Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bissen, Herman Vilhelm - Bissing, Moritz Ferdinand von - Bissolati, Leondia - Bisson, Alexandre - Bis-Telar - Bister - Bistigmat - Bistrita - Bistrup - Bisturi - Bistyng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
Bissing—Bistyng
386
Landsoldaten. Staty i Fredericia av H. V. Bissen.
tör (1798—1868), bördig från Slesvig.
Studerade vid akademien i Köpenhamn och
därefter tio år i Rom, där han tog starka
intryck av Thorvaldsen, som han även
samarbetade med, blev 1840 professor i
Köpenhamn och hade stort inflytande på den danska
skulpturen. Hans ytterst frodiga verksamhet
sträckte sig från den thorvaldsenska nyantiken
fram emot modern realism, från ideella bilder
av klassisk renhet till genrestatyer och
porträttbyster, till fosterländska aktuella verk
som Landsoldaten (monument i Fredericia) och
Fredrik VI :s helt godmodigt borgerliga staty
i Frederiksbergsparken, till hans mäktiga Mose
framför Frue kirke och Fredrik VII:s
ryttarstaty framför Kristiansborg. Han är rikt
representerad i Köpenhamns samlingar,
Glypto-teket (260 nummer) och konstmuseet. G-g N.
Bissing, Moritz Ferdinand von,
preuss. general (1844—1917). Deltog i kriget
1870—71 och var 1901—07 chef för 7 :e
armékåren samt utnämndes till general av
kavalleriet 1902. Hade vid världskrigets utbrott
avsked ur den aktiva tjänsten men togs i
anspråk genom att i nov. 1914 (efter
general
fältmarskalk von der Goltz) utnämnas till
generalguvernör i Belgien, vilken befattning
han bestred till sin död.
Bissola’ti, L e o n i d a, ital. politiker (1857
—1920). Urspr. advokat, var B. en tid
huvudredaktör för socialisttidningen Avanti! (1892)
och skrev flera socialistiska
propagandaskrifter. Deputerad från 1897, blev han vid en
brytning inom socialistpartiet 1911 ledare för
den nationalistiska reformgruppen. Ivrig
en-tentevän, var B. soldat vid alptrupperna
under Italiens krig 1915 och blev sårad, därefter
»kommissarie för krigstjänsten» i Bosellis
koalitionsministär 1916 och hade ledande andel
i den definitiva brytningen med Tyskland aug.
s. å. Han var pensionsminister i Orlandos
ministär okt. 1917—dec. 1918, då han avgick
i följd av sin opposition mot Sonnino i frågan
om de italienska territoriella kraven i
Dalma-tien och det tyskbefolkade Sydtyrolen.
Bisson [bisä’], Alexandre, fransk
tea-terförf. (1848—1912). Skrev en mängd
uppsluppet muntra och skickligt gjorda komedier
och farser, av vilka ett mycket stort antal med
framgång uppförts i Sverige, t. ex. »Salig
Tou-pinel», »Le Cardunois’ hjältedater»,
»Generaldirektören» och i all synnerhet »Les surprises
du divorce» (1888; »Duvals skilsmässa», 1889).
Bis-Telar, se Fotografiska objektiv.
Bister (brunlack, fr. bistre’), en brun
vattenfärg, beredd av tjärhaltigt sot, s. k. glan-sot,
särskilt efter bokved. Användes vid lavering.
— Miner albister är manganohydroxid. I.B.
Bistigmät, se Fotografiska objektiv.
Bistrita [-i’tsa]. 1. Floder från
Skogskar-paterna i Rumänien: a) Biflod till Seret fr. h.
Genomflyter s. Bukovinas vackraste dal,
B.-dalen, och Moldau. 300 km. Kallas även G
ylle n e B. på grund av guldfynd, b) Biflod till
Stora Szamos fr. v. — 2. Stad i
Transsylva-nien, Rumänien, vid Stora Szamos’ biflod B.;
12,364 inv. (1920). Läderindustri. Gammal
sachsisk stad med ringmur, huvudstad i dep.
B.-Näsäud, 4,332 kvkm, 120,479 inv. (1920), före
1919 ung. komitatet Besztercze-Naszöd (ty.
Bistritz-Naszöd).
Bistrup, gård i närheten av Roskilde. Dit
är förlagd Köpenhamns vårdanstalt för
sinnessjuka, S:t Hans hospital.
Bisturl, en form av kirurgisk kniv, som
skiljer sig från en vanlig skalpell därigenom,
att bladet kan fällas in i skaftet.
Bistyng. Allvarliga symtom uppstå i regeln
först efter talrika styng (bisvärm). Dock har
någon gång ett enstaka styng av bi och
särskilt av bålgeting dödat ej blott barn utan
även vuxna, förmodligen genom att giftet
direkt inkommit i en ven och förts raka vägen
till hjärtat. De lokala symtomen äro smärta
och stark rodnad runt stynget; talrika styng
kunna framkalla kräkning, matthet, kallsvett,
hastig puls och andning samt slutligen
dval-tillstånd och kollaps. Särskilt farligt är
ge-tingstyng i halsen vid förtärande av frukt,
vari geting ätit sig in, då styng i slemhinnor
III. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
