Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bärstol - Bärsärkar - Bärtapp - Bärwalde - Bärvin - Bäsingen - Bättring - Bäumer, Gertrud - Bäve - Bäver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
Bärstol—Bäver
408
Fransk bärstol från
1700-talet.
Bärstol (fr. chaise å porteurs), ett urspr.
orientaliskt personbefordringsmedel, bestående
av en öppen eller i ett
trångt, skåpformigt omhölje
innesluten stol, försedd med
bärstänger och
transporterad av bärare, mulåsnor etc.
B. brukades i de forntida
kulturländerna i orienten,
i Europa under den
romerska kejsartiden samt under
medeltiden och följande
århundraden t. o. m.
1700-talet; har bibehållit sig till
vår tid i Spanien och
Le-vanten samt undantagsvis
för ceremoniella ändamål,
såsom den påvliga sedia gestatoria. H. W-n.
Bärsärkar, fornnordiskt namn på kämpar,
vilka stundom, synnerligast i strid, angrepos
av ett ursinnigt raseri, varunder de tjöto som
vilddjur, gnisslade med tänderna, sköto fradga
ur munnen och beto i sina sköldar. I sin vilda
framfart, s. k. bärsärkagång, nedgjorde
de allt, som kom i deras väg, och rasade
t. o. m. mot döda föremål. Så länge ursinnet
varade, kämpade de med övermänskliga krafter
och skydde varken eld eller järn, men efteråt
sjönko de i ett tillstånd av förslappning och
vanmakt. Sedan kristendomen införts, var
bärsärkagången belagd med straff. Sagornas
skildringar ge stöd åt åsikten, att
bärsärkagången varit en sjukdomsföreteelse av både
andlig och kroppslig art. Ordet b. — vars
första led betyder »björn» (jfr tyska Bär), den
andra »skjorta» (särk) — betecknar egentligen
kämpar, klädda i björnhudsskjorta, och sagorna
nämna även, att b. varit klädda i björn- eller
vargskinnspälsar. Jfr A m u k. Ad. N-n.
Bärtapp, se Axeltapp.
Bärwalde, stad i preuss. prov. Brandenburg,
vid järnvägslinjen Küstrin—Stettin; 3,424 inv.
(1919). Där slöts 23 jan. (n. st.) 1631 en
betydelsefull svensk-fransk traktat. Sveriges
underhandlare voro Gustav Horn, Johan och
Karl Banér, fransk fullmäktig var Hercule de
Charnacé. Ett förbund ingicks på 5 år (till
1 mars 1636) »till försvar för gemensamma
vänners trygghet, även Östersjöns och
Oceanens, handelns frihet och återställande av de
förtryckta ständerna i det romerska riket».
Sverige skulle i Tyskland uppställa 30.000
man till fot och 6,000 till häst, Frankrike
bidraga med 400,000 rdr årligen och lämna
12,000 rdr för Sveriges omkostnader 1629.
Bärvin, den jästa saften av bärfrukt. I
Sverige är numera beredning av b., utan särskilt
tillstånd av myndigheterna, ej medgiven annat
än för husbehov i hemmen. Härvid användas
huvudsakligen vinbär, körsbär, krusbär, blåbär
och lingon. Till kemisk sammansättning står b.
nära druvvin men skiljer sig från det senare
därutinnan, att i dess organiska syra äppelsyra
och citronsyra överväga, varemot syran i
druvvin huvudsakligen utgöres av vinsyra. B. II-r.
Bäsingen, sjö i s. ö. Dalarna, Folkärna
socken, genomfluten av Dalälven; omkr. 14
kvkm, 70 m ö. h. Är den första av de stora
Dalälvsjöarna nedom urspåringen ur älvens
preglaciala lopp nedanför Krylbo.
Bättring. Jesus framträdde med
förkunnelsen: »Gören bättring och tron evangeliuml»
Härmed överensstämmer, att b. enligt
kyrkolärans distinktioner kommit att angiva den
förändring (sinnesändring), som hos människan
åvägabringas genom inverkan av den
gudomliga viljan i lagen och i evangelium. B:s två
delar bli ånger och tro. Men under det att
den äldsta kristna tiden endast kände en enda,
hela livet omfattande b., så upptar
kyrkoläran jämte denna första stora b. även en
andra, en inom det kristna livet fallande
daglig b. Den äldsta kristenhetens högt spända
idealism har här fått lämna plats för ett
starkare verklighetssinne. M. Pf.
Bäumer [bäFmor], Gertrud, tysk
skrift-ställarinna (f. 1873). Studerade 1898—1904 i
Berlin statsvetenskap och filosofi samt blev
fil. dr 1904. Hon valdes 1919 till medlem av
nationalförsamlingen och tillhör det
demokratiska partiet, 1920 till medlem av riksdagen
samt är anställd som »Ministerrätin» i tyska
inrikesministeriet. Hon är sedan 1910 ordf, i
Bund deutscher Frauenvereine samt är
med-redaktör i tidskrifterna Die Hilfe och Die
Frau. Hon är utan all fråga den politiskt och
kulturellt inflytelserikaste bland Tysklands
nu levande kvinnor. — Skrifter: »Von der
Kindesseele» (1908; 5:e uppl. 1924; tills, m.
Lili Droescher), »Goethes Freundinnen» (2:a
uppl. 1919) och »Studien über Frauen» (1920;
3:e tillökade uppl. 1924) m. fl. L. W-m.
Bäve, socken i mellersta Bohuslän, kring
Uddevalla; Lane härad, Göteborgs och Bohus
län; 59,46 kvkm, 1,605 inv. (1925). Till stor
del berglänt. 1,483 har åker, 2,981 har
skogs-och hagmark. Har gemensam kyrka med
Uddevalla. Ingår i Uddevalla, B. och
Lane-Byrs pastorat av Göteborgs stift, Älvsyssels
norra kontrakt.
Bäver, Castor fiber.
Bäver, Ca’stor fi’ber, är Gamla världens
största gnagare och motsvaras i Nordamerika
av den snarlika men bl. a. mörkare k a n a d a-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
