Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borodino - Boroevitj von Bojna, Svetozar - Boro-korobergen, Boro-chorobergen - Borollos - Bororo - Borough - Borr - Borraginaceae - Borrar och Borrverktyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
889
Boroevitj von Bojna—Borrar
890
tillflöde till Moskvafloden. — 7 sept. 1812
stod vid B. ett blodigt slag mellan den 120,000
man starka ryska armén under Kutusov, som
intagit en starkt befäst ställning, och
Napoleon I:s 134,000 man. Striden blev
oavgjord, men ryssarna drogo sig tillbaka till
Moskva, dit Napoleon följde efter. C. O. N.*
Boroe’vitj von Bojna, Svetozar,
öster-rik-ung. general (1856—1920). Vid
världskrigets utbrott chef för 6:e armékåren i n. ö.
Ungern, ryckte B. i fält mot ryssarna och
bidrog kraftigt till
segern vid Komarov
under österrikarnas
första offensiv. Då
general Brudermann
efter Lembergs fall
avlägsnats från befälet
över 3 :e armén,
övertogs detta av B., som
undsatte Przemysl (okt.
1914) och, sedan
österrikarnas front
förlagts utmed
Karpater-na, med framgång här
ledde försvaret. Vid Italiens inträde i kriget
våren 1915 kallades B. att i egenskap av chef
för 5:e armén försvara Isonzofronten, en
uppgift, som han löste på ett glänsande sätt.
Under elva anfall lyckades han motstå
italienarnas genombrytningsförsök. B. deltog i
både framryckningen till Piave och det
bråd-störtade återtåget därifrån. Han blev 1918
fältmarskalk. Den kraftfulle kroatgeneralen
förvärvade sig stort anseende bland sina
landsmän. M. B-dt.
Boro-korobergen, Boro-chorobergen,
del av Tien-shans nordliga utgreningar,
begränsa i n. Ilidalen, falla inom kin. Turkestan
och, till sin västligaste del, ry. Asien. De nå
3,500 m. Talkipasset ligger 2,260 m ö. h.
Borollos, egyptisk lagunsjö, se B u r 1 o s.
Bororo’, indianfolk i centrala Mato Grosso,
Brasilien. B:s utbredning över ett
sammanhängande område tyder på att de bilda en
gammal folkgrupp, en urbefolkning i dessa
trakter. De äro ett typiskt jägarfolk och
kunna kulturellt jämställas med gésfolken (se
d. o.) men ha exempelvis rikare prydnader
och särskilt ståtliga fjäderskrudar. Bland de
yngre männen råder ett slags
kvinnogemenskap; endast de äldre och starkare leva i
regelbundna äktenskap. Efterbegravning med
intressanta ceremonier till skydd mot den
dödes ande förekommer. G. B-r.
Borough [ba’räu el. ba’re], eng., stad. —
Ordet betecknar numera främst de städer, som
ha egen kommunal självstyrelse och äro
juridiska personligheter. Mindre städer eller
stadsliknande samhällen ingå i lantdistrikten
eller utgöra särskilda »parishes». Graden av
självstyrelse är icke lika för alla boroughs.
De, som ha minst 50,000 inv., äro i allo
likställda med grevskap, counties, och kallas
county boroughs. Styrelsen i en b. utövas
av ett council, bestående av mayor
(borgmästare) och councillors (stadsfullmäktige), som
inom sig utse en tredjedel till rådmän
{alder-men). — Förr förstod man med b. varje stad,
som sände medlemmar till parlamentet. Om
s. k. rotten boroughs se Parlament.
Stads-valkretsarna vid val till underhuset kallas
alltjämt boroughs, ehuru de ej alltid
sammanfalla med de lokala förvaltningsenheterna av
samma namn.
Borr, se Bergborrning, Borrar,
Borrmaskiner.
Borraginäceae, se Strävbladiga växter.
Borrar och Borrverktyg, verktyg för
att framställa cylindriska hål i ett fast
material medelst verktygets skärande inverkan
genom vridning under tryck (i metall och trä)
eller medelst verktygets stötande inverkan (i
sten), varvid godset i hålet avlägsnas i form
av borrspån eller borrmjöl.
Vid borrning i metall utmärkes centrum för
hålet genom inslagning av en fördjupning
med en konisk stålspets, k ö r n a r e. B. av
metall utföras antingen med dubbla skär i
vinkel med varandra eller med skruvformigt
vridet skär. De vanligaste b. av det förra
slaget visas i fig. 1. Skären ac stå här under
en vinkel E mot varandra, växlande mellan
80° och 150° vid spetsborrar (fig. 1 A)
eller lika med 180° vid tappborrar (fig.
1 B), där en cylindrisk tapp i mitten tjänar
till borrens centrering. Därjämte slipas skären
vid omkretsen efter en vinkel i (50° till 80°)
för att bli skarp och undvika för stor
friktion mot hålväggen. B. med skruvformigt
skär kallas spiralborrar (se nedan).
För borrning i trä äro b. vanligen
försedda med blott ett skär, som, när arbetet
Fig. 1. Fig. 2. Fig. 3.
(fig. 2 A), med rännformig urholkning i
mitten för att upptaga spånet samt sfä risk
av-rundning nedåt. När borrning sker i tvärträ,
står skäret i det närmaste vinkelrätt mot
samma axellinje och har ett slags skovelform
db med ceutrumspets, centrumborr (fig.
2 B), varigenom skäret upplyfter spånet, vars
omkrets förut blivit avskuren av en
förelöpande liten skärtand c mitt emot skäret db
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
