Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Billmark, Carl Johan - Bill of attainder - Bill of exchange - Bill of rights - Billot, Jean Baptiste - Billotte, René - Billroth, Christian Albert Theodor - Billström, Lars - Billung, släkt - Bilmark, Johan - Biloculina - Bilston - Biltog - Biltong - Bilus - Biläger - Bimanuell undersökning - Bimbogha dag - Bimetallism - Bimåne - Bin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299
Bill of attainder—Bin
300
serier akvarellerade teckningar med svenska
motiv (Stockholm, Gripsholm, Uppsala,
Skokloster m. fl.), mycket förtjänstfullt
mångfaldigade i Paris i litografi. Han var en
förträfflig landskapstecknare (en stor samling i
Nationalmuseum). G-g N.
Bill of attainder [biT ov stéFndo], se
Attainder.
Bill of exchange [bi’l ov ekstj*el’nd$], eng.,
växel (se d. o.).
Bill of rights [bi’l ov rai’ts], se Bill.
Billot [bijå’J, Jean Baptist e, fransk
general (1828—1907). Utmärkte sig i kriget
1870—71. Led. av nationalförsamlingen, där
han var ordf, för republikanska vänstern, samt
från 1875 livstidssenator, var B. både 1873
och senare bestämd motståndare till alla
planer på monarkisk restauration. B. medverkade
1878 till franska generalstabens ombildning
efter preussiskt mönster. Krigsminister 1882
—83 i Freycinets och 1896—98 i Mélines
ministär, blamerade han sig i Dreyfussaken, där
han, vilseledd av Henrys förfalskningar,
ingrep mot Piquart och motsatte sig yrkandet
på Dreyfusprocessens revision.
Billotte [bijå’t], René, fransk målare (f.
1846). Framstående representant för franskt
landskapsmåleri, återger B. med mild lyrik och
raffinerad naturkänsla stämningar av
skymning och solnedgång. G-g N.
BFllroth [råt], Christian Albert
T h e o d o r, tysk läkare (1829—94), kirurgie
professor i Zürich 1860, i Wien 1867. Var en
av sin tids förnämsta kirurger, genialisk
operatör, skarpsinnig
fysiolog och
framstående statistiker. Inom
den praktiska
kirurgien vann B. framför
allt genom sina inlägg
rörande bukorganens
operativa behandling
en stor berömmelse.
Genom sina
»Vorles-ungen über die
allge-meine chirurgische
Pa-thologie und Therapie»
(1863; 16 :e uppl. 1906;
övers, till flera språk) sträckte B. sin
lärar-verksamhet vida utöver lärjungakretsen kring
sin lärostol. Hans »Briefe» utgåvos 1895 (8:e
uppl. 1910). Led. av sv. Vet.-akad. 1883.
Billström, Lars,
politiker (1801—78),
rådman i Lund 1837—55
och borgmästare där
1855—78. I
borgarståndet, varav han var
led. riksdagarna 1844
—60, utövade han stort
inflytande inom den
liberala oppositionen
och var (enligt A. V.
Björck)
»borgarståndets faktiske, om
ock
så ej alltid synbare, ledare». 1867—71 var han
led. av Första kammaren. B. var född på
Tjörn, och därvarande folkhögskola är genom
en donation av honom upprättad och
betryggad samt bär hans namn (»Billströmska
folkhögskolan»).
BHlung, namn på en ansedd sachsisk släkt,
vars huvudmän innehade hertigvärdighet i ö.
Sachsen 961—1106. Mest bekant av dem var
Her man n B., d. 973, Otto I:s vapenbroder
i krigen mot slaverna. Ätten utdog 1106.
Bilmark, Johan, historiker (1728—1801).
Var född i Skara men studerade i Äbo, där
han 1763 blev professor i historia och praktisk
filosofi. Bland hans 232 akademiska
disputa-tioner, till stor del berörande Finlands
historia, är »Historia regiæ academiæ aboensis»
(1770—76) märkligast. B:s arbeten gåvo
Porthan, »den finska hävdateckningens fader»,
väckelsen att rikta sina forskningar åt
samma håll. B. testamenterade till universitetet
största delen av sin hopsparade förmögenhet.
Bilocullna, se Djuphavsbildningar.
Bilston [bilstn], stad i mellersta England,
invid Wolverhampton, i Black country,
Staf-fordshire; 27,565 inv. (1921). Gruvor,
järnindustri, handelscentrum för järn och stål.
Biltog (fsv. biltugher), fredlös, fågelfri, ställd
utanför samhället och lagen, landsflyktig.
Biltong, soltorkat, i remsor skuret kött
(vanligen fårkött), som av boerna plägat
medföras under deras färder och i fält.
Bilus, se Bin, sp. 306.
Biläger, furstliga personers bröllop.
BimanueTl undersökning (av lat. ma’nus,
hand), ett kännande med bägge händerna
samtidigt, så ställda, att den kroppsdel, som skall
undersökas, befinner sig mellan dem.
Bimbogha dag, berggrupp, se T a u r u s.
Bimetalli’sm, dubbel myntfot (både guld och
silver), se Myntfot.
Bimåne, se Halofenomen.
Bin, A’pis, ett släkte av bifamiljen (se d. o.;
Anthophila), med tre arter: honungsbiet (Apis
mellifica), jättebiet (Apis dorsata) och
dvärgbiet (Apis florea). De båda senare förekomma
blott i indisk-malajiska området, honungsbiet
numera över hela världen, i Sverige ända
till 64° n. br. Av dessa är jättebiet
ursprungligast. Det bygger från undersidan
av en gren en enstaka, stor, halvcirkelformig
kaka av ända till 1 kvm yta. Dess celler äro
regelbundet sexkantiga och lika stora, varför
arbetare, visar och drönare uppfödas i
likartade celler liksom hos de gaddlösa bina. En
del av cellerna användes till förvaring av
honung. Det är ett nomadbi, som bygger sitt
bo, där blommor överflöda, och drager vidare,
när dessa äro utblommade. Av denna
anledning ha alla försök att tämja arten
misslyckats. Dvärgbiet är den minsta arten och
bildar med avseende på sin bobyggnad en
intressant övergång mellan jättebiet och tambiet.
I likhet med det förra gör dvärgbiet blott en
hängande kaka, men denna (se planschen bild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
