- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 3. Bergklint - Bromelius /
935-936

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bostad - A. Naturfolkens bostäder - B. Bostäder hos kulturfolken - 1. Forntiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

935

Bostad

936

hältnisse der Bantu-Neger» (Internat. Archiv
für Ethnographie, Suppl. 1911); H. Schurtz,
»Urgeschichte der Kultur» (1900). Se även
artiklarna Bantu, Eskimåer,
Indianer och M a o r i. K. G. L.

B. Bostäder hos kulturfolken.
1. Forntiden. Hos forntidens kulturfolk i den
främre orienten byggde man, liksom ännu i
österlapdet, flerrummiga hus med de
rektangulära rummen grupperade kring gårdar.
Tempel och palats äro förstorade och
monumentali-serade varianter av samma typ. En primitiv
bostadstyp, som redan i forntiden, liksom
ännu i dag, förekom i Mesopotamien, var det
enrummiga, kupoltäckta huset (se bild 3 å
plansch vid art. Armenisk konst och
bild å sp. 664 vid art. Babylonisk och
assy r i sk konst). En monumental form
av denna typ är den muhammedanska
kupolgraven; i den armeniska arkitekturen (se
Armenisk konst) finnas intressanta
prov på dess utbildning i allt mera
komplicerade monumentalformer. Både de romerska
kupolbyggnaderna, såsom Pantheon, och den
västerländska kristenhetens centralkyrkor med
kupol äro frukter av den utveckling, som den
enkla kupolhyddan genomgått.

Pålbyggnaden (se d. o.) är, liksom den runda
resvirke eller flätverk
med lerklining, känd
som förhistorisk
bostadstyp från olika
delar av Europa. I
Sverige ha rester av
ler-klinade resvirkeshyd-dor från den yngre
stenåldern framgrävts
vid Åloppe;
efterbild-ningar av runda
hyddor med vertikala
väggar äro de s. k.
husurnorna från
bronsåldern (bild 6).
Under den romerska
kejsartiden avbildas
ger

manska hyddor av samma slag (på Marcus
Aureliuskolonnen i Rom, bild 7); de romerska
Vestatemplen påminna genom sin runda form

eller ovala hyddan av

Bild 6. Skånsk askurna,
efterbildande ett hus.
Bronsåldern.

Bild 7. Germanska hyddor. Relief på Marcus
Aureliuskolonnen i Rom.

Bild 8. Gnipp av
mega-ronhus i det förhistoriska
Troja. Omkr. 2000 f. Kr.

om primitiva förebilder av liknande
skap-nad. Tidigt — i Sverige troligen dock först
under järnåldern — förekommer också ett
rektangulärt hus med eldstad i mitten och
ingång genom en av
husets förlängda
långväggar omfattad svale
på ena gaveln (se
nedan sp. 941). Denna
typ torde ha spritt sig
från s. ö. Europa och
uppträder redan
under Greklands
förhistoriska tid i sten med
gavelsvalens tak stött av
två stolpar eller
kolonner. Dess grekiska
namn, megaron,
betyder »storstuga»; den

förekommer (se E g e i s k kultur) både som
fristående hus och som ett led i de egeiska
och mykenska borgbyggnaderna (bild 8). I
monumentaliserad form uppträder samma typ
under Greklands klassiska tid såsom templum
in antis (se bild vid art. An t); vidare
utvecklingsformer äro de övriga arterna av
grekiska kolonntempel, vilkas
arkitekturdetaljer efterbilda den ursprungliga
träkonstruktionen.

Hos grekerna byggdes under den klassiska
tiden mindre bostadshus av megarontyp,
stundom i två våningar och någon gång med
tillbyggda sidorum; under den hellenistiska
ti

Bild 9. Etruskisk
askurna, efterbildande ett
enkelt atriumhus.

Bild 10. Pompejanskt
atriumhus med trädgård.
Rekonstruktion.

den infördes det orientaliska huset med
byggnadsdelarna grupperade som ett slutet
komplex kring en eller flera gårdar. I de
romerska städerna användes liknande typer, i
äldre tider vanligen bestående av atrium med
omgivande smårum, senare utvecklat genom
tillfogande av en trädgård eller en kringbyggd,
kolonnprydd gård efter grekiskt mönster (bild
9—10). Dessa hus (se Atrium och Peristyl)
byggdes vanligen i två våningar. Det
romerska privathuset inneslöt ofta också
handelsbodar och smålägenheter, som uthyrdes och
icke stodo i förbindelse med husets inre delar.
Även förekommo hus av flera — i Rom ända
till nio — våningars höjd, som uteslutande
bestodo av smålägenheter. Bättre lantgårdar
(se Villa) bestodo av mera fritt grupperade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 18 02:37:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdc/0592.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free