Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borste - Borstigelkottar - Borstmaskar - Borstnejlika - Borstsvansar - Borsyra - Bort - Borthwick, A. - Bortkiewicz, Ladislaus von - Bortre Indien eller Bortre Indiska halvön, Indokina, Indokinesiska halvön - Geologi - Klimat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
907
Borstigelkottar—Bortre Indien
908
å en kloss av metallduk eller retortkol, vilken
upptager ström från eller leder ström till
rörliga maskindelar å vissa elektriska
maskiner. G. H—r.
Borstigelkottar, se Centetidae.
Borstm askar, se R i n g m a s k a r.
Borstnejlika, se Nejliksläktet.
Borstsvansar, Thysanüra, kallades förr den
ordning av insekterna, som omfattade de lägst
stående formerna, vilka utmärka sig för
primär vinglöshet och andra primitiva
egenskaper, vilket gör, att man anser dem stå de
hypotetiska urinsekterna, de högre
insekternas stamformer, nära. Numera är denna
indelning ändrad därhän, att man urskiljer 4
ordningar av urinsekter, av vilka
larvborst-svansar, fjällborstsvansar och hoppstjärtar (se
dessa ord) äro viktigast. I. T-dh.
Borsyra, se Borföreningar.
Bort, se Diamant.
Borthwick [bä’pæik], A., se G 1 e n e s k.
Bortkiewicz [bårtkje’vitj*], Ladislaus
von, polsk statistiker (f. 1868), sedan 1901
prof, vid Berlins univ. Lärjunge till Lexis,
hör B. till den matematiska statistikens
förnämsta representanter. Av hans verk må
nämnas »Die mittlere Lebensdauer» (1893),
»Das Gesetz der kleinen Zahlen» (1898) och
»Iteration» (1917).
Bortre Indien eller Bortre Indiska
halvön, även Indokina eller I n d o k
i-nesiska halvön, kallas den från Asiens
fastland åt s. ö. utskjutande halvön mellan
Bengaliska viken av Indiska oceanen och
Sydkinesiska havet, söderut fortsatt genom
Malackahalvön till ekvatorns närhet (1° 16’
n. br.) och här skild från Sumatra genom
Malackasundet. Skarp gräns mot n. kan ej
uppdragas; vid kusten markeras halvöns
gränser i v. av det inre av Bengaliska viken
(Chittagongviken), i ö. av det inre av
Tonkin-viken. Genom sitt bergsystem når B. till
Ti-betgränsen i n. (28° n. br.). Politiskt omfattar
B. brittisk-indiska prov. Burma, konungariket
Siam, Franska Indokina och Malajstaterna på
Malackahalvön (under brittisk kontroll) jämte
Straits settlements, tills, omkr. 1,9 mill. kvkm,
45 mill. inv., och når genom Burma upp till
Tibetgränsen i n. Halvöns n. huvuddel är till
större delen berg- och högland. De s. och
s. v. kusterna utbyggas genom stora
deltabildningar. Djupa inskärningar äro
Siam-viken och Martabanviken. Halvöns
bergssystem utgöres av från Tibet kommande
kedjor, som solfjäderformigt breda ut sig till
parallellkedjor och platåer. Av de talrika
kedjorna i v fortsätter en över Kap Negrais
(under havet) till Andamanerna och Nikobarerna,
medan halvöns centralkedja går till Kranäset
på Malackahalvön. I n. ö. gå kedjor till
Tonkinviken. ö. delen är huvudsakligen
platåland, begränsat i ö. av Annamkedjan, som i
svagt böjd båge följer kusten förbi Kap
Va-rela till Kap S:t Jacques i s. ö.
Malackahalvön i s. har mer självständig byggnad med
kulissformigt ställda smärre kedjor och
däremellan låga dalar och slätter. Bergens
medelhöjd på den egentliga halvön är icke
betydande. I v. når Mount Victoria 3,074 m,
Annamkedjan i ö. likaså intill 3,000 m. Mot
Tibetgränsen och inom den kinesiska
provinsen Yün-nan stiga bergen till 4,000 ä 5,000 m.
Halvöns huvudfloder upprinna i Tibet eller
vid Tibetgränsen, andra, mindre floder uppstå
s. om denna inom Yün-nan eller den egentliga
halvön. De förra äro Mekong, Salween,
Ira-vadi, av de senare märkas Song-koi (i Tonkin)
och Menam (i Siam). Salween och större
delen av Mekong flyta genom djupa
bergdalar, den senare i skarpa krökningar.
Ira-vadi följer i större delen av sitt lopp ett
mellan bergen djupt nedsänkt låglandsområde.
Menam genomflyter den låga Menamslätten,
som är en fortsättning av kustlandet vid
innersta Siamviken och i ö. begränsas av en
svagt markerad bergskedja med utlöpare ö.
om Siamviken (Kardamombergen). Låglandet
kring nedre Mekong och reliktsjön Tonle-sap
begränsas i n. av Siamplatåns sydrand, Pnom
Dangrek. A. B-n.
Geologi. I huvudsak utgör B. en av flera
parallellkedjor bestående del av det stora
ter-tiära bergskedjesystemet, som vid Himalajas
ö. ända fortsätter ned mot s. och ö. Jämför
Asien, geologi. Den västligaste av dessa
kedjor (se ovan) består till mycket stor del av
tertiära bildningar, och här förekommer också
bergolja i antiklinalerna (Yenang yaung); i
miocen och pliocen förekomma ganska talrikt
rester av däggdjur. I denna bergskedja ingå
också några få utslocknade vulkaner och, i
dess fortsättning, den ännu verksamma Barren
island (se d. o.), östligare kommer från
sydligaste Kina, Yün-nan, in i B. ett knippe
bergskedjor med sydlig riktning, av vilka en går ned
i sydöst i Malackahalvön. I dessa ingå i stor
utsträckning marina paleozoiska bildningar från
kambrium t. o. m. perm samt urberg,
ävensom mesozoiska bildningar. I Annam ö. om
dessa bergskedjor utgöres berggrunden,
liksom i det angränsande s. ö. Kina, av
paleozoiska bergarter och urberg, som ej
undergått någon veckning utan snarare gjort
motstånd mot densamma. Från Malackahalvön
går bergskedjan över tennöarna Banka och
Billiton i en stor båge i n. ö. riktning över
Borneo (se d. o.). Om mineralrikedomarna se
M a 1 a c k a och Burma. De rikaste
tennförekomsterna i Malackahalvöns s. del äro
urspr. förbundna med graniten, här av
mesozo-isk ålder och äldre än bergskedjeveckningen,
men i vittringsgrus och liknande bildningar
har sedan tennstenen anrikats. K. A. G.
Klimat. Klimatet är varmt och fuktigt
utan några stora temperaturväxlingar. Högre
temperatur än + 40° C är sällsynt.
Medeltemperaturen vid havets nivå ligger i allm.
mellan + 24° och + 27°. De extremaste
temperaturförhållandena uppvisar n. ö. kusten,
där temperaturen om vintern under nordöst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
