Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bolivia - Naturbeskaffenhet - Ekonomisk utveckling - Handel - Befolkning m. m. - Författning - Armé - Flagga och vapen - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
739 Bolivia (Ekonomisk
åt ö. och s., och Chacoslätterna ha obetydliga
vattendrag, torrskogar och öppna, torra
slätter. Låglandsdelarna äro glest befolkade och
föga uppodlade. I n. äro de stora skogarna
ännu orörda. De många flodstationerna äro
blott uppsamlingsorter för kautschuk.
»Mellan-landet» har ett fåtal ännu blomstrande
indianmissioner, ss. Asunciön vid Rio San Miguel.
Chacoslätterna äro i huvudsak jaktmarker för
indianstammar. Berglandet är B:s egentliga
odlingsområde, och dess betydelse som landets
kulturcentrum befästes genom där
förekommande värdefulla mineral. I
östkordille-rans paleozoiska skifferavlagringar ha yngre
eruptiver trängt fram (troligast under äldsta
delen av tertiärperioden) och där givit upphov
till mycket rika mineralgångar, innehållande
företrädesvis silver och tenn men även guld,
koppar, antimon, bly, volfram m. m. Talrika
städer ha uppstått i öde omgivning på punan
vid gruvorna: Potosf och Huanchaca (silver),
Oruro (silver, tenn), Poopö (tenn), Corocoro
(koppar) m. fl. B. lämnade 1922 nära en
fjärdedel av hela världsproduktionen av tenn.
B:s ekonomiska utveckling hämmades
mycket genom avstängningen från havet, men
järnvägar gå numera ned till hamnarna i
Chile och Peru (Antofagasta, Arica, Mollendo).
Järnväg till Argentina är under byggnad.
I n. äro de stora floderna segelbara upp till
foten av Anderna, Madeiraflodens fall vid
brasilianska gränsen kringgås genom järnväg.
Handeln omfattar införsel av
europeisk-amerikanska industrivaror, export av malmer
och kautschuk. B:s export utgjorde 1921:
tenn 112 mill. bolivianos, silver 16,152 mill.,
kautschuk 7,578, koppar 6,167. Budgeten
upptager för 1922 35,854,705 bolivianos inkomster,
40,015,022 bolivianos utgifter. Guldmyntfot
infördes genom en lag av 14 sept. 1906.
Myntenheten är boliviano = 100 centavos (12^2
bolivianos = 1 pd st.).
Befolkningen utgöres till sin huvuddel av
indianer: på högslätten de gamla
kulturfolken aymara och quichua, som utom
jordbruk idka boskapsskötsel (får, lama, alpacka)
eller arbeta i gruvorna, på låglandet toba,
chiriguano m. fl. på Chacoslätterna, chiquitos
och guarayos i mellanlandet, i skogslandet
mojos, sirianos m. fl., som av de vita
kautschuksamlarna hållas i hårt arbetsslaveri. En
mellanställning mellan indianer och vita intaga
halvbloden, cholos, som alltmer arbeta sig
fram. De vita (13 % av befolkningen) äro
avkomlingar av de spanska erövrarna och
kolonisterna. Genom dem är B. till odling och
samhällsskick en spansk stat, språket är spanskt.
B. är delat på 8 departement (La Paz,
Co-chabamba, Potosf, Santa Cruz, Chuquisaca,
Tarija, Oruro, Benl) och två territorier
(Terri-torio de Colonias och Chaco).
Romersk-katolska kyrkan är statsreligion. B. saknar ett
fullständigt universitet men har i flera städer
(Sucre, La Paz m. fl.) fakulteter för högre
studier. A. B-n.
utveckling—Historia) 740
Författningen, av 28 okt. 1880, är likartad
med övriga sydamerikanska republikers. Den
verkställande makten innehas av en president,
vald direkt av folket för fyra år; vid hans
sida stå två vicepresidenter och ett kabinett
med sex ministrar. Den lagstiftande makten
utövas av en representation på två kamrar:
senaten och deputeradekammaren. Senatorer
och deputerade väljas genom direkta folkval,
de förra för sex, de senare för fyra år; en
tredjedel av senatorerna och halva antalet
deputerade avgå vartannat år. H. T-n.
Armén. Genom lagar av 1875 och 1880 har
allmänna värnplikten lagts till grund för
arméns rekrytering. Varje medborgare från 19
till 50 års ålder är skyldig till tjänst i linjen
under 6 år, i reserven under 16 år samt i
ter-ritorialgardet i 10 år. Aktiva arméns styrka
bestämmes årligen; den uppgår f. n. till omkr.
3,600 man; det antal värnpliktiga, som utöver
de frivilligt anställda är behövligt för att
fylla aktiva armén, uttages genom lottning
och har en tjänstgöringstid av omkr. ett år
(vissa kategorier 6 månader); för övriga före
kommer en kortare tids övning. M. B—dt.
Flaggan är röd-gul-grön i horisontala fält
(jfr Flagga). — Vapnet visar i bakgrunden
ett solbelyst, snötäckt berg, där framför på
en kulle ett bergverk samt i förgrunden till
vänster en lama, till höger en sädeskärve och
en palm.
Historia. V. delen av nuv. B. (sierran)
ingick före den spanska tiden i Inkariket (se
Peru, historia). Spanska erövringen skedde
1538, och landet togs till följd av sina
mineralrikedomar och sitt silver snabbt i
besittning; städer anlades, och Potosl blev främsta
silverstaden i spanska Sydamerika. B. var en
del av vicekonungadömet Peru (»Övre Peru»),
införlivades 1780 under namnet Charcas i
det nya vicekonungadömet La Plata, deltog i
den patriotiska resningen 1809 och förklarade
sig 1825 för oberoende republik, sedan
Spaniens makt i Sydamerika definitivt brutits
genom general Sucres seger vid Ayacucho i
nedre Peru 1824 (se Sydamerika, politisk
historia). Den nya republiken antog till
befriaren Bolfvars ära namnet B., erhöll 1826
genom honom sin första författning; förste
president blev general Sucre (1826—28).
Stadga vann den nya republiken först långsamt.
General Santa Cruz (president 1829—39) sökte
förgäves göra sig till herre även i Peru. Mot
militärväldet under generalerna J. Ballivian
(1839—48), Belzu (1848—55) och Cordova
(1855—57) bildades ett »liberalt» parti, som
kom till makt med doktor Linares (1857—60),
men därefter följde nya militärdiktaturer och
presidentskiften (under presidenterna Cordova,
Acha, Melgarejo, Morales, A. Ballivian och
Frias) och slutligen under general Daza (1876
—79) ett för B. ödesdigert krig i förbund
med Peru mot Chile (sè d. o.; historia). B.
hade hittills varit kuststat vid Stilla oceanen
intill 20° s. br. och där förfogat över kust-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
