Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biblioteksbyggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
Biblioteksbyggnader
230
Biblioteksbyggnader. Äldre tiders
boksamlingar, vilkas omfång icke kan jämföras med
nutidens bokmassor, krävde icke särskilda
byggnader utan inrymdes i någon del av för
andra ändamål
uppförda byggnader.
Uppdelningen i
ma-gasinsrum och
läsesal är även av
ganska sent datum. En
vacker typ av ett
äldre bibliotek
visar bilden av
Lau-renzianska biblioteket i Florens (se
plansch), där
böckerna ligga
fast-kedjade på 88
pulpeter, vid vilka
sittplatser äro
anordnade. I andra äldre
bibliotek förvarades
böckerna
uppställda på hyllor eller
i skåp i höga salar, varvid de övre
hyll-raderna voro åtkomliga endast genom höga
stegar (se plansch). Längre fram brukade man
genom längs väggarna löpande
gallerikonstruktioner i någon mån göra sig oberoende
av stegar (galleribibliote k). Det s. k.
salsbiblioteket var före 1800-talets mitt
den förhärskande typen, på vilken det 1843
—50 uppförda Bibliothèque S :te Geneviève i
Paris kan tjäna som exempel (se fig. 2).
Sals-och galleribiblioteken äro opraktiska, enär i
dem mycket utrymme bortslösas. Den moderna
typen — sedermera utvecklad och förbättrad
— med särskilda bokmagasin av 2,2—2,5 m
höjd kom till användning vid den 1854—57
utförda om- och tillbyggnaden av British
museum (se d. o.), vilket i ett eller annat
avseende tjänat till förebild för de flesta senare
uppförda b. Litt.: J. W. Clark, »The care of
books» (1901).
Moderna byggnader. Lokalerna i en modern
biblioteksbyggnad kunna indelas i tre
huvudgrupper: 1) bokmagasin, 2) lokaler för
publiken, 3) förvaltnings- och ekonomilokaler.
1. Moderna bokmagasin, som i
första hand avse att till det yttersta utnyttja
utrymmet, byggas omkring ett inre skelett
Fig. 2. Plan av övre våningen i Bibliothèque S:te Geneviève i Paris. A ingång
B läsesalsinspektörens plats.
Fig. 3. Bokhyllor av stål. Engelsk modell.
Fig. 4. Bokmagasin med kompakt
uppställda, utdragbara
hyllställ-ningar.
av stål eller armerad betong, som på samma
gång uppbär golv och hyllställningar.
Hyll-brädena, av vilka olika konstruktioner
finnas (jfr fig. 3),
äro alltid
flyttbara. Som alla
hyllbräden böra
kunna nås
bekvämt utan
tillhjälp av stegar,
får varje
vånings höjd ej
överstiga 2,3 m. [-Hyllställningar-na-]
{+Hyllställningar-
na+} anordnas i
vinkel mot
ytterväggarna, parallellt sinsemellan och så nära
varandra, som [-belysningsför-hållandena-]
{+belysningsför-
hållandena+} och
kravet på
bekvämlighet medgiva (minst 75
cm avstånd). I universitetsbiblioteket i
Cambridge och i Bodleian library i Oxford har
man gått ännu ett steg längre för att lösa
utrymmessvårigheterna, i det att man gjort
själva hyllställningarna flyttbara, så att de
kunna packas kompakt (se fig. 4). I
vanliga bokmagasin söker man i allmänhet
utnyttja dagsljuset i
den mån utrymmet
medger, oaktat
artificiellt ljus numera
praktiskt taget kan
användas utan
eldfara, men
tidnings-magasin, som ej böra
ha för mycket
dagsljus, bruka inrättas
i cementerade,
fuktfria källare.
2. För publikens
behov avsedda lo-
Fig. 1. Pulpet med
fastked-jade böcker. Biblioteket i
Cesena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
