Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borrar och Borrverktyg - Borrby - Borrchuck - Borre - Borreby - Borregård - Borrestad - Borrflugor - Borrfoder - Borrhål - Borri el. Borro, Giuseppe Francesco - Borrie - Borries, Wilhelm Friedrich Otto von - Borrklinka - Borrknarr - Borrkräftor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
893
Borrby—Borrkräftor
894
på kroppen B och fasthålles vid denna av en
skruv, samt de tre backarna C. Kroppen B
är framtill uppskuren för de tre backarna,
som passa i de därigenom åstadkomna spåren.
Fig. 11. Borrchuck.
Genom att hela chucken gängas upp på
borrspindeln D, pressar denna backarna framåt,
varvid de samtidigt av hylsans koniska
inneryta E tvingas att röra sig inåt mot borren F,
som sålunda fastklämmes mellan dem. O. B-n.
Borrby, socken i s. ö. Skåne, vid Östersjön,
s. v. om Simrishamn; Ingelstads härad,
Kristianstads län; 35,84 kvkm, 2,500 inv. (1925).
Kuststräckan har flygsandsfält, numera
planterade med barrskog. 3,130 har åker, 143 har
skogs- och hagmark. Egendom: Borrby gård.
Pastorat i Albo och Järrestads kontrakt,
Lunds stift.
Borrchuck, se Borrar, sp. 892.
Borre, norskt härad v. om
Kristianiafjor-den, med ett betydande gravfält, numera dock
blott 5 högar och 2 rösen, undersökta 1850 o.
följ. år. Där anses Vestfoldkonungarna (av
Ynglingaätten) ha haft sin gravplats. Litt.:
A. V. Brögger, »Borrefundet og
Vestfold-kongernes graver» (1916).
Borreby, Själlands märkligaste herrgård,
belägen i öns s. v. hörn, s. om Skelskör.
Uppfördes 1556 av Kristian III:s kansler Johan
Friis och restaurerades 1883. B. är ett
intressant exempel på renässanstidens
befästnings-konst. Äges sedan 1783 av släkten
Casten-schiold.
Borregård, betydande fabriksanläggningar
invid den norska staden Sarpsborg, östfold
fylke, tillhöriga B. a.-b., omfattande cellulosa-,
pappers- och karbidfabriker, elektr.
kraftstation m. m. samt stora skogsegendomar. B.,
som omnämnes redan 1203, var först
krono-gods men kom på 1300-talet i enskild ägo;
bland ägare märkes omkr. 1700 släkten
We-renskiold. 1890 inköptes B. av det
internationella bolaget The Keller Partington paper
pulp co limit., som uppförde storartade
fabriker. 1918 stiftades ett norskt bolag, B. a.-s.
(nuv. aktiekap. 75 mill. kr.), som övertog det
engelska bolagets egendom i Norge, Sverige
m. fl. länder. Efter ytterligare inköp äger det
förutom stora norska verk och skogar bl. a. i
Sverige Edsvalla bruk och aktiemajoriteten
i Mölnbacka-Trysil. Huvudtillverkningen är
blekt sulfitmassa; inalles tillverkas årl. omkr.
300,000 ton trämassa och papper. M. H.*
Borrestad, gods i ö. Skåne, 2 mil s. s. v. om
Kristianstad, östra Sönnarslövs socken; 2,260
har, därav 960 har åker. Tax.-värde 921,800
kr. (1923). Äges inom släkten De la Gardie.
Borrflugor, Trypetidae el. Tephritidae, en
fam. tillhörande tvåvingarna. De kännetecknas
av sina bandlikt el. gallerformigt
mörkteck-nade vingar samt av att honan har ett längre
el. kortare äggläggningsrör och larverna leva
i växtdelar, t. ex. blad och frukter. — Till
b. höra flera synnerligen svåra skadegörare
på kulturväxterna, bl. a. olivflugan, den
beryktade fruktflugan, körsbärsflugan, den
amerikanska äppelflugan samt sellei iflugan och
sparrisflugan. I. T—dh.
Borrfoder, se Borrar, sp. 892.
Borrhål, se Djupborrningar.
Borri el. Borr o, Giuseppe F r a
n-c e s c o, ital. alkemist och charlatan (1627—
95). Uppfostrades till jesuit men ägnade sig
åt alkemistiska forskningar och sökte
samtidigt bilda en ny religiös sekt. Sedan han
flytt för inkvisitionen till Tyskland, dömdes
han som kättare och blev bränd »in effigie»
1661. I Strassburg och Amsterdam väckte han
stort uppseende som alkemist men avslöjades
och avvek 1666, till en början till Hamburg.
Där kom han i beröring med drottning
Kristina, som han bedrog på pengar. Han kom
till Danmark 1667 och mottog genast en
mängd ynnestbevis av Fredrik III, för vars
räkning han arbetade som alkemist, bl. a. med
en enkom uppförd »filosofisk ugn». B. blev
konungen mycket dyrbar och ansåg rådligast
att vid dennes död 1670 fly till
Konstantino-pel. Han fängslades emellertid under vägen
i Mähren, fördes till Rom och dömdes till
livstidsfängelse.
Borrie, socken i s. ö. Skåne, n. om Ystad;
Herrestads härad, Malmöhus län; 4,34 kvkm,
119 inv. (1925). B. är till folkmängden
Sveriges minsta socken. Marken är backig med
medelgod jordmån. 403 har åker, 18 har
skogs- och hagmark. Utom prästbostället
tillhör hela socknen det piperska
fideikommisset Högestad, och alla lantbrukarna äro
arrendatorer. Ingår i Stora Herrestads, B:s
och öja pastorat i Lunds stift, Ljunits och
Herrestads kontrakt.
Bo’rries, Wilhelm Friedrich Otto
von, greve, tysk politiker (1802—83). Förde
som hannoveransk inrikesminister (1851—52,
1855—62) en hänsynslöst reaktionär politik och
uppträdde på det häftigaste mot de tyska
enhetssträvandena. Han blev under striderna
i lantdagen av konung Georg demonstrativt
upphöjd till greve men nödgades avgå 1862.
1865 blev han president i statsrådet men
spelade sedan ingen politisk roll.
Borrklinka, en härdad stålplatta med
urborrade, noggrant dimensionerade hål eller i
kanterna anbragta gapformiga urtag, i vilka
man genom att insätta borren kan fastställa
dennas diameter (jfr Järntråd och
Mått-verktyg).
Borrknarr, föråldrat namn på spärrsock. Se
Borrar, sp. 892.
Borrkräftor, små marina kräftdjur av skilda
grupper, som borra i trä och näst skepps-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
