Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borromeusföreningen - Borromini (Borromino), Francesco - Borrplys el. Echardonnös - Borrskaft - Borrspindel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
903
Borromini—Borrspindel
904
bland folket sprida katolska böcker och
tidskrifter, upprätta lånbibliotek och lämna
anvisning på lämplig familjelitteratur.
Styrelsen har sitt säte i Bonn, där även katolska
bibliotekarier fackmässigt utbildas. L. W-r.
Borromi’ni (Borromino), Francesco,
lombardisk arkitekt (1599—1667), vid
1600-talets mitt den romerska byggnadskonstens
inflytelserikaste mästare. Flyttade till Rom
1615, arbetade som skulptör och arkitektelev
vid Peterskyrkan under Madernas ledning,
biträdde denne vid uppförandet av Palazzo
Barberini och blev efter hans död 1629 biträde
åt hans efterträdare Bernini. B:s första
självständiga arbete av större omfattning var
kyrkan Sån Carlo alle quattro fontane (1638—40,
fasaden 1667, avb. å plansch vid art. B
a-rock); vidare byggde han Oratorio di San
Filippo Neri med tillhörande kloster (1638—
50), ombyggde Palazzo Spada (1632—38) och
uppförde kyrkan Sant’ Ivo (1642—60),
restaurerade och utsmyckade San Giovanni in
Late-rano (1647—50), fullbordade den av Bernini
påbörjade byggnaden för Collegio de propaganda
fide (1649—66) och övertog 1653 efter G.
Rai-naldi byggandet av Sant’ Agnese, vars fasad och
kupol uppfördes efter B:s ritningar, medan
fasadtornen och den inre utsmyckningen
fullbordades av andra, sedan han 1657 lämnat
arbetet (avb. å plansch vid art. Barock;
bildunderskriftens årtal äro felaktiga). Dessutom
ledde han talrika andra om- och nybyggnader.
B:s arkitektoniska stil kännetecknas först
och främst av den svängda linjen. Buktade
fasader, svängda och brutna gavlar, starkt
Kyrkan Sant’ Ivo i Rom.
Det inre av kyrkan San Carlo alle quattro fontane
i Rom.
framspringande och skuggande, fantasifullt
formade detaljer ge det yttre av hans byggnader
en målerisk karaktär och en än våldsam, än
behagfull rörlighet. Ännu mera fri i
förhållandet till äldre stilarter är han i
utformningen av interiörerna, vilka ofta anläggas
med invecklad planform (sexpass, sexuddig
stjärna, oval med utsvängda ändpartier) men
genom sin arkitektoniska och plastiska
dekoration sammanhållas till storslagen
helhetsverkan. Hans stil behärskade länge efter hans
död, särskilt under årtiondena omkring 1700,
både den italienska och den tyska
arkitekturen; rokokotidevarvets byggnadskonst har i
•den en av sina förutsättningar. Jfr
monografi av Hempel (1924). H. W-n.
Borrplys el. Echardonnös, i yllefabriker
använd maskin, som befriar råull från
kard-borrar, små frökapslar och liknande
föroreningar. Maskinens huvuddelar äro två stora,
hastigt roterande cylindrar, den ena besatt
med starka järntaggar, som sönderdela
ullflockarna och lösgöra de grövre
föroreningarna, den andra (den s. k. kamcylindern) i
axelns riktning klädd med tunna stålkammar,
som gripa ullfibrerna men ej borrarna o. dyl.
Den rensade ullen borstas från kamcylindern
av en mindre, borstbeklädd cylinder. G. H-r.
Borrskaft, se Borrar, sp. 892.
Borrspindel, den roterande del av ett
borrverktyg eller en borrmaskin, som överför
verktygets eller maskinens rörelse på borren
och i vilken borren därför fästes. Se B o r r a r
och Borrmaskiner. G. H-r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
