Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boktryckarkonst (Boktryckerikonst) el. Typografi - B. Boktryckarkonstens teknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
721
Boktryckarkonst
722
Tenakel.
i kasten. Sättaren befinner sig under sitt
arbete stående (eller sittande) framför kasten och
överflyttar från denna de olika typerna till
vinkelhaken (en metallskiva av
vinkelformat nysilver eller stål,
4 cm bred och ofta av upp
till över Va m längd, i ena
ändan försedd med en
rätvinklig och i den andra en
mekanisk kloss att efter
behov inställas efter
kortare eller längre rader).
Sedan så stor del av satsen,
som vinkelhakens bredd
tillåter, blivit satt, lyftes
sättningen medelst en
sätt-1 i n j e ur vinkelhaken över
i sättskeppet (en tjock
plåt, på tre sidor försedd med 15 mm höga
kanter), och häri ordnas hela sättningen, tills
sidan är full. En satt sida kallas kolumn.
Skepp.
Sättningens riktighet kontrolleras genom
läsning av avdrag, korrektur. På ett
sätt-bräde uppställas kolumnerna i viss ordning
Tryckformarnas anordning vid tryckning
av ett ark i oktavformat.
Siffrorna ange sidornas o‘rdningsföljd.
efter papperets format för tryckning till
formar och slutas medelst format- och
skruvsteg i en järnram, så att typerna under
tryckningen fasthållas på sina platser. Den form,
varpå första sidan av arket finnes, kallas
pri-maform, den, varpå andra sidan står, sekunda
-form. Efter pressläggningen, men innan
tryckningen påbörjats, tagas provavdrag,
revi der, i pressen för granskning av tryckets
jämnhet och riktighet. Tryckningen på arkets
första sida kallas sköntryck, på dess andra
sida mottryck (vidertryck). — De vanliga
slagen av tryckskrift äro fraktur (en
utveckling av den senmedeltida skriften och
schwa-bachskriften), an tik v a (el. latinsk skrift) och
kursiv (lutande skrift). Inom var och en
av dessa grupper finnes en mängd olika typ-
snitt (form på bokstäver), som åter särskiljas
i olika grader av storlek, kägel (se vidare
Stil). Stilen kallas, efter sin korpulens,
smal, mager, fet eller halvfet. — Sättning
Antikvakast.
verkställes numera i övervägande grad med
maskiner, som sätta och gjuta rad för rad
eller bokstav för bokstav. De allmännast
använda av dessa äro 1 i n o t y p e (med vilken
denna upplaga av Nordisk familjebok sättes)
och monotype (se vidare Sättmaskin).
— Om den till texttryck använda färgen
se Tryckfärg. Litt.: K. Falkenstein,
»Ge-schichte der Buchdruckerkunst» (1840); G. E.
Klemming och J. G. Nordin, »Svensk
boktryckerihistoria» (1883) med dess komplement;
P. Dupont, »Histoire de 1’imprimerie» (1893);
H. Schück, »Bidrag till svensk bokhistoria»
(1900; utg. av Föreningen för bokhantverk);
P. Hierta, »Boktryckerikonstens uppfinning
och guldålder» (Boktryckerikalendern 1902—
03, 1904 o. 1905—06); I. Collijn,
»Ettblads-tryck från 15 :e årh.» (1905—12; utg. av
Föreningen för bokhantverk), »Blad ur vår äldsta
svenska boktryckerihistoria» (1905—20),
»Boktryckerikonstens uppfinning och guldålder.
Kastregal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
