Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borchsenius, Otto - Borcke, Adrian Heinrich von - Bord - Borda - Borda, Jean Charles de - Bordas cirkel - Borddans - Bordeaux
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835
Borcke—Bordeaux
836
medarbetare i Riget och Köbenhavn varit
dess avgjorde motståndare. 1905 blev han
censor vid kungl. teatern. B. har översatt
talrika arbeten av Viktor Rydberg,
Strindberg, Snoilsky m. fl. Han har även författat
en del kulturhistoriska arbeten och litterära
essäer: »Fra fyrrerne» (2 bd, 1878—80),
»Lit-terære feuilletoner» (1880), »Hjemlige
interiörer» (1894), »H. V. Kaalund» (1918) m. fl.
Borcke (ej B o r c h el. Bor k), Adrian
Heinrich, baron von, preussisk diplomat
(d. 1791). Förmedlade som preussiskt
sändebud i Köpenhamn under missämjan mellan
Sverige och Preussen fram till 1764 de
hemliga förbindelserna mellan Lovisa Ulrika och
Fredrik II. 1788 sänd på en utomordentlig
beskickning till Danmark och Sverige för att
erbjuda Preussens och Englands medling i
kriget, hade han även hemligt uppdrag att
söka förvärva svenska Pommern och Wismar
åt Preussen mot en penningsumma och sin
regerings garanti av Sveriges landområde och
regeringsform. På Gustav III:s anmodan
utnämnd till minister i Stockholm, förblev han
där till sin död, ivrigt befordrande
Preussens inflytande. Enligt samtida enstämmiga
omdömen var B. en begåvad ränksmidare
med dålig karaktär. Litt.: L. Wahlström,
»Sveriges förhållande till Danmark 1788—89»
(1898). L. W-m.*
Bord. 1. Se Möbel och
Konsthantverk. — 2. Dets. som bordläggning (se d. o. 1).
— 3. B. förekommer i flera sammansättningar
och uttryck i sjömansspråket, av vilka må
nämnas : Ombord, inne i eller på fartyget.
Borda el. lägga ombord med, lägga till
vid ett fartyg. Inombords, inom
fartygets relingar. U t ombo r d s, utanför
fartygets relingar, vid el. i närheten av
fartygssidan. Över bord, ijver relingen i sjön.
Bordvarts, riktningen inom fartyget mot
endera fartygssidan eller ock platsen nära sidan.
Borda, se Bord 3.
Borda [bårda’], Jean Charles de, fransk
matematiker, sjöfarande (1733—99). Var först
ingenjörofficer, därpå från 1767 sjöofficer och
företog resor till Amerika och Afrikas
västkust för att pröva sjöurens tillförlitlighet,
upprätta kartor o. s. v. Han deltog som
generalmajor vid franska sjötrupperna 1777—78
i nordamerikanska frihetskriget. B. införde
likformighet i de franska krigsskeppens
byggnad och i flottans manövrer. Han uppfann
flera efter honom uppkallade instrument och
deltog i reglerandet av det nya franska
mått-och viktsystemet (metersystemet).
Borda’s cirkel, ett instrument av samma art
som spegelsextanten men med fullständig
graderad cirkel i stället för en sjättedels
cirkel-limb. Den av Pistor och Martins i Berlin
förfärdigade prismacirkeln är en Bordas
cirkel med prisma i st. f. den fasta spegeln.
Jfr B o r d a, J. Ch. de. K. B.*
Borddans, skakande eller friare, t. o. m.
dansande rörelser i bord eller liknande
före
mål, vilka uppstå under inflytande av
kringsittande personers nervösa spänning och
omedvetna röielser. Då b. kom på tal vid samma
tid som den moderna spiritismen (omkr. 1850
i Nordamerika), ansågs den länge hänga i hop
med denna, och rörelserna (liksom
medföljande knackningar i bordet) förklarades genom
ingripande av andar. Under närmast följande
årtionden uppstod en verklig mani för b. även
som sällskapsunderhållning. Det lyckades
emellertid rätt snart att upptäcka
företeelsens naturliga orsaker, vilka James Braid
utvecklade i Monthly Journal of Medical
Science (1853) och Chevreul i »De la baguette
divinatoire» (1854). Även fysikern Faraday
lämnade viktiga bidrag till undersökningen.
Den fysiska förklaringen består däri, att i
sig själva obetydande stötar genom
ackumulation kunna åstadkomma stor verkan. Då de
kringsittande personerna lagt sina händer på
bordet, komma små, latenta muskelrörelser
lätt att fortplanta sig till detta och hopa sig
till en ganska betydande kraft, som t. o. m.
kan sätta ett tungt matsalsbord i häftig
rörelse. Villkoret för att detta skall kunna äga
rum är emellertid, att vederbörande personer
äro starkt upptagna av tanken på vad som
kommer att ske och i så spänd väntan på
detta, att nervlivet kommer att sätta
muskulaturen i den omtalade rörelsen. Tillika fordras
det, att stötarna i viss mån komma att korsa
varandra, eftersom stöt och motstöt i samma
riktning upphäva varandra, så att ingen
rörelse kan uppstå. — Litt.: A. Lehmann,
»Övertro og trolddom», IV (2:auppl. 1920). Edv. L.
Bordeaux [bårdå’], stad i s. v. Frankrike
vid Garonne, omkr. 100 km från mynningen,
huvudstad i depart. Gironde; 267,409 inv.
(1921). Omgives av Frankrikes rikaste
vindistrikt, stor och märklig sjöstad,
ärkebiskopssäte, universitet. Staden ligger på vänstra
flodsidan. På högra sidan ligger förstaden
Bastide, förenad med egentliga B. genom en
hög stenbro. De centrala delarna innanför
kajerna närmast nedom bron ha monumental
prägel efter reglering på 1700-talet. Stadens
märkligaste byggnader äro katedralen (S:t
André 1000—1300-talet) och Grand-Théatre
(1773—80); från romartiden finnas ruiner av
en amfiteater. Hamnen är även vid lägsta
tidvatten tillgänglig för fartyg om 7^2 m
djupgående, men farleden fördjupas f. n. med
ännu 1 m. Förhamn till B. är staden
Pauil-lac (5,292 inv.) vid v. stranden, halvvägs
till Garonnemynningen; uthamn förberedes
vid Le Verdon vid mynningen. B:s
rikedomskälla är sedan gammalt handeln med vinerna
från Girondes slott och gårdar
(bordeaux-viner, se d. o.). Dessutom exporteras pitprops
och timmer, jordbruksprodukter m m.
Handelsförbindelserna med England äro särskilt
starka. B. är Frankrikes oceanhamn för
Syd-och Centralamerika, var på 1700-talet
handels-metropol för de rika franska kolonierna i
Västindien och har numera samma ställning för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
