Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bresjko-Bresjkovska, Jekaterina - Breslau (biskopsstift) - Breslau (regeringsområde) - Breslau (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1193
Breslau
1194
revolutionär (f. 1844). Dotter till en
godsägare, greps hon tidigt av social medkänsla
för den ryska bondeklassen och övergav efter
några års äktenskap med godsägaren
Bresjko-Bresjkovskij man och barn för att enligt
tidens sed »gå till folket». Som medlem av
en revolutionär sammanslutning vandrade hon
i propagandasyfte förklädd på landsbygden,
häktades 1874 och dömdes i den i rysk
revolutionshistoria ryktbara »De
etthundranittio-tres process» till 5 års straffarbete i gruvorna
i Kara i Sibirien och livstids förvisning till
Sibirien. Först 1896 lyckades hon återvända
till det egentliga Ryssland och fortsatte
därpå inom det socialrevolutionära partiet sin
revolutionära verksamhet; bl. a. företog hon
i början av 1900-talet en organisations- och
agitationsresa i Amerika. Häktad 1907 i
Sa-mara, satt hon i tre år i Peter-Paulsfästningen
och sändes därpå ånyo till Sibirien. Därifrån
återvände hon i triumf efter marsrevolutionen
1917 och intog under Kerenskijs regering en
synnerligen hedrad och betrodd ställning. På
omfattande resor agiterade hon för fortsatt
strid mot tyskarna och manade till lydnad
för provisoriska regeringen. Efter
bolsjevik-segern i nov. s. å. lyckades hon undan
bolsje-vikernas ivriga efterspaningar rädda sig till
utlandet. A. Kgn.*
Bre’slau, po. Wroclaw, katolskt
biskops-stift. Omfattar preuss. Schlesien utom
Kat-scher och Glatz, po. Schlesien, Fryvaldov
(Freiwaldau) och Tèsin (Teschen) i tjeck.
Schlesien och de kat. församlingarna i
Bran-denburg och Pommern. Biskopen kallas
furstbiskop. B. omnämnes redan omkr. 1000, fick
småningom stora rikedomar och kallades »det
gyllene». 1742 tillföll det Preussen och
ställdes 1821 omedelbart under påven.
Bre’slau, preuss. regeringsområde, utgör
mellersta delen av prov. Niederschlesien; 13,490
kvkm, 1,807,271 inv. (1919). Har genom
av-trädelse till Polen 1920 något förminskats.
Rådhuset i Breslau.
Bre’slau, huvudstad i preuss. prov.
Nieder-søhlesien och ,i reg.-omr. B., vid Ohles
sam-manflöde med Oder; 528,260 inv. (1919), därav
mer än hälften protestanter, omkr. 20,000
judar och resten katoliker. B. är till
folkmängden Preussens tredje stad. Säte för
furstbiskopen av B. över Oder, som delar staden i
två delar, gå många vackra broar. 1910
öppnades Kaiserbrücke för trafik, Tysklands näst
största hängbro, 126,6 m lång med 112,5 m
spännvidd. De gamla fästningsvallarna på
vänstra Oderstranden förvandlades 1813 till
promenader; över graven leda nu många
broar. Den äldsta staden därinnanför med
sina tunga, dystra byggnader och krokiga
gator sticker bjärt av mot den nyare stadens
breda, raka gator och ståtliga, vackra hus. I
stadens mitt, vid huvudtorget Der Ring, ligga
det storslagna, i sengotisk stil byggda
rådhuset (från 1300-talet, restaurerat 1888) och det
1862 färdigbyggda stadshuset, vid
Blücher-platz gamla börsen (från 1824). Nya börsen
uppfördes 1864—67, det forna kungl. slottet
är från Fredrik II :s dagar. 1913 stod
Jahr-hunderthalle färdig, rymmande 9,000 pers, och
med världens största orgelverk. Katedralen
S:t Johann började uppföras 1148. Märkligast
bland B:s kyrkor är den evang.
Elizabeth-kyrkan (från 1245) med ett 91 m högt torn.
Universitetet, grundat 1811 genom
sammanslagning av univ. i Frankfurt an der Oder
samt ett 1702 i B. stiftat katolskt universitet,
hade 1923 4,179 studenter och 217 lärare.
Betydande stats- och universitetsbibliotek. I
anslutning till universitetet upprättades 1918
Osteuropa-Institut. B:s tekniska högskola
öppnades 1910 och räknade 82 lärare och 1,158
studenter 1923. Bland B:s övriga talrika
läroanstalter kunna nämnas Ostdeutsche
sozial-hygienische Akademie (grundad 1920);
Aka-demie für Kunst und Kunstgewerbe, stiftad
1791, under sitt nuv. namn sedan 1911;
Schle-sisches Kohlenforschungs-Institut, som utgör
en del av Kaiser-Wilhelm-Gesellschaft zur
Förderung der Wissenschaften (se Akademi,
sp. 328); Meteorologisches Observatorium,
grundat 1919 (i förstaden Krietern).
Stadsbiblioteket är grundat 1645. 1880
upprättades Schlesisches Museum der bildenden
Kün-ste och 1899 Schlesisches Museum für
Kunstgewerbe und Altertümer. B. är även hemvist
för många lärda sällskap. — B :s bètydande
industri är betingad av stadens läge i
provinsens mitt och dess närhet till de
oberschle-siska och niederschlesiska
(Waldenburgerge-birge i s. v.) kolfälten. Den omfattar
maskiner och apparater, särskilt ångmaskiner och
lokomotiv, järn- och stålvaror,
järnvägsvagnar, möbler, tobak, boktryck, skeppsbyggeri,
garn, öl, spritvaror m. m. Genom sitt läge
vid den enda lämpliga platsen att övergå
Oder i dess övre lopp blev B. tidigt en
medelpunkt för handeln. Såsom sådan nämnes
B. på 1000-talet under namnet Vratislavia.
Under århundraden framåt var det därpå
bytesplatsen mellan Västeuropas industrialster
och Östeuropas jordbruksprodukter. Med den
moderna industriens utveckling växte det och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
