Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bitterambrosia - Bitterfeld - Bitterjord - Bittermandel - Bittermandelolja - Bittermandelvatten - Bittermedel - Bitterna - Bittersalt - Bitterspat - Bittervatten - Bitterämnen - Bittium - Bitumen - Bituminit, Bogheadkol el. Cannelkol - Bituminös - Bituriger - Bitynien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
Bitterfeld—Bitynien
390
nedtill omgiven av de med varandra
sammanvuxna holkfjällen. G. M-e.
Bi’tterfeld [-fält], stad i preuss. prov.
Sach-sen, vid Mulde, 30 km n. ö. om Halle; 16,538
inv. (1919). Kemiska fabriker, järngjuterier,
brunkolsgruvor m. m. Omgives av en mängd
industriorter, ss. Greppin, Muldenstein, Wolfen.
Bitter jord, magnesiumoxid, se M a g n
e-s i u m föreningar.
Bittermandel, se Mandel.
Bittermandelolja, flyktig olja, som ingår i
glykosiden a my g dal in (se d. o.).
B. framställes i Levanten ur persikekärnor,
vilkas feta olja utpressas, sedan skalen
avlägsnats. Presskakorna pulveriseras och
uppvärmas i vatten flera timmar till 40—50° C.
Härvid sönderdelas amygdalinet genom en
jäsningsprocess, framkallad av fermentet
emul-s i n. Den utvunna b. utgöres således
huvudsakligen av bensaldehyd (se d. o.). B. är en
klar, färglös, senare gulaktig, starkt
ljusbrytande vätska av bitter smak och utpräglad
bittermandellukt. Vanligen innehåller den en
ringa procent blåsyra. B. användes i
parfym-och likörindustrien samt på konditorier, oftast
i form av syntetiskt framställd bensaldehyd.
— Som »konstgjord b.» betecknas ibland
nitro-bensol (mirbanolja), en tvålparfym, som har
b :s lukt men är ett helt annat ämne. E—t N—n.
Bittermandelvatten är färglöst, med lukt av
bittermandelolja; begagnas invärtes för att
hämma kräkningar och magplågor, utvärtes
till tvättning vid vissa hud- och ögonåkommor.
Bittermedel (lat. amära) kallas en stor
mängd droger ur växtvärlden, innehållande
s. k. bitterämnen. En del av dessa ämnen
äro alkaloider (såsom stryknin i
rävkak-extrakt), men de flesta äro kemiskt
indiffe-renta, ej sällan glykosider. I fråga om sin
verkan betecknas dessa medel ofta såsom
tonika, stärkande medel, och indelas
vanligen, efter olika biegenskaper, i rena
(t. ex. baggsöta [Gentiana], kvassia,
vattenklöver), lösande (t. ex. maskrosrot), s 1 e
m-m i g a (t. ex. kalumbarot) och
aromatiska (t. ex. malört, pomeransskal,
kaskarill-bark). De användas till att förbättra
aptiten och matsmältningen. (J. E. J-n.)
Bitterna, se österbitterna och V ä
s-t e r b i 11 e r n a.
Bittersalt, magnesiumsulfat, se
Magnesiumföreningar.
Bitterspat, se D o 1 o m i t.
Bittervatten, en med kolsyra mättad
vattenlösning (16—17 %) av magnesiumsulfat,
»engelskt salt». Intagandet av ett till två
glas framkallar vanligen riklig avföring (jfr
Avföringsmedel). Av naturliga b. må
anföras »Friedrichshaller Bitterwasser»,
»ungerskt bittervatten» och »Püllna».
Bitterämnen kallas ett antal i naturen
förekommande kvävefria föreningar av bitter
smak, vilkas kemiska byggnad i de flesta
fall är okänd. De bestå av kol, väte och
syre. Flera av dem användas på grund av
sina fysiologiska verkningar inom medicinen.
Exempel på b. äro a 1 o i n, CieHieO?, som
ingår i flera aloe-arter, och santonin,
C15H18O3, beståndsdel i maskfrön
(avföringsmedel). Jfr Bittermedel. E-tN-n.
Bfttium, havssnäcksläkte med tornformigt
skal. En art (B. reticulatum), som ännu lever
vid Sveriges västkust, finns i Sveriges kvartär,
där den är det viktigaste ledfossilet för västra
Sveriges marina, postglaciala lager. R. H-gg.
Bitümen, beteckning med flerfaldig
betydelse. Med b. avses sålunda olikartade i
naturen förekommande mineral, som innehålla
halvflytande, mjuka eller fasta kolväten.
Sådana äro asfalt, bergbeck, jordvax och
bi-tuminit (se d. o.) el. bogheadkol. Mineral eller
bergarter, som äro mer eller mindre
impregnerade med b., kallas bituminösa, t. ex.
bituminös kalksten (antrakonit, orsten), skiffer
(alunskiffer), stenkol (feta kol eller cannelkol).
— Som b. betecknas även naturlig och
konstgjord asfalt samt extraktionsprodukter ur feta
brunkol och stenkol. E-t N-n.
Bituminlt, Bogheadkol [bå’ghed-] el.
Cannelkol, ett mörkbrunt, mjukt och
lätt antändbart stenkol med matt och
muss-ligt brott; är föremål för brytning, bl. a. i
England, Böhmen och Australien. B. äro rika
på lätt brännbara flyktiga ämnen och brinna
med starkt sotande låga; de nyttjas mest för
tillverkning av lysoljor och andra slags
mineraloljor samt i någon mån även som gaskol.
— Ib. från olika fyndorter har man funnit
alger, vilkas systematiska ställning icke med
säkerhet kunnat klargöras men möjligen äro
grönalger. I vissa fall torde algerna utgöra
omkr. 3/4 av kolets hela massa, och man har
häri velat se en motsvarighet till »vattnets
blomning» (se d. o.). B. ha urspr. varit
bottenslam, som bör hänföras till gyttja el.
s a p r 0 p e 1 (se d. o.). K. A. G.
Bituminös, se Bitumen.
Bitüriger, ett stort keltiskt folk i
akvi-tanska Gallien. Dess huvudorter voro
Ava-ricum (nuv. Bourges) och Burdigala (nuv.
Bordeaux).
Bitynien, forntida landskap i Mindre Asien,
mellan Svarta havet, Paflagonien, Galatien,
Frygien och Mysien. Landets inre var
uppfyllt av skogrika berg (Olympos m. fl.).
San-garios var den största floden. På kusten
an-lades tidigt grekiska kolonier, såsom
Chalke-don och Heraklea. Landet beboddes av de
trakiska stammarna tyner och bityner. B. var
någon tid kuvat av lyderna, sedan av
perserna. Under striderna efter Alexander den
stores död blev B. omkr. 297 f. Kr. ett
oberoende konungarike, vars regenter vanligen hette
Nikomedes eller Prusias. Dessa utvidgade sitt
rike, gynnade konster och vetenskaper samt
anlade blomstrande städer, Nikomedia (residens
omväxlande med Nicaea), Prusa m. fl. Den siste
konungen, Nikomedes III Filopator,
testamenterade vid sin död (74 f. Kr.) landet åt romarna.
Pompejus gjorde sedan B. och den besegrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
