Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boston (kortspel) - Boston (vals) - Boström, släkt - Boström, Christopher Jacob - Boström, Erik Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
967
Boston—Boström, E. G.
968
Boston, ett slags kortspel, uppfunnet i
Nordamerika och med namn efter staden Boston.
Det spelas av fyra personer och erinrar i viss
mån om vist. Till Europa infördes det på
1780-talet.
Boston, en modern avart av den gamla
valsen; i Sverige mest känd sedan operetten »Den
glada änkan» uppförts (Oscarsteatern 1907).
Där förekom nämligen en »bostonvals», vars
melodi blev vida känd. Melodien var redan
förut populär även hos oss men dansades då
blott som »vanlig vals». T. N.
Boström, en gren av den ryktbara
norrländska släkten Læstadius. Namnet B.
upptogs av borgaren och skeppstimmermannen i
Piteå Christofer B., som var far till filosofen
Chr. J. B. (se nedan) och till lagmannen Eric
Samuel B. (1804—54). Denne sistnämnde
var g. m. Elisabet Gustava Fredenheim,
inne-havarinna av fideikommisset östanå (se d. o.)
i Roslags-Kulla socken, Stockholms län,
vilket stiftats av hennes farmors far,
kommerserådet S. B. Hebbe. E. S. B. hade sönerna Erik
Gustaf B. och Filip August B. (se om dem
nedan) samt dottern Ebba B. (1844—1902),
känd som religiös filantrop och stiftarinna av
Samariterhemmet i Uppsala (biogr. av Lotten
Munck 1902). östanå tillföll E. G. B. och
innehas nu av hans son Gustaf B. (f. 1881 17/io).
F-A. B. ärvde ett annat av S. B. Hebbe stiftat
fideikommiss, Tynnelsö (se d. o.) i över-Selö
socken, Södermanlands län, vilket nu innehas
av hans äldste son, kabinettskammarherre
Erland B. (f. 1876 2ö/z); dennes broder
W o 11 m a r Filip B. (f. 1878 15/e) var 1918
—22 kabinettssekreterare i Utrikesdep. och är
sedan 1922 svensk minister i Madrid.
Boström, Christopher Jacob,
Sveriges störste filosof (1797 —1866 22/3). Född
i Piteå, blev han 1824 fil. magister (primus)
och 1828 docent i praktisk filosofi i
Uppsala, var 1833—37 lärare för Öskar I:s söner
samt blev 1837 adjunkt i filosofi vid
universitetet i Uppsala och 1842 Grubbes efterträdare
såsom professor i praktisk filosofi. Han avgick
1863. Såsom akademisk lärare utövade han ett
bestämmande inflytande på utvecklingen av
den akademiska ungdomens livsåskådning och
tryckte därför i mycket sin prägel på ett
långt skedes andliga liv i Sverige. Hans
filosofiska åsikter utgöra en direkt
utveckling av den personlighetsfilosofi, som
grundlagts av Biberg, Geijer och Grubbe, vilkas
grundtankar han närmare utförde och satte i
■ett system, som imponerade genom sin
klarhet och fasthet, liksom B. genom sin
personliga övertygelses visshet och orubblighet var
särskilt ägnad att bilda skola. Gentemot
den samtida tyska filosofiens panteism
gjorde han gällande, att det absoluta måste vara
fullt konkret och individuellt, sålunda en
fullkomlig person, Gud. Dennes väsende är
tänkande, och hans innehåll utgöres av ett
system av idéer, vilka såsom Guds tankar äro
fullkomliga men såsom själva tänkande
änd
liga personer. I följd av sin ändlighet fatta
de verkligheten på bristfälligt sätt, och så
uppkommer för människan hennes
fenomenvärld. Till sitt sanna väsen är all verklighet
andlig och evig (rent tidlös), men för vår
sinnliga uppfattning ter den sig i rummets
och tidens former. Hos människan finnes
dock även en högre kunskapsförmåga,
förnuftet, som fattar den sanna verkligheten
utan dessa fenomenella former. Förnuftet
hos människan utvecklas från känslans
dunkla form (religiös och sedlig tro) genom
föreställningen, som knyter innehållet till
yttre former, till begreppet (filosofiskt
vetande), som fattar det förnuftiga innehållet i
dess renhet. Detta innehåll är även målet
för människans vilja. Sedligheten är det
rätta förhållandet mellan människans
sinnlighet och förnuftet, d. v. s. den förras
underordnande såsom organ eller medel för
förnuftet. Religionen är Gud själv såsom lag och
ändamål för den mänskliga verksamhet, som
riktar sig på det rent inre och personliga
livet. Rätten är den förnuftiga formen för
de yttre personliga förhållandena, genom
vilken varje person tillerkännes ett
verksamhetsområde, inom vilket han får handla fritt,
okränkt av andra. Samhället är ett högre
personligt väsen, i vilket lägre samhällen
eller individer ingå såsom organ. Samhällena
bilda en serie av lägre och högre, av vilka
de förra ingå i de senare, från äktenskapet
och familjen upp till staten och
mänskligheten. Statens ändamål är den juridiska
rätten. Den högsta statsformen är den
konstitutionella monarkien med
fyrståndsrepresentation för folket. — Grundtankarna i sin
filosofi utvecklade B. 1841 i en latinsk
avhandling, som av L. Bygdén översattes under
titeln »Om religionens, vishetens och dygdens
begrepp» (1874), samt formulerade dem i
läro-boksform i »Grundlineer till philosoph i ska
statslärans propædeutik» (1859). En liknande
framställning av hans statslära är »Grundlineer
till philosophiska statsläran» (1859). B:s
föreläsningar i religionsfilosofi ha utgivits av B.
Ribbing (1885), med kommentarer av G. J.
Keij-ser (1906—13), likaså hans föreläsningar i etik
(1897; även av G. Klingberg 1916). B:s av
honom själv publicerade skrifter ha samlade
utgivits av H, Edfeldt och G. J. Keijser (I—
III, 1883—1901). En populär framställning
av hans åsikter har L. H. Åberg utgivit, »Den
boströmska världsåsikten» (1882). Jfr även
biogr. (av E. Liljeqvist) i Sv. biogr.
lexikon, V. — B:s porträtt återges på vidstående
plansch. S-e.
Boström, Erik Gustaf, statsman (1842
n/y—1907 21/a), brorson till Chr. J. B. Student
i Uppsala 1861, övertog B. vid moderns död
1863 fideikommisset östanå (se d. o. och
släktöversikten), gjorde sig snart bemärkt som
kommunalman, var 1870—90 led. av
Stockholms läns landsting (ordf. 1888—90 och 1901)
samt var 1876—93 led. av Andra kammaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
