Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bryssel - Brysselkvartetten - Brysselkål - Brysselmatta - Brysselspetsar - Brüsterort - Bryta banan - Brytande kant, Brytande vinkel - Brytbönor - Bryte - Brytning - Brytningsexponent, -förhållande, -förmåga, -gräns, -index, -koefficient, -vinkel - Brytningslagen - Brytsmide - Brütt, Adolf - Brütt, Ferdinand - Bryum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
Brysselkvartetten—Bryum
110
var B. säte för den tyske generalguvernören i
Belgien. M. B-dt.
Brysselkvartetten, en stråkkvartett, bildad
i Bryssel omkr. 1899 av violinisten Fr. Schörg
(f. 1871 i München, elev av E. Ysaye) som
primarie och med de övriga stämmorna skötta
av tysken H. Daucher samt belgierna P. Miry
och J. Gaillard. Kvartetten, som företog
ständiga turnéer Europa runt och till Amerika
samt 1902 ff. gästade Sverige nästan varje
år, tills världskriget förorsakade dess
upplösning, fick namn som den yppersta på
sin tid genom spelets ädla livfullhet och
fullklang. E. F-t.*
Brysselkål, se Kål.
Brysselmatta, matta i sammetsartad
vävnad med öglor på rätsidan. Grundvarpen
består av starkt, tvinnat bomullsgarn, inslaget
är vanligen grovt jutegarn, och polvarpen,
som bildar rätsidans öglor, utgöres av tvinnat
kamgarn av grov ull. Polvarpen innehåller
flera olikfärgade lager av trådar, vilka vid
vävningen upplyftas ur de olika lagren i
överensstämmelse med mönstrets färger och
figurer. Uppsättningen och vävnadsarbetet äro
vid dessa mattor mycket invecklade men
medgiva ändock med fördel användning av
mekaniska vävstolar. — Oäkta b ryss
elmat to r el. s. k. tapestrymattor
skilja sig från förenämnda därigenom, att
deras polvarp innehåller blott ett enda lager
trådar. — Närbesläktade med äkta b. äro
med avseende på vävnadstekniken s. k. tu
r-kiska mattor och finare
moquette-väv (ett möbeltyg). Skillnaden är, att vid
de två sistnämnda poltrådsöglorna uppskäras
till tofsar, så att den färdiga vävnaden blir
fullt sammetsliknande. G. H-r.
Brysselspetsar, se Spetsar.
Brüsterort, udde på Bärnstenskusten i
öst-preussen, omkr. 35 km n. n. ö. om Pillau,
kän-ningspunkt för sjöfarten på Danzigbukten:
fyrplats och stormvarningsstation.
Bryta banan, sport- och idrottsterm, urspr.
använd för att beteckna, att vid en
hästkapplöpning tävlande häst och ryttare till följd
av misstag från ryttarens sida eller —
oftare — emedan ryttaren förlorat
herraväldet över hästen (t. ex. framför ett hinder eller
i en kurva) bryter sig ut ur den utstakade
banan. Sedan banan brutits, är hästen ur
tävlan, såvida han icke återinföres på banan
vid någon punkt närmare startlinjen, än där
utbrytningen skedde. Förhållandet är i stort
sett analogt vid andra tävlingar, såsom
fotlöpningar, kappseglingar m. m., där banan är
begränsad i sidled eller bestämda märken skola
passeras på viss sida. B. R-l.
Brytande kant, Brytande vinkel, se L j u
s-brytning.
Brytbönor, trädgårdsbönor, som äro så
möra, att de kunna kokas hela eller brutna
i större stycken.
Bryte (fsv. bryti, da. bryde; jfr sv. bryta),
d. v. s. »den, som bryter brödet», »matutde-
lare», kallades i norden den främste av de
till en gård hörande trälarna, nämligen den,
som hade en viss tillsyn över sina medträlar.
Sedan träldomen blivit avskaffad, nyttjades
ordet b. (lat. viUicus) om en fri man, som
skötte en annans jord. Omfånget för en sådan
b:s myndighet var olika: ibland var han
förvaltare, ibland endast rättare.
Kungsgårdarnas brytar, d. v. s. förvaltare, fingo ofta vissa
administrativa uppgifter å konungens
vägnar och blevo därför i många fall identiska
med de kungliga länsmännen. Jfr H.
Hildebrand, »Sveriges medeltid» I (1879),
sid. 81. Hs Hd. (S. T-g.)
Brytning. 1. Fys. Se Ljusbrytning.
2. Språkv. En ljudföreteelse i germanska
språk, vilken kortast kan betecknas som
uppkomsten av en parasitisk vokal efter en
annan vokal i samma stavelse, beroende på
inflytandet av en i följande stavelse stående
vokal. I nordiska språk har vokalen e genom
brytning före a blivit ea, som sedan övergått
till ia, ja, nu jä (jfr ty. Herz med fsv. hiarta,
hjärta) och före u blivit eo, som sedan blivit
io, jo, jö (jfr ty. Erde med fsv. iordh, jord).
Inom de nordiska språken finnas stundom
både brutna och obrutna former av samma
ord, t. ex. danskt bjerg, svenskt berg.
Brytningsexponent, -förhållande, -förmåga,
-gräns, -index, -koefficient, -vinkel, se
Ljusbrytning.
Brytningslagen. Då en ljusstråle, en
elektrisk eller magnetisk kraftlinje går från ett
material till ett annat angränsande, bildar
den med gränsytans normal en större vinkel
i det ena materialet än i det andra; strålen
eller kraftlinjen gör en plötslig
riktningsförändring. För ljusstrålen är förhållandet
mellan sinus för de bägge vinklarna och för
kraftlinjen förhållandet mellan deras
tangenter en konstant, karakteristisk för de
bägge materialen. Se vidare L j u s b r y
t-ning, Elektriska fält och
Magnetiskafält. A. L-m.
Brytsmide, se Tysksmid e.
Brütt, Adolf, tysk skulptör (f. 1855),
verksam i Berlin och Weimar. Känd genom den
kraftfulla gruppen »Räddad» (sjöman bär en
avsvimmad kvinna), »Eva med sina barn»
och statyn »Svärdsdanserskan» (dessa i
Berlins nationalgalleri), har B. även utfört de två
bästa statyerna i Siegesallee och andra
monumentala verk. G—g N.
Brütt, Ferdinand, tysk målare (f. 1849).
Var länge bosatt i Düsseldorf. Typisk
düssel-dorfskonst äro hans genremålningar,
dramatiskt tillspetsade situationer ur domstolsliv,
börsliv, klubbliv och ur bondelivet. G-gN.
Bryum, mossläkte, efter vilket den stora
bladmossfamiljen Bryaceae fått sitt namn.
B.-arterna äro synnerligen talrika och finnas
utbredda över hela jorden i alla klimat. Flera
arter äro kosmopolitiska. De äro mest
medelstora, tuvbildande, på jord eller klippor
växande mossor. Mosskapseln är vanligen
häng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
