Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlyle, Alexander James - Carlyle, Thomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
623
Carlyle, A. J____Carlyle, Th.
624
Carlyle [kälåi’1], Alexander James,
skotsk historiker (f. 1861). Prästvigdes 1888,
är sedan 1893 universitetslärare i Oxford och
var 1895—1919 kyrkoherde vid en församling
där. Han har ivrigt verkat inom den
kristligt sociala rörelsen i England, höll sept. 1918
en föreläsningsserie i Uppsala och har bl. a.
skrivit det grundlärda verket »History of
me-diæval political theory in the west» (3 bd,
1903—16), »The influence of christianity upon
social and political ideas» (1912) och »Wages»
(1912). V. S-g.
Carlyle [kälåi’1], Thomas, skotsk
författare (1795 4/i2—1881 4/2). Född i Ecclefechan,
Dumfries, var C. son till en murare;
barndomshemmets puritanska moral förblev alltid
grundvalen i hans livssyn. Efter skolstudier i
Annan och universitetsstudier i Edinburgh
vistades C. 1814—18 som lärare i Annan och
Kirkcaldy samt 1818—21 i Edinburgh, där han
skrev artiklar för »The Edinburgh
Encyclo-paedia». Vid denna tid genomgick C. en
allvarlig själskris, genom personligt missmod och
religiösa tvivel till förtröstan på sig själv och
tro på gudomliga krafters verksamhet och
slutliga seger i universum. 1822—24 hade han en
fördelaktig informatorsplats, företog därefter
en resa till Paris och vistades en tid i London,
vann 1826 till hustru den begåvade och fint
bildade Jane Welsh och bosatte sig 1828
på hustruns egendom Craigenputtock i en
ödslig trakt av Skottland. Här fortsatte C. sitt
redan förut började medarbetarskap i
Edinburgh Review m. fl. tidskrifter. Av hans
essäer må nämnas den om Skottlands
nationalskald Burns samt framför allt de om
Tysklands nyklassiska och romantiska litteratur,
vilken C. mer än någon annan bidrog att
göra känd i England. I bokform utkommo en
biografi över Schiller (1825) samt övers, från
Goethe (»Wilhelm Meisters Lehrjahre», 1824)
och Tieck, Jean Paul m. fl. Starka tyska
intryck, av växlande värde, prägla »Sartor
re-sartus» (tr. 1833—34; i bokform 1835; sv. övers.
1903), en bisarr filosofisk roman med en tysk
professor till hjälte men samtidigt i hög grad
självbiografisk. I sin stii påverkad av Jean
Pauls effektsökeri, i sin filosofi inspirerad av
den efterkantska idealismen (Fichte,
Schel-ling), i sin människouppfattning bestämd av
Goethes respekt för personligheten, är
romanen likväl både engelsk och carlylesk med en
systemlös men stridbar tro på livets eviga
förnyelse.
C. flyttade 1834 till London, och efter några
år av isolering och ekonomiska svårigheter
skapade han sig en allt inflytelserikare och
säkrare ställning. Framgångarna började 1837.
Då debuterade C. som föreläsare inför ett
hastigt växande auditorium. S. å. slog han
igenom som författare med »The french
revolution» (3 bd, sv. övers. 1884—85). Ehuru
grundat på omsorgsfulla förstudier, är detta verk
mindre en kritisk vetenskaplig prestation än
ett moraliserande diktverk. Revolutionen ter
sig som ett drama: en berättigad straffdom
träffar 1’ancien régime, men även massväldet
är av ondo och måste förgås. Med sin
övertygelse om det historiska förloppets
nödvändighet förenar C. en stark känsla för
ledarper-sonligheternas betydelse. Sin romantiska lära
om hjälten — var och en, som har en ny
upplevelse av det gudomliga och för in denna i
mänsklighetens utveckling — tillämpar C. på
alla kulturlivets områden i essä-, urspr.
föreläsningsserien »On heroes, hero-worship, and
the heroic in history» (1841, sv. övers. 1901).
Hans huvudstudium förblev dock den politiska
historien. »Oliver CromwelFs letters and
spee-ches» (2 bd, 1845) skulle vara en upprättelse
åt en misskänd hjälte och ett monument över
puritansk kallelsefromhet. — Efter mer än
tioåriga förstudier, bl. a. resor i Tyskland,
utkom C:s största, allsidigaste och
sakligaste historiska arbete, »The history of
Friedrich II» (6 bd, 1858—65; många uppl.).
Att C. efter den franska och den engelska
revolutionens ledare tagit till ämne den
preussiske monarken — med nästan odelad sympati
skildrad som konungadömets siste store
representant och den preussiska militärstatens
grundare — är betecknande för C:s alltid lika
stora likgiltighet för de politiska formerna
men också för hans med åren allt starkare
beundran för handlingens män och förakt för
all ideologi. Bismarcks realpolitik skänkte
han sitt med hänsyn till den växlande
engelska opinionen betydelsefulla gillande.
Den originella filosofiska, sociala och
politiska åskådning, som uppbär C:s historiska
forskning, har han även tillämpat på samtida
företeelser, och ehuru hans skrifter av det
senare slaget äro färre, mindre och hastigt
tillkomna, nära nog improviserade, är det
utan tvivel med dem han gjort sin största
insats. — I »Chartism» (1839) och »Past and
present» (1843; sv. övers. 1902) talade han
vältaligt de nödlidande engelska arbetarnas
sak mot industrialismen, hånade den fria
konkurrensen, penninghungern, mammonismen,
och angrep lidelsefullt den klassiska
nationalekonomiens princip, lagen om tillgång och
efterfrågan, tillämpad på mänskligt arbete.
Det är varje människas rätt att få arbeta, ja,
det är hennes plikt från en långt högre
synpunkt än det ekonomiska utbytets. Den
ringaste hantverkare har ett heligt värv; han
bidrar i sin mån att förverkliga gudomliga
idéer. Samhället går under, om
proletarise-ringen ej hämmas. Botemedlet ser C. ej i
politisk demokratisering utan i omedelbart
statsingripande, i lagstiftning om arbetstid,
arbetarbostäder, jordutdelning m. m. Ett
viktigt led i C:s argumentering är en
jämförelse mellan den »frie» nutida lönarbetarens
lott och en livegens i ett patriarkaliskt
samhälle som det medeltida: han finner, att den
senare hade det bättre. C. förberedde med
dessa inlägg Manchesterliberalismens
bankrutt i det allmänna medvetandet, och han
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
