Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bolingbroke, Henry Saint John - Bolívar (myntenhet) - Bolívar - Bolívar, Simon - Bolivia - Naturbeskaffenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
735
Bolivar—Bolivia (Naturbeskaffenhet)
736
år sysslade han mycket med filosofiska
studier. Partiväsendets fördärv och
nödvändigheten av en konungamakt, som reser sig över
partierna, voro grundtemat i hans förnämsta
politiska skrifter, däribland »The idea of a
patriot king», som på visst sätt förebådade
Disraelis torydemokratiska åskådning. — Som
filosof var B. fritänkare och en av
deis-mens tidigaste banbrytare, föregångare till
Voltaire även genom sin lätta och frivola ton.
Biogr. av W. Sichel (1901—02).
Bolivar [coåli^ar], myntenhet i Venezuela.
1 bolivar = 100 centavos; i guld = 1 franc.
Bolivar [a>åli’coar]. 1. Depart. i Colombia,
v. om Magdalenafloden, vid Karibiska havet;
57,760 kvkm, 457,111 inv. (1918). Vida slätter.
Odling av bananer, majs, sockerrör, kakao,
kaffe, tobak m. m. Boskapsskötsel.
‘Huvudstad: Cartagena (51,382 inv.). — 2. Stat
i s. ö. Venezuela, intill Brasilien, med Orinoco
som n. gräns; 238.000 kvkm, 65,852 inv. (1920).
Huvudstad: Ciudad Bolivar (19,752 inv.). Vid
brasilianska gränsen bergstrakten Sierra
Paca-raima. På savannerna vid Orinoco
boskapsskötsel. Skogarna lämna cederträ,
kopaiva-balsam och balata. I s. ö. B. finnas guldfält. —
3. Provins i Ecuador, på höglandet; 3,263
kvkm, omkr. 43,000 inv. Genomflytes av Rio
Chimbo. Huvudstad: Guaranda (6,000 inv.).
Bolivar [målfcoar], Simon, sydamerikansk
frihetshjälte och statsman (1783 24/7—1830 17/i2).
Född i Caracas, Venezuela, studerade B.
juridik i Madrid och utbildade sig ytterligare
under resor i
Frankrike, Tyskland,
England och Förenta
staterna. Hemkommen
deltog han i upproret
i Caracas 1810,
besökte i upprorsmännens
ärenden ånyo England,
återvände 1811 och
kämpade då under
Mi-randa men flydde efter
dennes fall till
Cura-gao. 13 jan. 1813
utfärdade B. i Trujillo i
Nya Granada ett edikt, som förklarade
spanjorerna krig på liv och död. 4 aug. s. å.
intågade han i Caracas, hälsad med titeln
befriare; en venezuelansk nationalförsamling
gav honom 2 jan. 1814 diktators
myndighet. Åter betvingad av spanska
regeringstrupper, drevs han av general Morillo 1815
i landsflykt till Jamaica och Haiti. Dec.
1816 landsteg B. med en ny upprorshär på
ön Margarita, och 1819 hade upproret gjort
sådana framsteg, att en kongress (i febr.) i
Angostura bekräftade B:s ställning som
Venezuelas diktator. Genom slaget vid Boyacä 7
aug. avgjordes även Nya Granadas öde, och i
dec. förenades landet med Venezuela till
republiken Colombia under B. som president.
Den spanske generalen Morillo avslöt nov.
1820 stillestånd, och genom general Paez’seger
vid Carabobo 1821 betryggades landets
självständighet, en författning åstadkoms, och B.
blev president. Han beslöt senare att
bispringa även peruanerna i deras kamp mot
Spanien, och sedan han intagit Quito (nu
Ecuador), intågade han 1 sept. 1823 i Lima.
Övre Peru befriades av general Sucre, som
blev president i en här bildad och efter B.
uppkallad ny republik, Bolivia. B. blev dess
protektor och valdes samtidigt till
livstids-piesident i Peru.
Ett av B. utarbetat författningsförslag,
»Code boliviano», var emellertid föga
republikanskt (det gav regeringsmakten åt en på
livstid utsedd president, som själv skulle få
utse sin efterträdare). Det antogs visserligen i
Peru och Bolivia men orsakade inom kort B:s
fall i Peru. Han återvände då till Colombia och
gjorde sig till diktator där 1828. B. utsattes
nu för attentat, Peru förklarade Colombia
krig 1829, en folkförsamling i Caräcas
proklamerade Venezuela som egen stat, skild från
Colombia, och valde Paez till president. Då
oroligheter förekommo även i Colombia, trädde
B. jan. 1830 tillbaka men förberedde snart ett
försök att återfå makten; han avled s. å.
B:s karaktär beskrives av en kännare av
Sydamerikas historia, C. R. Markham, såsom
»kännetecknad av fåfänga, djup förställning,
ärelystnad och törst efter makt». Han var
högdragen och nyckfull men på samma gång
tapper, ihärdig och framsynt. Litt.: Biogr. av
F. Larrazabel (1866), som även utgivit B:s
brevväxling (2 bd, 1866), Rojas (1883) och De
Schryver (1899). V. S—g.
Bolivia [sp. coålfmja], stat i v. Sydamerika,
s. om ekvatorn, mellan 9° 40’ och 22° 55’ (el.
25° 20’) s. br.; 1,590,000 kvkm, 2,889,970 inv.
(1915). Huvudstad: La Paz (115,252 inv. 1923).
INNEHÅLL:
sp.
Naturbeskaffenhet.... 736
Ekonomisk utveckling 737
Handel ............. 737
Befolkning m. m...... 738
sp.
Författning ........ 738
Armé ............... 738
Flagga och vapen..... 738
Historia ........... 738
Naturbeskaffenhet. B. är till sin huvuddel
en bergs- och platåstat på Andernas
kordil-lerer. Från Stilla oceanen skiljes B. av Peru
och Chile, omgives i övrigt av Brasilien,
Paraguay och Argentina. Höglandsdelen faller
inom Andernas bredaste parti; där ligger
mellan Östkordilleran och Västkordilleran en
avloppslös högslätt, den bolivianska punan
(3,700 ä 4,500 m ö. h.); däröver stiga
randbergen ytterligare 1,000 ä 1,500 m, högsta
toppen är Soratä (6,650 m) på
Östkordille-rans n. huvudkam, Cordillera real. På
högslätten i n. ligger Titicacasjön, som avflyter
genom Desaguadero till Lago de Poopö.
Slättlandskapet ö. om bergen hör i n. till
Madeira-flodens källarmar (Guaporé, Mamoré, Beni,
Madre de Dios) och de stora amasonskogarna
(se Selvas). I s. gå floderna (Pilcomayo,
Paraguay) till La Plata, och landet är här en
del av den stora Chacoslätten (se C h a c o).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
