Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bogatzky, Karl Heinrich von - Bogbinder, Ambrosius - Bogdo-ola - Boge - Bogen - Bogense
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
653
Bogbinder—Bogense
654
Stora monteringshallen i kanonverkstaden, Bofors bruk.
krets, blev på grund av svag hälsa ej präst.
Som enskild själasörjare, särskilt inom
adelsfamiljer, förde han ett vandrarliv och slog
sig sedan ned i Franckes Waisenhaus, där
han dog. B:s många uppbyggelseskrifter
kännetecknas av stor personlig innerlighet
och rik andlig erfarenhet. Hans horisont är
dock något trång. Mest spridd är »Güldene
Schatzkästlein der Kinder Gottes» (1718), som
han till egen uppbyggelse skrev som student.
Boken är flera gånger övers, till sv. (1860—61,
1875; senast »Gyllene skattkammare», 1910,
2:a uppl. 1918). Mycket läst är också »De
andliga fridsstörarne» (sv. övers. 1853; 5:euppl.
1918). B. räknas ss. senpietismens mest
betydande psalmdiktare; J. Claassen utgav 1888 ett
urval av hans dikter. B:s självbiografi
utgavs 1801 (på sv. 1861 och 1878). E. M. R.
Bogbinder, Ambrosius, borgmästare i
Köpenhamn 1529—31 och 1534—36 (d. 1536).
Var ivrig anhängare av reformationen och
av den landsflyktige Kristian II, som en tid
uppfostrats i hans faders hus. Han var
köpenhamnarnas ledare under grevefejden 1533
—36, särskilt under belägringen 1535—36, då
han bl. a. lät nedhugga 150 borgare efter ett
upplopp. Han inbegreps i amnestien, då
staden överlämnades åt Kristian III, men
stämdes några dagar därefter av en avrättad
bor
gares änka för dråp och fanns följande dag
död i sitt, hus, troligen för egen hand.
Bogdo-ola. 1 (Gora Bogdo). Stora och
Lilla B., två isolerade bergkullar (upp till
176 m ö. h.) i ryska guvern. Astrachan strax
ö. om Volga; hållas heliga av kalmuckerna. —
2. Bergskedja i ö. Tien-shan, Centralasien, ö.
om Urumtsi, med toppar upp till 6,000 m.
Boge, socken på ö. kusten av Gotland, strax
s. om Slite; Norra häradet, Gotlands län; 37,14
kvkm, 521 inv. (1925). N. ö. om kyrkan sjön
Bogeviken; i s. och v. skog och myrmarker.
614 har åker, 1,992 har skogs- och hagmark.
Kyrkans kor och långhus byggdes omkr. 1300,
tornet är yngre. Bildar med Othem ett
pastorat i Visby stifts norra kontrakt.
Bogen, socken i n. v. Värmland, uppe vid
norska gränsen; Jösse härad, Värmlands
län; 84,64 kvkm, 264 inv. (1925). B. är en
ödslig och föga uppodlad skogstrakt. 82 har
åker, 7,066 har skogs- och hagmark. B. är en
av de socknar, där emigrationen och
folkminskningen rasat hårdast. Sedan 1860 har
dess folkmängd sjunkit med 62 % (661 inv.
1860). Största delen av socknen, däribland
Mitanderfors’ nedlagda järnbruk, äges av en
norsk firma i Fredrikstad. Annex till
Gun-narskog, Karlstads stift, Jösse kontr. ö.
Bogense, dansk stad på n. kusten av Fyn i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
