500-talet
till blott 12,000, och den medeltida
stadsmuren kringgärdade ännu vid 1600-talets mitt
hela stadsområdet. Med den store kurfursten
Fredrik Vilhelms regeringstid (1640—88)
börjar utvecklingen av det moderna B. En
tidsenlig befästning med bastionerade fronter
anlades 1658—83, varvid stadsområdet
utvidgades och förstaden Dorotheenstadt (kring
Unter den Linden) anlades. Franska
huge-notter skapade B:s industri; bibliotek och
konstsamlingar anlades. Fredrik I (sedan
1701 Preussens förste konung) anlade
Fried-richstadt kring s. delen av Friedrichstrasse
och Luisenstadt ö. därom, stiftade konst- och
vetenskapsakademierna samt förskönade
staden genom storartade byggnader (tyghuset,
av J. A. Nering och A. Schliiter, slottets
om-och tillbyggnad, av Schlüter och Eosander von
Göthe 1698—1716) och reste sin företrädares
staty (av Schlüter) på Kurfürstenbrücke, bron
mellan Alt-Berlin och Schlossplatz. Under
Fredrik Vilhelm I slopades fästningsverken,
och staden omgavs med en tullmur. Dennas
gång kan följas mellan de forna tullportarna
Brandenburger Tor i v., Oranienburger Tor
i n., Prenzlauer Tor i n. ö. och Hallesches
Tor i s. vid Landwehrkanal. Fredrik den
store fortsatte Fredrik I:s
byggnadsverksamhet (operahuset, av G. W. v. Knobelsdorff, nuv.
universitetshuset, gamla kungl. biblioteket,
kupoltornen på Gendarmenmarkt) och
främjade industrien. B:s utveckling hämmades
emellertid av sjuåriga kriget, då staden två
gånger intogs av fientliga härar. I
konstnärligt avseende behärskades B. mot
1700-talets slut av klassicismen. K. G. Langhans
byggde Brandenburger Tor (1788—91), G.
Schadow utförde monumentala skulpturverk.
Napoleons förkrossande segrar över de
preussiska härarna förmådde icke hejda B:s
utveckling. Under landets svåraste betryck
grundades 1810 B:s universitet; dess förste
rektor blev J. G. Fichte. Efter fredsslutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
