Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bomb - Bombacaceae - Bombard - Bombardemang - Bombarderbagge - Bombasin - Bombastisk - Bombay
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
761
Bombacaceae—Bombay
762
ning eller antändning, varav benämningarna
sprängbomb och brandbomb. Såsom
artilleriprojektiler förekommo bomber endast
på den slätborrade artillerimaterielens tid.
F. n. har benämningen överflyttats på de
projektiler, som nedslungas från luftfarkoster;
se Flygbomb. — Om bomber, som
kommit till användning vid anarkistiska och
andra revolutionära attentat, jfr H el ve
tesmaskin. G. af W-dt.
2. Om vulkanisk b. se Vulkan.
Bombacaceae, växtfamilj, nära besläktad
med Malvaceae. Hit höra träd, som växa i
tropiska länder, särskilt Amerika. Stammarna
äro stundom tunnlikt uppsvällda på mitten
och försedda med tornar, bladen vanligen
fingrade. Blommorna äro stora, vanligen med
många ståndare. De kapsellika frukterna äro
ofta inuti försedda med långa hår (därav
namnet silkesbomullsträd), som brukas
till stoppning men ej lämpa sig till spånad.
De viktigaste släktena äro Adansonia (se A
p-brödsträdet), Bombax och Ceiba (se K
a-p o k t r ä d). G. M-e.
Bomba’rd (fr. bombarde, it. bomba’rdo, ty.
Bomhart, Pommer). 1. En föregångare till
oboen och fagotten; omtalas första gången på
1300-talet och når sin främsta utveckling vid
1600-talets början. — 2. En 16- och 32-fots
tungstämma i orgeln. T. N.
Bombardema’ng, det anfallssätt mot en
fästning, varvid man, i regel sedan kringränning
verkställts, söker medelst ihärdig och
överväldigande beskjutning framtvinga dagtingan.
B. betecknar även stark beskjutning i
allmänhet. Genom flygväsendets utveckling har
b från luften kommit till allt större
användning. Jfr Fästningskrig och
Flygbomb. L. af P.
Enligt de folkrättsliga regler, som
jämlikt den av ett flertal stater
ratificerade fjärde Haagkonventionen av 1907 bort
av de olika staterna utfärdas att gälla, ehuru
detta ej alltid skett, särskilt under
världskriget, är det i landkrig förbjudet att med
några som helst medel bombardera städer,
byar, bostäder eller byggnader, vilka icke
försvaras. Hur detta skall avgöras, anger ej
konventionen, och regeln har därför givit an-
Bomarsund. Efter en bild från tiden för Krimkriget.
ledning till olika tolkningar. Om beskjutning i
krigstid genom sjöstridskrafter handlar nionde
Haagkonventionen av 1907. Det är enligt
denna förbjudet att bombardera hamnar,
städer, byar, bostäder och byggnader, som icke
försvaras eller försvaras endast genom
utläggande av minor. Dock äro i detta förbud ej
inbegripna militära arbeten, lant- eller
sjömilitära anläggningar, förråd av vapen,
krigsmateriel, verkstäder eller inrättningar,
användbara för flottans eller arméns behov,
samt i hamnen befintliga krigsfartyg.
Befälhavaren över en sjöstyrka äger, efter
utgången av en av honom utsatt skälig
tidsfrist, förstöra dessa anläggningar m. m.
medelst beskjutning, därest varje annat medel är
uteslutet och om ortsmyndigheterna själva ej
skridit till ifrågavarande förstöring inom den
bestämda tidsfristen. Eljest otillåtet b. kan
legitimeras, om rekvisitioner, som stå i
förhållande till ortens tillgångar, icke fullgöras. Vid
b. böra ortens myndigheter varskos. (-1m-)
Bombardèrbagge, se Jordlöpare.
Bombasln, föråldrat namn på tätt, glansigt
ylletyg av lastingtyp, mest brukat till
klänningar. Urspr. vävdes tyget med varp av
silke. Jfr Lasting.
Bomba’stisk, svulstig och högtravande. —
Subst.: B o m b a’s m el. B o m b a’s t.
Bombay [båmbéi’]. 1. Brittisk-indisk
provins (presidentskap) utmed v. kusten av Främre
Indien från Belutsjistangränsen till mitten av
v. Dekkankusten; huvudstad: Bombay.
Omfattar (till sin indiska del, se nedan) 319,358
kvkm med 19,291,719 inv. (1921). B:s
huvuddelar äro Sind i n. v., egentliga B.,
omfattande landskapen Gujarat, Konkan,
Kar-natic m. fl., och slutligen ett stort antal
(omkr. 350) inhemska stater av
växlande storlek och betydelse, däribland
Khair-pur (i n. Sind), Cutch, Bhaunagar, Junagarh,
Navanagar (på halvöarna i n. v.), Kolhapur
(i s.). Inom provinsens gränser ligga den
inhemska staten Baroda, som står direkt under
styrelsen i Delhi, och små portugisiska
områden (Goa m. fl.). Administrativt hör under
styrelsen i B. även Ad en med tillhörande
brittiska besittningar i Sydarabien; i denna
omfattning har presidentskapet en areal av 320,165
kvkm. — Den indiska provinsen går till sin s.
del upp på Dekkans högland och genomflytes
bl. a. av floderna Tapti och Narbada i dessas
nedre lopp, den n. delen från Cambayviken är
ett lågt liggande slätt- och ökenland, som i n. v.
genomflytes av Indus. Rörande klimat och
naturförhållanden se i övrigt artiklarna D e
k-kan, Ghats, Gujarat, Sind m. fl. —
Historiskt har provinsen B. uppstått från
staden B. som utgångspunkt och vuxit alltefter
de engelska erövringarnas fortgång under strid
särskilt med marattstaterna; Sind tillkom
1843. Befolkningen är till religionen
övervägande hinduer (14,816,236 år 1921); i Sind
råder islam, dessutom finnas jainer, zoro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
