Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bolivia - Historia - Bolkesjö - Bollandister - Bolle - Bollebygd (härad) - Bollebygd (socken) - Bollerup (socken)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
741
Bolkesjö—Bollerup
742
landets stora salpeterrikedomar; nu övergick
kustlandet jämte tillhörande hamnar vid
fredsslutet 1884 till Chile. Krigets börda hade
så gott som helt burits av Peru; som
president hade general Daza 1879 följts av
general Campero.
Efter den avgörande motgången 1884 börjar
för B. en lugnare period och en jämnare inre
utveckling, men nya landförluster ha gjorts
genom gränsregleringar med Brasilien 1903
rörande Acreområdet (se Acre; B. behöll
blott en mindre del) och med Peru 1911—12.
Gränsen till Paraguay är ännu oreglerad, och B.
vidhåller anspråk på området utefter floden
Paraguays högra strand till 25° 20’ s. br. B:s
presidenter efter Campero ha varit: Pacheco
(1884—88), Arce (1888—92), Baptista (1892—
96), Severo Alonso (1896—99), José Manuel
Pando (1899—1904), Ismael Montes (1904—
09), Eliodoro Villazön (1909—13), Ismael
Montes (1913—17), Gutiérrez Guerra (1917—20),
Bautista Saavedra (vald för tiden 1921—25).
B. har de senaste årtiondena fört en
övervägande fredlig politik, mest inriktad på att
utveckla landets rika naturliga resurser och
förbättra samfärdselvägarna. I april 1917
avbröt president Montes de diplomatiska
förbindelserna med Tyskland i samband med Förenta
staternas inträde i världskriget, och B. är en
bland Versaillesfredens signatärmakter. Ett
bolivianskt försök att i Nationernas förbunds
delegeradeförsamling 1921 få tvistefrågan med
Chile om B:s tillträde till havet upptagen till
behandling avvisades till följd av chilenskt
motstånd.
Litt.: P. Walle, »La Bolivie et ses mines»
(1913; eng. uppl. 1914); W. A. Reid, »B., the
heart of a continent» (1916); »B., her
resour-ces and future» (1920). V. S—g.*
Bolkesjö, turisthotell i Telemarken, Norge,
25 km v. n. v. om Kongsberg, 392 m ö. h.,
med vidsträckt utsikt över Gausta m. fl. fjäll.
Mycket besökt.
Bollandfster kallas de lärda jesuiter, som
sysslat med utgivande av en stor samling
levnadsbeskrivningar av helgon och martyrer,
A c t a sanctorum (se d. o.). De ha sitt
namn efter Johann Bolland (1596—
1665), som 1643 började utgivningen av det
stora, efter årets minnesdagar ordnade verket.
Hans mest kända medhjälpare voro Gottfried
Henschen (1600—81) och Daniel Papebroek
(1628—1714), genom vilka arbetet framfördes
t. o. m. juni månad. Är 1794, då det avbröts
till följd av franska revolutionen, omfattade
det 53 bd. Dess återupptagare (fr. 1838) kallas
ibland neobollandister (ny-b.).
Arbetet har nu hunnit till november månad. Sedan
1882 utges i samband därmed tidskriften
Ana-lecta Bollandiana. Litt.: Delehaye, »L’oeuvre
des bollandistes 1615—1915» (1920).
Bolie, skålformigt dryckeskärl, vanligen av
trä och svarvat. Dylika kärl ha varit i bruk
över hela landet, under senare tider mest hos
allmogen i västra Sverige liksom i Norge, där
de ernått en utomordentligt rik utbildning
och konstnärlig utsmyckning. S. E—n.
Bollebygd, härad i s. v. Västergötland,
Älvs-borgs län. invid gränsen till Göteborgs och
Bohus län; 369,81 kvkm, 7,432 inv. (1925).
Tillhör sydsvenska höglandets n. v. randzon
samt avvattnas huvudsakligen åt s. v. till
Lygnern (Rolfsån). De moräntäckta platåerna
(150—200 m ö. h.) äro skogklädda med
talrika myrar samt stiga i n. till omkr. 250 m.
Dalarna, 50—100 m djupa, äro fyllda av
bördiga leror och (i övre delarna) rullstensåsar.
Socknarna äro T ö 11 s j ö, Bollebygd och
Björketorp. Huvudbygden ligger vid
mötet av Nolå- och Sörådalarna (den
egentliga Bollebygden). Häradet ingår i
»Sju-häradsbygden» kring Borås och är alltifrån
gårdfarihandelns tid känt för tillverkning av
laggkärl, korgar, möbler; har nu även
väv-nadsindustri i Bollebygds socken. Häradet
korsas av Göteborg—Boråsbanan. 3,193 har
åker, 29,320 har skogs- och hagmark. Ingår
i As, Vedens och Bollebygds tingslag av Borås
domsaga, i Borås fögderi samt bildar ett enda
pastorat i Göteborgs stift, Marks och
Bollebygds kontrakt.
Bollebygd, socken i västligaste delen av
ovannämnda härad invid länsgränsen; 182,57
kvkm, 3,630 inv. (1925). I den skogrika
socknens v. del östra och Västra Nedsjön
(Nö-sjön). Hultafors vattenkuranstalt ligger i
östra B. vid Viaredssjön. 1,472 har åker,
14,178 har skogs- och hagmark. Bildar med
Björketorp och Töllsjö ett pastorat i
Göteborgs stift, Marks och Bollebygds kontrakt.
Bollerup, socken i s. ö. Skåne, s. v. om
Simrishamn; Ingelstads härad, Kristianstads län;
13,85 kvkm, 516 inv. (1925). Belägen på den
bördiga och jämna slätten. Bollerups (se
följ.) gods omfattar en stor del av socknen.
1,253 har åker, 56 har skogs- och hagmark.
Bildar med Ullstorp ett pastorat i Lunds stift,
Ingelstads kontrakt.
Bollebygds hb
Skala 1:500 OOO.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
