Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bostadsfrågan - Bostadsförmedling - Bostadsinspektion - Bostadskooperation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
961
Bostadsförmedling—Bostadskooperation
962
till fullt normala förhållanden på bostads
marknaden.
Byggnadskostnadernas
nedbringande genom tekniska o. organisatoriska
förbättringar har till följd av krisårens starka
stegring väckt stort intresse. Jämte en ivrig,
ehuru dilettantmässig uppfinnarverksamhet
har ett allvarligt arbete bedrivits i syfte
att genom att standardisera hustyper och
byggnadsdetaljer (snickerier, beslag m. m.),
införa förbättrade, delvis fabriksmässiga
bygg-nadsmetoder och låta sakkunnigt utarbeta
enkla och ekonomiska byggnadsritningar (bl.
a. typritningar för en- och tvåfamilj shus,
utarbetade genom statens byggnadsbyrå) m. m.
nedbringa byggnadskostnaderna. Dessa
strävanden ha främjats av staten genom
understöd. Även den tekniska vetenskapen har
kallats till hjälp, och omfattande
tekniskt-vetenskapliga undersökningar ha, med bidrag
av statsmedel, utförts av
Ingenjörsvetenskaps-akademien. Positiva resultat av betydande
värde kunna redan påvisas.
Arbetskraften spelar stor roll för
byggnadsindustrien och för
bostadsförhållandena. Under den livliga byggnadsverksamhet,
som efterträtt krisårens stagnation, har rått
brist på yrkesskicklig arbetskraft, som e;
fyllts av nyrekrytering inom olika yrken.
Hithörande spörsmål och därav framkallade svå
righeter ha ryckt fram i förgrunden bland b:s
olika problem. Företeelsen är internationell.
Ehuru de aktuella svårigheterna delvis äro
av övergående natur, visar dock deras
intensitet, att man även för framtiden har att hän
föra spörsmålet om den yrkesskickliga
arbetskraften till b:s mera centrala problem.
Reformarbetet bör inriktas på att så långt som
möjligt utjämna den bristande kontinuiteten
av arbetstillfällena. På arbetarhåll har man
också, i nära anslutning till allmänna
socialistiska åskådningar, sökt finna en lösning på
så sätt, att byggnadsarbetarna själva genom
särskilda för ändamålet bildade
sammanslutningar, byggnadsgillen, övertagit
byggnadsföretag. Byggnadsgillesrörelsen har
efter världskriget ungefär samtidigt utgått från
England och Tyskland, där den vunnit viss
utbredning. Den har nått även Sverige.
Det viktigaste underlaget för bedömande av
b:s läge erbjudes genom den officiella
bostadsstatistiken. I Sverige har
denna icke, som i flertalet andra länder,
anknutits till folkräkningarna utan närmast
utvecklats såsom en särskild gren av den
allmänna socialstatistiken. För tidigare år
förefinnas vissa fastighetsstatistiska uppgifter i
länsstyrelsernas femårsberättelser (upphörde
1905) samt för 1906—10 i den i Sveriges
officiella statistik ingående publikationen »Fast
egendom». En bostadsstatistik i egentlig
mening föreligger tidigast för vissa större
kommuner, främst Stockholms stad, där en allmän
bostadsräkning första gången
anordnades 1868. Vid de nya räkningar, som
seder
mera tid efter annan verkställts (numera vart
femte år), har statistiken oavbrutet ökats och
förbättrats.
Tidigt gjorde sig gällande behov av att
komplettera de allmänna bostadsräkningarna
med mera ingående undersökningar, särskilt
rörande de mindre bemedlade folklagren. En
mindre specialutredning av denna art
verkställdes i Göteborg 1889. I Stockholm
undersöktes arbetarnas bostadsförhållanden 1896
och vissa mera trångbodda småbostäder 1902.
Under det följande årtiondet utfördes i ett
flertal landsortsstäder liknande
bostadsutred-ningar. Är 1912 tillsattes en statens
bo-stadskommission i och för närmare
utredning av de mindre bemedlade klassernas
boendeförhållanden. Insamlingen och
bearbetningen av härför behövligt bostadsstatistiskt
material anförtroddes 1913 åt Socialstyrelsen.
Denna verkställde 1912—13 en allmän
bostadsräkning, omfattande 230 orter med 1,4
mill. inv. Därvid undersöktes 51 städer (ej
Stockholm och Göteborg), 19 köpingar, 51
municipalsamhällen och 109 landskommuner.
Härtill kommo specialundersökningar om
mindre bemedlades bostäder, vilka 1914—15
verkställdes i tre städer (s. k.
bostadsbeskriv-ningar). Ny bostadsräkning anordnades 1920,
omfattande 89 orter, varav 60 städer, 25
köpingar och municipalsamhällen samt 4
landskommuner med tillhopa 1,05 mill. invånare.
Häribiand ingingo ej Stockholm och Göteborg,
där vid samma tidpunkt kommunala
bostadsräkningar ägde rum. En tredje räkning, med
tyngdpunkten lagd på hyresförhållandena, kom
till utförande vid mantalsskrivningen 1924
Till bostadsstatistiken höra även
fortlöpande översikter över antalet nytillkomna
hus, lägenheter och rum, utarbetade av
Socialstyrelsen. Denna statistik, påbörjad 1902 och
avsevärt förbättrad 1912, grundas på
uppgifter från byggnadsnämnderna i rikets
städer och stadsliknande orter (köpingar och
municipalsamhällen), f. n. omkr. 275 orter.
Litteraturen i b. är utomordentligt
rik. För studier däri kan hänvisas, för
Sveriges vidkommande, till den officiella statistiken
samt till 1912 års bostadskommissions
betän-kanden och, beträffande utlandet, till del VII,
1 och 2, i sistnämnda serie, Erik Sjöstrand,
»Bostadsfrågan i utlandet» (1916), vilken
innehåller litteraturanvisningar i olika spörsmål.
Med avseende å de speciella bostadsproblemen
under och efter världskriget hänvisas till den
av Internationella arbetsbyrån utgivna
publikationen »Les problèmes du logement en
Europé depuis la guerre» (1924). K. Bm.
Bostadsförmedling, se Bostadsfrågan.
Bostadsinspektion, den uppsikt, som staten
och kommunen utöva för att övervaka dels
byggandet av nya boningshus, dels
förhållandena i redan befintliga bostäder. Se B
o-stadsfrågan, sp. 956.
Bostadskooperation, se Bostadsfrågan,
sp. 954.
III. 31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
