Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bright, John - Bright, Richard - Bright, Timothy - Brighton - Brights sjukdom - Brigida (Brigitta) - Briketter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1227
Bright, R___Briketter
1228
lunda sökte han 1854 energiskt hindra ett
fredsbrott med Ryssland och uppträdde under
Krimkriget som skoningslös kritiker av
regeringen. Hans ständiga protester mot kriget
gjorde honom för en tid ytterst impopulär,
även i Manchester, där han vid 1857 års val
föll igenom. Han valdes i stället s. å. i
Birmingham, som han sedan representerade till
sin död. Främst upptogos B:s intressen av
inre reformplaner, framför allt
genomdrivandet av en demokratisk valreform, som
skulle skänka arbetarna och andra politiskt
utestängda klasser rösträtt och politiskt
inflytande. Under 1860-talets
rösträttsagita-tion var han arbetarmassornas av obegränsad
tillit uppburne ledare. Han stödde
Gladsto-nes och Russells reformbill av 1866 och
gisslade obarmhärtigt den omedgörliga
whig-fraktion, som genom sitt avfall vållade
förslagets och ministärens fall. Det var ej
minst den av B. väckta opinionsstormen för
en genomgripande parlamentsreform, som
förmådde Disraeli att småningom
demokratisera toryministärens nya reformbill, så att
vid dess slutliga antagande 1867 B:s
principer i huvudsak vunnit tillämpning. Under
nordamerikanska inbördeskriget uppträdde
B. kraftigt för nordstaternas sak.
B. inträdde 1868 som handelsminister i
Gladstones första ministär men måste av
hälsoskäl avgå 1870 och kunde först 1872,
och då med halvt brutna krafter, återgå
till det politiska livet (ang. 1873—febr. 1874
var han ånyo, som kansler för hertigdömet
Lancaster, medlem av Gladstones kabinett).
Under 1877—78 års ryska krig uppträdde han
på folkmöten mot alla interventionsplaner
och kritiserade skarpt Disraelis turkvänliga
Balkanpolitik. Efter den liberala valsegern
1880 inträdde B. som kansler för
hertigdömet Lancaster i Gladstones andra ministär
men avgick i juli 1882, enär han ansåg
bom-barderingen av Alexandria som »en
uppenbar kränkning av såväl internationell som
moralisk lag». Några år senare vållade
irländska frågan en ohjälplig brytning mellan
honom och Gladstone. B. hade alltid hyst
stark medkänsla med irländarnas betryck,
men hans starka känsla för laglig ordning
stöttes tillbaka av nationalistledarnas
upprors-tendenser och deras anhängares
våldsbragder. Han motsatte sig genast Gladstones
home-rule-politik, bidrog genom en rad
politiska brev (1886) väsentligen att uppkalla
folkmeningen i England mot denna, slöt sig
till liberalunionisterna och gav sitt stöd åt
Salisburys konservativa ministär. — John B.
var en av den liberala medelklassens
personligt och politiskt mest framstående
representanter i engelskt samhällsliv. Hans politiska
uppfattning kännetecknades av samma
begränsning som Manchesterskolans i
allmänhet, men hans inre reformpolitik uppbars av
en aktningsbjudande moralisk entusiasm. B:s
»Public addresses» utgåvos av Rogers 1879,
hans »Public letters» av Leech 1885. Litt.:
G. Barnett Smith, »Life and speeches of the
right honorable John B.» (2 bd, 1881); C. A.
Vinee, »John B.» (1898). V. S-g.
Bright [braltj, Richard, engelsk läkare
(1788—1858). Sedan 1824 läkare vid Guys
hospital i London, utvecklade B. en
betydelsefull lärarverksamhet särskilt inom den
patologiska anatomien. B. uppvisade orsaken till
den efter honom uppkallade Brights
sjukdom (se Njursjukdomar) samt studerade
även hjärnans, nervsystemets och
underlivs-organens sjukdomar. Skr.: »Reports of
me-dical cases» (2 bd, 1827—31) och »Clinical
memoirs» (1861).
Bright [braltj, Timothy, engelsk
stenograf (d. 1615), framställde 1588 ett
kortskrift-system (jfr Stenograf i).
Brighton [bråltn], stad på Englands
sydkust, vid Kanalen, 72 km s. om London;
142,427 inv. (1921). Stadsgrevskap. Mycket
besökta havsbad (årl. över 50,000 badgäster).
B. ligger vackert och är en av Englands mest
välbyggda städer, rik på palatslika
byggnader. 1872 anlades där ett akvarium, utvidgat
1876. Det 1784 i orientalisk stil uppförda
slottet, The royal pavilion, begagnas nu delvis
till museum. B. har härliga
strandpromenader: King’s road och The marine parade,
skyddade mot vågorna av en hög mur, och
pirerna West pier och den omkr. 500 m långa
Palace pier. B. har alltid varit ett viktigt
fiskläge. Betydelse som badort fick det på
1700-talet genom läkaren Richard Russell.
Brights sjukdom [braits-], se Bright, R.,
och Njursjukdomar.
Brigida (B r i g i 11 a), irländskt och skotskt
helgon (d. 523). Född utom äktenskap vid
mitten av 400-talet i prov. Leinster, inträdde
hon vid 14 år i klostret Meath och grundade
därifrån klostret Kildare, där hon ligger
begraven och till vilket slöt sig en rad av
dotterkloster. Hennes minnesdag är den 1 febr.
B:s medeltida biografer ha smyckat hennes
på innerlig fromhet och outtröttlig
välgörenhet rika levnadssaga med en mängd legender,
i synnerhet om visioner och drömmar.
Irländarna förliknade rent av B. vid den heliga
jungfrun och kallade henne Maria hibernorum
(irernas Maria). Senare tillskrev man henne
välsignande inverkan på jordens gröda, och
hennes dyrkan företer drag, besläktade med
den keltiska fruktbarhetsgudinnan Ceridwens
(Ceres) kult, som hade sin medelpunkt just
i Kildare. B. och hennes klosterstiftelser
synas ibland ha förväxlats med den svenska
Birgitta och hennes orden. A. G-w.
Brike’tter (fr. briquette, liten tegelsten),
av finfördelat material medelst pressning
framställda stycken av olika former och
storlekar. B. av stenkols- el. brunkolspulver
utgöra ett mycket användbart bränsle. Av
pul-verformig malm pressas i vissa fall b. med
eller utan bindemedel för att göra denna
lämpligare för vidare behandling. I Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
