Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bombelles, släkt - Bombelles, Charles de - Bombelles, Marc Marie de - Bombfritt el. Bombsäkert - Bombinator - Bombkanon - Bombskepp - Bombus - Bombycidae - Bombyliidae, Bombylius - Bombyx mori - Bomdirk - Bomhus - Bomilkar - Bomning - Bomolja - Bosegel, Bomskot - Bomstängsel - Bomull - Bomullsfrökakor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
765
Bombelles, Ch. de—Bomullsfrökakor
766
Gatubilder från Bombay.
Marie de B :s andra söner voro Charles
d e B. (se d. o.) och greve Henri F r a
n-Co is de B. (1789—1850), österrikisk
diplomat, sedan 1836 ledare av kejsar Frans Josefs
och hans bröders uppfostran.
Bombelles [bäbä’1], Charles de, greve,
hovman (1785—1856). Blev överhovmästare
hos hertiginnan Marie-Louise av Parma,
ex-kejsarinna av Frankrike, och 1830 hennes
morganatiske gemål.
Bombelles [bäbä’1], Marc Marie de,
markis, fransk diplomat och biskop (1744—
1822). Var först militär, blev 1780 fransk
minister vid tyska riksdagen i Regensburg samt
var ambassadör i Lissabon 1785—89 och i
Ve-nezia 1789—90. Därefter gjorde revolutionen
slut på hans karriär. Ludvig XVI använde B.
i hemliga beskickningar 1791—92. 1800—03
var B. general i prinsens av Condé här, gick
1804 i kloster i Brünn i Österrike, återvände
med bourbonerna till Frankrike 1814 och vart
1819 biskop av Amiens.
Bombfritt el. Bombsäkert kallas ett
inom en fästning befintligt rum, vars tak är
skyddande mot de fientliga kastkropparna.
Under det att mot äldre tiders artilleri enkla
murade valv eller t. o. m. vanliga bjälklag
med jordtäckning voro skyddande, måste man
mot modernt artilleri använda valvtjocklekar
av minst 3—4 m, beroende på valvens
spännvidd och konstruktion (betong med eller utan
järninlägg). Jfr Fästning, Kasematt,
Täckta rum. L. W :son M. (L. af P.)
Bombinätor, se Klockgroda.
Bombkanon. Bomber voro till en början
avsedda endast till att kastas ur mörsare,
men i mitten av 1800-talet konstruerades
bombkanoner, med vilka man kunde såväl
skjuta som kasta bomber. Då räfflade
artilleripjäser infördes, föll benämningen ur
bruk. G. af W—dt.
Bombskepp, med mörsare bestyckade
örlogs-fartyg. Brukades första gången i Ludvig
XIV :s krig mot Algeriet 1681; sedermera
kallade m ö r s a r f a r t y g. B. el.
mörsarfar-tyg förekomma ej numera.
Bo’mbus, se Humlor.
Bombycidae, se S p i n n a r e.
Bombylildae, Bombylius, se Humleflugor.
Bo’mbyx grek., hos forngrekerna
beteckning för ett aulos-(flöjt-)instrument, hos
nygrekerna för säckpipa.
Bo’mbyx mo’ri, se Silkesfjärilar.
Bomdirk, se Bom 2.
Bomhus, förstad till Gävle (se d. o.).
BomiTkar, kartagisk fältherre, 310 f. Kr.
slagen av Agathokles (se d. o.). 308 sökte
han förgäves tillskansa sig enväldet och
avrättades. — En annan Bomilkar var
befälhavare över den kartagiska flottan 215—212
f. Kr. (H. Sgn.)
Bomning, förarbete till vävning (se d. o.).
Bomolja, se Olivolja.
Bomsegel, Bomskot, se Bom 2.
Bomstängsel, i vattnet tvärs över en farled
utlagda timmer el. bommar, förenade med
varandra genom kätting el. ståltross. B.
avser att hindra fientliga mindre fartyg att
inpassera. Under världskriget utlades b. i
stort antal till skydd för hamnar och
ankarplatser. Vid dessa b. fästas ofta i vattnet
nedhängande nät — s. k. undervatten
s-b å t s n ä t (se d. o.) — till skydd mot
undervattensbåtar.
Bomull (av ty. Baumwolle, eg. »trädull»),
eng. cotton, se B o m u 11 s v ä x t.
Bomullsfrökakor erhållas såsom
avfallspro-dukt från frön av bomullsväxten, sedan dessa
pressats för utvinnande av olja. B. komma
företrädesvis från Amerikas förenta stater,
Ryssland (Turkestan), Egypten och Indien.
De användas på grund av sin höga halt av
äggvita och fett i stor utsträckning såsom
kreatursfoder, och då fodervärdet är i hög
grad beroende på skalhalten, skiljer man
mellan 1) b. av skalade frön, s. k. »Texas-kakor»,
till färgen ljust gröngula och med ett
fodervärde av 120 foderenheter per 100 kg, 2) b.
av ofullständigt skalade frön, ryska och s. k.
»New-Orleans-kakor», av mörkare, brunaktig
färg och med ett fodervärde av blott 100
foderenheter per 100 kg, samt 3) b. av helt
oskalade frön, »Bombay-kakor», med foder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
