Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bolama - Bolander, Lars - Bolanpasset - Bolas - Bolax, Bolaxgummi - Bolbec - Bolder aa - Bolderaja - Boldini, Giovanni - Bolero - Boleslav (hertigar av Böhmen) - Boleslav (konungar i Polen) - Boleslav I Chrobry - Boleslav III Krzywousty - Boletus - Boleyn, Anna - Bolgary el. Uspenskoje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
729
Bolama—Bolgary
730
Bola’ma, huvudstad i Port. Guinea,
Väst-afrika, på ön B:s s. v. kust; omkr. 4,000 in v.
Bolander, Lars, dekorationsmålare vid
Kungl. teatern (1731—95). Var även verksam
som djur- och blomstermålare.
Bola’npasset, trångt bergspass i n. ö.
Belutsji-stan. Leder från Indusdalen över Hala
moun-tains till Quettaplatån. Härifrån går väg dels
åt n. v. till Kandahar, dels åt s. v. till Kelat.
B:s högsta punkt är 1,739 m ö. h. Genom
passet går sedan 1895 järnväg.
Bolas [coåTas], sp., »kulor», kastvapen vid
fångst, främst brukat av ryttarfolken på
Sydamerikas pampas. B. bestå vanl. av 2—3
kulor, förenade med meterlånga remmar, och
kastas virvlande för att sno sig kring bytets
ben. Läderklädda sten- eller blykulor brukas
vid jakt på struts och guanako, stora
träkulor vid infångande av hästar.
Bolax, Bolaxgummi, se A z o r e 11 a.
Bolbec [bålbä’k], stad i n. v. Frankrike, dep.
Seine-Inférieure, vid Seines biflod B., ung. 30
km n. ö. om Havre; 10,439 inv. (1921).
Bomullsspinnerier och -väverier (toiles crétonnes’).
Bölder aa [-ä], nedersta loppet av
Kurländ-ska Aa (Lettland). Utfaller dels" i Rigaviken,
dels i Düna. Om striderna vid floden se A a.
BoTderaja, stad i Lettland, vid Bölder aas
utlopp i Düna, ytterhamn till Riga (se d. o.).
BoldFni, Giovanni, italiensk målare (f.
1845), sedan 1872 bosatt i Paris. Har vunnit
rykte huvudsakligen genom porträtt,
mestadels av eleganta damer och barn, som han
framställt med gnistrande kvick pensel, gärna
effektsökande, ofta med utstuderat självsvåld.
Excentriska personer, t. ex. målaren Whistler,
har han återgivit med excentrisk uppfattning,
stundom även med skarp karakteristik. B.
har även målat parisiska interiörer, gatornas
folkvimmel, genrer och landskap. G-g N.
Bolero [sp. wålä’rå], spansk dans i 3/« takt.
B. dansas med kastanjetter och beledsagas av
cittra el. flera instrument.
Böleslav, hertigar av Böhmen. — B. I
regerade 935—967, måste 946 erkänna kejsar
Otto den store som länsherre, var en
kraftig regent och vidgade riket, så
att det vid hans död utom
Böhmen omfattade Mähren, v.
Gali-zien och en del av Schlesien. —
B. II den fromme, son till
B. I, regerade 967—999. Han
upprättade ett biskopsdöme i Prag
973. — B. II:s son B. III den
r ö d e regerade 999—1003. Han
förlorade 999 till Polen Krakau
med område. B. tillfångatogs 1003
av Polens hertig Böleslav Chrobry
och satt (bländad) fången i Polen
till sin död 1037.
Böleslav (po. Boleslaw),
konungar i Polen, tillhörande Piasternas
gamla fursteätt. Om B. I se
nedan. — B. II Smialy (»den
djärve») var son till Kasimir av
Po
len, regerade 1058—79 och uppges ha dött
1082. Han förde framgångsrika krig med
grannländerna, kröntes 1076 till konung av
Polen men råkade i strid med
prästerskapet och adeln samt fördrevs från riket 1079.
— Om B. III se nedan. — Hans son B. IV
förjagade 1146 sin äldre broder Vladislav II
och behöll tronen till sin död 1173. — B. V
(1227—79), son till konung Leszek (»den vite»),
var vid dennes död blott 2 år gammal,
övertog själv regeringen 1242 men måste flera
gånger fly ur landet för de härjande
mongolerna. Efter en seger över dem 1266 behöll
han tronen till sin död.
Böleslav I Chrobry (»den tappre»),
konung i Polen (967—1025). Var son till furst
Mieszko (av Piasternas ätt), efterträdde denne
992 och arbetade framgångsrikt på att
befästa och vidga Polens makt både inåt och
utåt. Han erövrade bl. a. Danzig, Krakau,
Kiev, Mähren och Schlesien. Inom landet
strävade B. att utbreda kristendomen och
upprättade ärkebiskopsdömet i Gnesen. B., som 1024
lät kröna sig till konung, anses som det polska
rikets egentlige grundläggare. I de nordiska
sagorna omtalas han under namnet
Buris-lev. Se vidare Polen, historia.
Böleslav III Krzywousty (»den
sned-mynte»), konung i Polen (1085—1139), son
till Vladislav I av Polen. Regerade sedan
1102. Han erövrade större delen av
Pommern, där han jämte biskop Otto av Bamberg
införde och befäste kristendomen. B. delade
vid sin död riket mellan sina fyra söner men
sökte samtidigt trygga riksenheten genom att
stadga en viss överhöghet för den äldste av
dem. Se Polen, historia.
Bolétus, se R ö r s o p p.
Boleyn [boTin], Anna, se Anna Boleyn.
Bolga’ry el. U s p e n s k o j e, ort i ry.
Tatarrepubliken, på v. Volgastranden, 90 km s.
om Kazan. Här låg fordom det gamla
bulgarrikets huvudstad, B. el. Bulgara, som hade sin
glansperiod på 900-talet och förstördes av
Timur på 1300-talet. Ruiner efter de gamla
vallarna och en väl bibehållen minaret kvarstå.
Byggnadslämningar från det forna Bolgary.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
