Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bromberg - Brombergkanalen - Bromée, Jöns - Bromeliaceae - Bromelius, Magnus, von Bromell - Bromelius, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1295
Brombergkanalen—Bromelius
1296
£x>lskt kastell på lOOO-talet, fick 1346 tysk
stadsrätt och var från 1400-talets mitt en av
Polens viktigaste handelsstäder. Staden hölls en
tid 1656—57 besatt av svenska trupper.
Fördraget i B. mellan Polen och Brandenburg
6 nov. 1657 kompletterade fördraget i Wehlau
(19 sept. s. å.; se Polen, historia). B. kom 1772
till Preussen, avträddes 1807 i Tilsit till
Alexander I, blev åter preussiskt 1815 och är nu
sedan Versaillesfreden 1919 polsk besittning.
Brombergkanalen, i Polen belägen kanal
mellan Netze och Brahe, bifloder till resp.
Warthe och Weichsel, anlagd av Fredrik II
1773—74. Dess längd är omkr. 26 km, djupet
nära U/a m. Den transporterar betydande
mängder av spannmål, trä och ull.
Bromée Jöns, jordbrukare, politi-
ker (f. 1841 10/i). Född i Hackås, Jämtland,
och tillhörande en gammal odalmannasläkt,
var B. 1859—62 anställd som biträde i
trävarurörelsen vid
Tuna-dals bolag men slog
sig 1863 ned som
lantbrukare i sin
födelsesocken. I hemorten har
han erhållit en mängd
kommunala uppdrag,
bl. a. som
landstingsman (med få avbrott)
1879—1916. Vid valet
till majriksdagen 1887
invaldes B. som
frihandlarnas kandidat i
Andra kammaren för
Jämtlands östra domsaga, vilken han sedan
representerade t. o. m. 1911 års riksdag. 1894
—95 var han led. av bevillningsutskottet men
omvaldes ej 1896, enär han, som förut tillhört
gamla lantmannapartiet, efter
lantmannapartiernas sammanslagning verksamt deltagit i
bildandet av folkpartiet. I detta fungerade
ban som ordf, till 1900, då partiet uppgick
i Liberala samlingspartiet, vars förtroenderåd
han sedan tillhörde sin återstående
riksdagstid. Bland av honom framburna motioner må
nämnas: om borttagande av tullen å
spannmål och fläsk samt om verksam begränsning
av den kommunala och utsträckning av den
politiska rösträtten. B. återinsattes 1900 i
bevillningsutskottet, av vilket han sedan var
medlem t. o. m. 1911 (från 1903 som vice
ordf.). 1901 satt han därjämte i
försvarsutskottet och 1905 i hemliga utskottet. 1901—
03 var han statsrevisor, 1899—1901 medlem
av legostadgekommittén och 1901—04 av
norrlandskommittén.
Bromeliäceae, se Ananasfamiljen.
Bromelius, Magnus, adlad von B r
o-mell 1726, läkare (1679—1731), son till Olof
B. Blev med. dr i Reims 1703 och 1720
assessor i Bergskollegium i Stockholm samt
efterträdde 1724 Urban Hjärne såsom arkiater,
preses i Collegium medicum och föreståndare för
Laboratorium chemicum vid Bergskollegium.
B. ägde stora mynt- och mineralsamlingar,
vilka grundlagts redan av fadern. B:s
myntsamling hör nu till Kungl. myntkabinettet;
mineralsamlingen, över vilken Sven Hof 1751
upprättade en beskrivande katalog, skall ha
kommit i Uppsala universitets ägo. B. var
den förste, som mera utförligt avhandlat en
större mängd svenska fossil (»Litographiæ
Svecanæ specimen secundum», 1727). 1730
utgav han en liten förtjänstfull mineralogi
(»Inledning til nödig kundskap at igenkiänna och
upfinna allahanda berg-arter, mineralier,
metaller, samt fossilier ..»). JfrBromell. N. Zn.
Bromelius, Olof, läkare (1639—1705).
Studerade i Uppsala, med. dr i Leiden 1673,
medlem av Collegium medicum i Stockholm 1675,
slutligen 1691 provinsialläkare i Göteborg;
en av Sveriges främsta botanister före Linné.
Skrifter: »Lupulogia» (1687) och »Chloris
go-thica» (1694), en ortsflora för
göteborgstrakten. Efter B. uppkallade Linné släktet
Bro-melia, tillhörande ananasfamiljen. (E-kN-d.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
