Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bostad - 2. Medeltid och nyare tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
939
Bostad
940
Bild 14. Medeltida stenhus. Osnabrück.
Bostadslänga till höger, stall, magasin m. m. till vänster.
Ingång från vänster genom hallen d—c.
av och genomförde kontinentala
modeströmningar samt av de större behoven och de
större resurserna. En av de betydelsefulla
nyheter, som upptagits med
herrgårdskultu-ren, var den förut så gott som okända
delningen av huset med en längsgående vägg
(fullt utbildad på 1600-talet, men i stenhus
tidigare). Härigenom erhölls ett större antal
rum, vilkas användning kunde rikare varieras.
I samband därmed drogos eldstäderna in mot
husets mittaxel. Ur parstugans kammare (se
nedan) utvecklade sig en mitt emot ingången
liggande sal, och ofta fick köket egen ingång,
allt drag, som sedan ha påverkat också
allmogens byggnader.
Samtidigt började städernas borgerskap
bygga rymligare bostäder med flera rum,
varvid motiv från den italienska renässansens
palatsarkitektur flerstädes, särskilt i s.
Tyskland, upptogos och ombildades, stundom i
för-enklare former (bild 20). Adliga palats börja
under renässanstidevarvet och 1600-talet i
Bild 15. Plan av ett borgerligt affärs- och
bostadshus. Stockholm (Skeppsbron 44, nu rivet),
1600-talets senare del.
mellersta och norra Europa att uppföras i
huvudstäderna; genom sitt föredöme ökade de
anspråken på rymlig anläggning och ståtlig
utsmyckning av det förmögna borgerskapets
hus. I de nordiska länderna härskade ända
in på 1800-talet i de flesta städerna ett
byggnadssätt, som stod landsbygdens nära; staden
kan i de flesta fall, vad bebyggelsen angår,
karakteriseras som en större by, ehuru med
vissa särdrag med hänsyn till sina speciella
funktioner. Vi återfinna där nästan alla de
typer, som vi förut konstaterat hos allmogens
bostäder och med huvudsak samma
utbredning, ehuru också här gäller vad som ovan
befunnits utmärkande för herrgårdarna: en
tendens att tidigare än den omgivande
bygden upptaga kulturnyheterna. Relativt tidigt
uppträda i städerna också tvåvåningshusen.
Mer sällsynt är emellertid den på ett
medeltida inflytande från Tyskland beroende
placeringen med gaveln mot gatan. Särskilt
förekommer denna hos de äldre stenhusen men
också vid smärre stugor (bild 24), som uppförts
tätt bredvid varandra (i det senare fallet är den
att jämföra med liknande företeelser vid våra
fisklägen). Välbevarade prov på den
borgerliga byggnadskonsten under 1500- och
1600-talen lämna de talrika korsvirkesgårdarna i
Ystad och de av timmer uppförda gårdarna i
Arboga (se planscher vid dessa ord). I
Stockholm voro stenhus på grund av talrika kungl.
förordningar (särskilt av den
byggnadsintres-serade Johan III) vanligare än annorstädes
i norra Europa.
1700-talets borgerliga boningshus bevara
ännu en ålderdomlig typ: enfamiljshuset är
ännu byggt med hög och smal fasad på en trång
tomt (bild 25) eller i händelse av bättre utrymme
anlagt kring en gård på lantligt sätt (bild 26).
Vår tids typiska stadshus med flera våningar
och talrika hyreslägenheter blevo vanliga först
under 1800-talet. Enfamiljshuset har
emellertid bibehållits i England, Förenta staterna,
Kanada, Nederländerna och Belgien, där det
ännu på medeltida vis bygges högt med smal
fasad och med liten gård, och i ekonomiskt
välställda befolkningslager i de romanska
länderna. Mot 1800-talets slut har det i
olika former återupptagits i skilda länder,
vanligast i villabyggnadens gestalt på en
större eller mindre trädgårdstomt — detta i
samband med det av de moderna
samfärds-medlen underlättade anläggandet av
trädgårds- och villastäder på stort avstånd från
stadens centrum — men också efter den
nyssnämnda anglosachsisk-nederländska modellen.
För befolkningen i våra större städer synes
hyreskasernen för lång framtid komma att
erbjuda den vanligaste bostadstypen.
Beträffande utomeuropeiska kulturfolk
hänvisas till artiklar om särskilda länder och
folk. — Se f. ö. Bostadsfrågan,
Byggnadskonst, Stadsplanekonst och
artiklar om särskilda nationers konst samt
om olika byggnads- och inredningsdetaljer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
