Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boktryckstyp - Bokutstyrsel - Bokvete - Bol (bostad) - Bol, Ferdinad - Bol, Hans - Bolag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
725
Bokutstyrsel—Bolag
726
typens dimension, som är beroende av
bokstavens storlek och höjd, kallas typens kägel.
Typen består av huvud, kropp och fot; huvudet
utgöres av översta delen med bokstavstecknet,
kroppen av den avlånga staven, foten är typens
nedersta del. Typens höjd, typhö j d, är
avståndet från huvudet till foten;
gravyr-höjd är den höjd, i vilken själva bokstaven
är graverad. — Med b. förstås såväl själva
typen som även dess utseende i tryck, d. v. s.
dess bild. Denna dess form el. bild har fått
olika uttryck alltefter förhärskande olika
uppfattning eller olika stilarters inflytande.
Om olika typsorters gravyr, om utfyllande
»blindmateriel» samt om olika trycktyper,
bokstavsformer (gotik, antikva, kursiv o. s. v.)
se S t i 1. H. L.
Bokutstyrsel, se Bok.
Bokvete, se B o v e t e.
Bol, bostad, boställe; gård, hemman. Ex.:
p r ä s t b o 1. — Bolfast man, bofast
jordägare. Motsats: »lösker man».
Bol [bål], Ferdinand, holländsk målare
och etsare (1616—80), verksam i Amsterdam,
där han under 1630-talet var elev till
Rem-brandt. B. målade porträtt och
porträttgrupper samt historiska, bibliska och mytologiska
motiv. Han arbetade länge i så nära
anslutning till Rembrandts stil, att många av hans
målningar, etsningar och teckningar
tillskrivits Rembrandt, liksom även motsatsen
förekommit. Efter 1650 blev hans målningssätt
glattare och torrare, vilket icke synes ha
skadat den höga uppskattning, som han
åtnjöt hos sin samtid. Två av B:s målningar
finnas i Nationalmuseum. H. W-n.
Bol [bål], Hans, flamländsk målare (1534
—93), verksam i Mechelen och Antwerpen,
slutligen i Amsterdam. Av hans större
målningar äro endast få bevarade (två i
Nationalmuseum) ; vanligare äro hans sirliga
miniatyrlandskap med figurer, målade i vattenfärg
på pergament. H. W—n.
Bolag, i vidsträckt bemärkelse, omfattar
varje på avtal grundad sammanslutning för
ekonomisk verksamhet. Då man skiljer mellan
b. och »förening för ekonomisk verksamhet»,
betecknar b. endast sådan sammanslutning,
som fullföljer ett mera självständigt
ekonomiskt ändamål, förening åter sådan, vars
verksamhet huvudsakligen går ut på att
understödja medlemmarnas enskilda ekonomi.
Den sv. b.-lagstiftningen, som innefattas dels
i lag om handels-b. och enkla b. 28/e 1895 och
dels i lag om aktie-b. 12/8 1910, känner tre
huvudarter av b., nämligen handels-b., enkla
b. och aktie-b. Inom handels-b. särskiljas
vanliga handels-b. och kommandit-b.
Handelsbolag är en juridisk person,
d. v. s. kan, i motsats till enkelt b., som
ej är juridisk person, i eget namn förvärva
rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt
inför domstol och annan myndighet söka, kära
och svara. Dessa båda b.-typer förhålla sig
inbördes så, att handels-b. framstår som
un
dantag, det enkla b. som regel. Medan
handels-b. är ett b., slutet för att under
gemensam firma idka handel eller annan näring,
varmed följer skyldighet att föra
handelsböc-ker, omfattar det enkla b. bl. a. följande
associationer: 1) b. för enstaka handelsföretag,
2) b. för fortsatt rörelse eller enstaka företag
utom handelns område och 3) b. för
handelsrörelse, när firman ej är gemensam utan
tillhör den ena el. andra av de associerade.
Sistnämnda association motsvarar s. k. tysta b.
i vissa utländska lagar. Medan handels-b.
skall med angivande av firma, d. v. s. den
beteckning, varunder b. framträder, införas i
handelsregistret, fordras registrering icke för
enkelt b. I handels-b. och enkelt b. skall
b.-männens antal vara minst 2. Vid både enkelt
b. och handels-b. skiljes skarpt mellan
b.-männens förhållanden inbördes, d. v. s. deras
inbördes rättigheter och skyldigheter, och
förhållanden utåt, särskilt emot borgenärerna.
Om ansvaret för handels-b :s förpliktelser
utåt gäller, att antingen alla b.-män för
dem ansvara personligt, solidariskt och
obegränsat (vanligt handels-b.) eller åtm. e n
bolagsman ansvarar på detta sätt men den
eller de övriga allenast intill visst belopp
(kommandit-b.). I det enkla b. åter blir genom
avtal, som slutes å b.-männens vägnar, endast
b.-man, som deltagit i avtalet, berättigad och
förpliktad; ha flera delägare i enkelt b.
deltagit, bli de i saknad av annan
överenskommelse berättigade och förpliktade till lika del
efter huvudtalet. Om b.-männens inbördes
ansvarighet gälla åter i båda fallen b.-avtalets
bestämmelser eller, subsidiärt, bestämmelserna
i lagen om handels-b. och enkla b. I handels-b.
gäller principiellt, att varje bolagsman kan
med — så vitt det gäller förhållandet till
utomstående — förpliktande verkan för de
övriga vidtaga förvaltningsåtgärd. I det enkla
b. ger bolagsförhållandet ej den ene
bolagsmannen befogenhet att representera den andre
utan särskild fullmakt.
Upptagandet i lagen av
kommandit-bolagsformen har skett huvudsakligen
för att möjliggöra begränsning av ansvaret
och risken för en mera passiv delägare i
handels-b. Kommanditdelägaren ansvarar emot
borgenärerna endast med den del av den
ut-fästa insatsen, som ej blivit inbetald eller som
obehörigen uttagits. Kommanditdelägaren äger
ej företräda b., ej heller, om icke annat
avtalats, delta i förvaltningen.
Aktiebolaget, av samtliga b.-typer
mest utpräglat som juridisk person, med helt
avskild förmögenhet och skulder, som få
uttagas endast ur denna förmögenhet,
karakteriseras endast genom associationsformen och
icke genom verksamhetens art. För a.-b:s
förbindelser svara delägarna, som skola vara
minst 5, endast med vad var och en
tillskjutit eller förbundit sig att tillskjuta.
Aktiekapitalet, som ej får sättas lägre än 5,000
kr., är antingen fixerat till bestämt belopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
