Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1269
Bro
1270
denna typ äro landsvägsbron över
Skurusun-det (1916; största spännvidd 72 m; bild 26)
och järnvägsbron över öre älv (1919, mittvalv
med fri spännvidd av 92 m; bild 27). I
Europa märkas f. ö. Risorgimentobron i Rom och
Langwiesviadukten i Schweiz, båda med 100
m, och den ännu ej färdiga bron över floden
har tillämpats för bl. a. Rimbobanans bro
vid Ålkistan.
Flytande b. utföras antingen som
flott-el. pontonbroar. Flottbroar, som
tillverkas av träbjälkar eller timmer och plank,
byggas numera blott som provisoriska
förbindelseleder (t. ex. gamla Lidingöbron, gamla Trane-
Bild 31. Svängbro, stängd för genomfart.
Bild 32. Svängbro, öppen för genomfart.
Elorn vid Brest med omkr. 180 m största
spännvidd. I Sverige ha under senaste år
byggts många bågbroar med dragband; mest
betydande är viadukten över bangården i
Malmö med omkr. 220 m längd och 45 m
största spännvidd (bild 28).
Rörliga broar kunna anordnas som
sväng-, kran-, rull-, lyft- eller klaffbroar.
Svängbroar (bild 31—32) äro vridbara
kring en tapp med lodrät axel; de största
svenska äro Bergslagsbanans bro (bild 29) och
Dalbobron över Trollhätte kanal, båda omkr.
60 m långa. Kranbron är en specialtyp
av svängbron, i det den har blott en arm. Den
utföres mest i Amerika och Holland. R u 1
1-el. skjutbroar (bild 33), som äro
förskjutbara i vågrät riktning, byggas numera
sällan. Lyftbroar äro höj- och sänkbara
i lodrät led medelst skruvspindlar el. dyl.
samt försedda med motvikter för att balansera
brovikten. De äro ekonomiska vid högt broläge,
då en jämförelsevis ringa höjning behövs för
att bereda fri genomfart under bron. K 1 a f
f-broar (bild 34) vridas kring en vågrät axel,
då de skola öppnas eller stängas. Axeln kan
vara fast eller, såsom vid nyare amerikanska
broar, rörlig i horisontal riktning, så att bron,
då den öppnas, samtidigt rullar bakåt och
vri-des (rullklaffbro). Dessa typer ha på
senaste tiden kommit till allt vidsträcktare
utförande, enär de framför andra rörliga
brotyper erbjuda vissa fördelar: manövreringen
kan ske snabbare, en framtida ökning av
brobredden kan ske utan ombyggnad av bron.
Klaffbroar med fast axel äro broarna över
Slussen i Stockholm, broarna över inloppet
till varvsbassängen i Malmö och över
Trollhätte kanal vid Trollhättan, samtliga
dubbel-armade, vidare klaffbron vid Vänersborg, som
med sin spännvidd av 42 m är en av världens
största (bild 30), och Danviksbron över
inloppet till Hammarbysjö. Rullklaffbrotypen
Bild 33. Rullbro.
bergsbron). Pontonbroar utföras antingen
av en följd sammankopplade pontoner eller av
pontoner, förankrade på vissa avstånd från
varandra och försedda med överbyggnad i form
av balkspann, som vila på pontonerna (t. ex.
bron över Gyllene hornet i Konstantinopel,
nya Tranebergsbron i Stockholm). N. R-n.
Militära broar. För militära
operationer måste under krig särskilda broar
byggas. Av under fred tillverkad materiel, som
medföres vid hären, utföras krigsbroar,
för vilka stöden utgöras av pontoner (i regel
av järn) eller bockar. Fältbroar byggas
av på platsen tillverkad materiel, antingen
som lätta fältbroar, avsedda för trafik
av fälthärens trupper och fordon, eller tunga
fältbroar, vilka jämväl skola kunna
trafikeras av tunga lastautomobiler,
järnvägståg m. m. (etappbroar). För att ersätta under
krig förstörda järnvägsbroar tillverkas i fred
fackverksdelar av järn eller trä, vilka kunna
enligt uppgjorda planer sammansättas till
stöd och bärverk. L. af P.
Bild 34. Dubbelarmad klaffbro med fasta axlar.
Naturfolkens brobyggnader.
Brobyggnader äro ingalunda ovanliga hos
naturfolken. I Sydamerikas urskogar ha lågt
stående indianer från en enkel lian, som
spänts över floden och avsetts för vadande
att hålla sig i, kommit fram till en bro,
bestående av två lianer, spända över varandra,
den undre avsedd att gå på, den övre att
hålla sig i. överallt i det sydliga Amerikas
bergstrakter ha indianerna emellertid förstått
att bygga broar, ofta rätt storslagna. »Uruyas»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
