Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borgsjö - Borgstena - Borgström, Axel Gustaf Sven - Borgström, Erik Eriksson - Borgström, Henrik - Borgström, Hilda - Borgström, Johan Henrik Leonard - Borgs villastad - Borgund - Borgunda - Borgvattnet - Borgvik (socken)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
869
Borgstena—Borgvik
870
är Vildberget i n. (537 m). Inom B. ligga
järnvägsknuten Änge och industrisamhället Alby,
båda vid Norra stambanan. 2,409 har åker,
45,336 har skogs- och hagmark. Pastorat i
Härnösands stift, Ljunga kontrakt.
Borgstena, socken i mellersta Västergötland,
kring övre Viskan och Nossans källsjö, n. om
Borås; Vedens härad, Älvsborgs län; 38,4
kvkm, 689 inv. (1925). 658 har åker, 2,823
har skogs- och hagmark. Annex till Fristad,
Skara stift, Äs kontrakt.
Borgström, Axel Gustaf Sven (f. 1862
17/»), jurist, led. av Högsta domstolen,
kommunalman, v. häradshövding 1888 och
hovrättsråd i hovrätten över Skåne och Blekinge
1902. Innehade
åtskilliga kommittéuppdrag
och utnämndes 1907
till justitieråd. 1915
mottog han
förordnande som ordf, i
tobaks-centralkommissionen.
Sedan 1917 åter led.
av Högsta domstolen.
Verksam
kommunalman först i
Kristianstad, sedan i
Stockholm (bl. a. ordf, i
drätselnämnden 1912
—20), har B. väsentligt bidragit till
skapandet av den nuv. ordningen för huvudstadens
kommunalförvaltning. Tillhör (sedan 1915 som
ordf.) styrelsen för Svenska stadsförbundet (se
d. o.). 1912—15 ordf, i styrelsen för Svenska
pansarbåtsföreningen (se d. o.). C. G. Bj.*
Borgström, Erik Eriksson, donator
(1708—70), bruksägare å Borgvik i Värmland.
Skänkte 1759 för »hushållningens
upphjälpande i fäderneslandet» 100,000 dal. kmt
till en »oeconomiae practicae» professur i
Uppsala, vars innehavare skulle kallas
borgström-iansk professor. B. gav sedan medel även
till en adjunktur, som 1877 förvandlades till
en e. o. professur. Professuren hetes omfatta
botanik och praktisk ekonomi men är
uteslutande botanisk.
Borgström, Henrik, finländsk affärsman
(1799—1883). Grundade 1825 i Helsingfors
ett handelshus, som snart blev ett av de
största i Finland. B. gav frikostiga
understöd åt allmännyttiga företag (bl. a.
parker i Helsingfors). — Hans son Henrik B.
(1830—65) var nationalekonomisk förf.,
frisinnad politiker och tog initiativ till
grundläggandet av Finlands hypoteksförening (1860)
och Föreningsbanken i Finland (1862).
Borgström, Hilda, skådespelerska (f. 1871
13/io). Elev vid Operans balett 1880—87 och
vid Konservatoriet 1887—88, var hon 1888—
89 anställd vid Rydbergska sällskapet och
sedermera bl. a. 1893—94 vid Svenska teatern
i Helsingfors och 1894—1900 hos Ranft samt
1900—12 och åter från 1919 vid Dramatiska
teatern. Under mellantiden har B. ägnat sig
åt gästspel och även med framgång spelat film.
B:s repertoar faller inom klassisk komedi och
modernt skådespel och lustspel. Bland B:s
roller märkas Hilde Wangel i »Byggmästar
Solness», hennes
ge-nombrottsroll, Manda-nika i »Vasantasena»,
Mizi i »Älskog», Zaza,
Cyprienne i »Vi
skiljas», Hélène i
»Skyltdockan», Abigail i »Ett
glas vatten», Katarina
i »Så tuktas en
arg-bigga», Franziska i
»Minna v. Barnhelm»,
Signe i »Högt spel»,
fru Vannaire i
»Fästningen faller», Angela
i »Eldskärmen», Lady Catherine i »Cirkeln»,
fru Hamelin i »Bröllopsdagar», änkan
Lud-vigsen i »Föräldrar» och Varvara i »Höstens
violiner». B:s konst är övervägande
intellektuell. Dess märke är intelligens, esprit,
humor och fantasi, dess främsta hjälpmedel en
fulländad diktion och en fint skolad
replikkonst. På senare år ha B:s framställningar
av den åldrande kvinnan särskilt gripit med
enkla och sanna medel. G. K-g.
Borgström, Johan Henrik Leonard,
finl. mineralog (f. 1876 ie/s). Sedan 1918 e. o.
prof, i mineralogi vid Helsingfors universitet.
B:s vetenskapliga arbeten ligga inom
kristal-lografi, mineralogi (särskilt mineralkemi)
samt petrografi. Stort intresse har han
ägnat studiet av meteoriterna.
Borgs villastad, municipalsamhälle i n.
Östergötland, intill Norrköpings v. gräns;
Borgs socken; 40 har, 1,202 inv. (1925).
Tax.-värde 4,822,800 kr. (1923), bevillningstax.
inkomst s. å. 1,603,840 kr. Förenad med
Norrköping med elektrisk spårväg. Om
Kneipp-baden se Kneippkuranstalter.
Borgund, socken i Norge, belägen vid
Lær-dalselven i Sogn og Fjordane fylke. — B:s
stavkyrka (se omstående sida), som ersatts
av en ny sockenkyrka men underhålles som
fornminne, är troligen byggd omkr. 1150 och
är en av de rikast utsmyckade och bäst
bevarade norska stavkyrkorna. Jfr Norsk
konst och Stavkyrka. H. W-n.
Borgunda, socken i ö. Västergötland, s. ö.
om Billingen; Gudhems härad, Skaraborgs
län; 30,38 kvkm, 750 inv. (1925). över
silur-platån i v. det lilla Borgundaberget (284 m),
i ö. urberg med skog och mossar. 1,442 har
åker, 1.371 har skogs- och hagmark. Bildar
med Dala och Högstena ett pastorat i Skara
stift, Falköpings kontrakt.
Borgvattnet, socken i ö. Jämtland, kring
Ammerån; Ragunda tingslag, Jämtlands län;
460,10 kvkm, 849 inv. (1925). En ödslig och
bergig skogsbygd. 391 har åker, 42,792 har
skogs- och hagmark. Annex till Stugun,
Härnösands stift, Östersunds kontrakt.
Borgvik, socken i s. Värmland, vid
Värmelen, Borgviksälven och Borgvikssjön, v. om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
