Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brasilien eller Brasiliens förenade stater - Omfattning, vattendrag och höjdförhållanden - Geologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1125
Brasilien (Omfattning, vattendrag och höjdförhållanden—Geologi)
1126
Brasilien eller Brasiliens förenade
stater (Estados unidos do Brazil),
förbundsrepublik i Sydamerika; 8,521,117 kvkm,
30,635,605 inv. (1920). Omfattar världsdelens
inre och östra delar (ung. 1/2 av Sydamerika)
och har kust utmed Atlanten från 4° 22’ n. br.
till 33° 43’ s. br. Huvudstad: Rio de
Janeiro.
INNEHÅLL:
sp.
Omfattning, vattendrag
o. höjdförhållanden 1125
Geologi............ 1126
Klimat ............ 1127
Växtvärld.......... 1129
Djurvärld.......... 1130
Befolkning ........ 1130
Religion och
undervisning .............. 1130
Näringar och
kommunikationer......... 1131
sp.
Mynt, mätt och vikt 1132
Armén .............. 1132
Örlogsflottan ...... 1133
Flagga ............. 1133
Finanser ........... 1133
Författning och
förvaltning ......... 1133
Rättskipning ....... 1134
Politisk indelning... 1134
Historia............ 1135
Omfattning, vattendrag och
höjdförhållanden. Av Sydamerikas naturliga huvuddelar
falla inom B:s gränser större delen av
Ama-sonslätterna, det stora ö. och s. ö. höglandet
(»Brasiliens högland») jämte kustremsan
nedanför höglandet utmed Atlanten, dessutom
smärre delar av Guayanas högland i n. och
av slätterna kring La Platas källarmar i s.
Kustlinjen kan uppdelas i en nordöstlig och
en större östlig (sydöstlig) del, som mötas i
Kap Branco, världsdelens östligaste punkt
(34° 50’ v. Igd). Inåt omgives B. av Guayana,
Venezuela, Colombia, Peru, Bolivia, Paraguay,
Argentina och Uruguay. Större delen av B.
hör till Amasonflodens (se d. o.) vattensystem.
Amasonfloden (Rio Amazonas) genomflyter B.
från v. till ö. och utmynnar vid ekvatorn.
Från n.inottager den RioNegro med RioBranco.
Även de stora s. bifloderna höra till sina
huvuddelar eller helt till B. Tocantins (Rio
Tocantins) uppstår inom B:s högland och
utmynnar ö. om Amasonflodens huvudmynning.
Huvudflod i ö. är Rio Säo Francisco. I s.
flyta Paranä (Rio Paranå) och Rio Uruguay,
i v. Rio Paraguay till den gemensamma
huvudflöden La Plata (Rio de la Plata) utanför
B:s gränser. Höglandsfloderna äro endast
delvis segelbara och brytas av forsar och fall.
Rio Säo Francisco bildar vid genombrottet
till kustlandet fallet Paulo Affonso (80 m),
Paranä efter inflödet av Rio Paranahyba
Uru-bupungafallet, längre ned Salto Guairä.
Däremot är Amasonfloden farbar för stora ångare
genom hela brasilianska området, och även
Amasonflodens låglandsbifloder äro helt eller
delvis farbara (Madeira till det nedersta
fallet vid Säo Antonio). Av B:s huvuddelar
har B:s högland den största omfattningen.
Om höglandets allmänna karaktär och
sammansättning se Sydamerika. Högplatån
i v. (400—700 m) har sina högsta delar i
käll-området för floderna Tapajöz, Xingü och
Tocantins och vänder branta och dalinskurna
bergssidor mot floddalarna i s. v. och s. ö.
(Campos dos Parecis m. fl.). Längre åt ö. lig-
Brasiliens vapen.
En femuddig, med gyllene kanter försedd stjärna,
vars spetsar äro radiellt delade i grönt och gult, är
lagd över övre delen av ett stolpvis ställt, uppåtriktat
silversvärd. Stjärnans mitt är belagd med en blå
sfär, omgiven av en med gyllene kanter försedd,
ävenledes blå bård. Sfären visar i femuddiga
silverstjärnor stjärnbilden Södra korset. Bården är belagd med
tjugu femuddiga sil ver stjärnor. Vid svärdets fäste,
som är gyllene med en å parerstångens mitt anbragt,
röd kvadrat, belagd med en femuddig silverstjärna,
äro tvenne det hela kransformigt omslutande grenar,
den högra lager, den vänstra tobak, med gyllene
band sammanknutna. Bilden i sin helhet omges av
en gloria av silverstrålar. Nedtill på ett gyllene
språkband med svarta bokstäver inskriptionen: estados
UNIDOS DO BRAZIL - 15 DE NOVEMBEO DE 1889.
ger Säo Franciscobäckenet ganska djupt
nedsänkt i platålandet och begränsas mot
kustfloderna av höjdsträckningar, sammanfattade
som Chapada diamantina el. Serra do
Espin-hago (1,000—1,500 m ö. h.), i v. mot
Tocantins av Espigäo mestre (Serra do Paranä m. fl.;
900—1,000 m ö. h.), i n. av Serrada Borborema.
Mot havet sänker sig platålandet terrassvis.
Höglandets högsta delar äro i s. ö., där Serra
da Mantiqueira når 2,994 m ö. h. Åt s. får
höglandet mindre bredd och bildar mot kusten
en delvis skarp platårand, som följer kusten
såsom en sammanhängande kustkedja,
sammanfattad under benämningen Serra do Mar
(1,000—1,500 m ö. h.), fortsatt sydligast, med
svängning inåt, av Serra Geral.
Amason-slätterna äro nästan jämna slätter,
bredast i v., avsmalnande österut. Om
Guayanas högland se Guayana. A. B-n.
Geologi. B :s berggrund utgöres till
mycket stor del av urbergsmassor och äldre
erup-tiva bergarter, vilka delvis täckas av flackt
liggande, sedimentära avlagringar. B. är ett
av de stora gamla fastlandsområdena, vilka
i det stora hela ej undergått några
bergs-kedjeveckningar utan till största delen legat
orubbade fr. o. m. den kambriska tiden. B:s
urbergsområde delas genom Amasonflodens
alluviala slättland i två delar, av vilka den
norra hör samman med Guayanas högslätt.
I s. delen avlagrades under den paleozoiska
tiden marina bildningar till och med slutet
av karbonperioden, men från den permiska
perioden och långt in i den mesozoiska tiden
låg B. som ett i ö. med Gondwanalandet över
Västafrika sammanhängande fastland, varom
terrestra bildningar, bland dem
moränavlag-ringar från den permiska nedisningsperioden,
bära vittne. Möjligt är, att i ö. delen av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
