Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlyle, Thomas - Carmagnola - Carmagnole - Carman, William Bliss - Carmarthenshire - Carmaux - Carmen - Carmen Sylva - Carmenta el. Carmentis - Carmina burana - Carmona - Carnae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
625
Carmagnola—Carnac
626
kunde räkna på sympati hos ett flertal nya
socialpolitiska rörelser, alltifrån socialister
till de torykretsar, som Disraeli skulle
samla kring sig. Den religiösa betoning C.
gav sin sociala förkunnelse fann också
meningsfränder (t. ex. Kingsley). — Denna
centrala ställning lämnade emellertid C. efter
februarirevolutionen, i det han bröt med sina
nya vänner till vänster. »Latter-day
pam-phlets» (1850) är huvudsakligen en satir mot
den sentimentala radikalismen och ännu
blodigare än hans äldre anfall på de ekonomiska
frihetslärorna. Han förlöjligar sådant som
negeremancipationen och den humanitära
fångvården. Avståndstagandet från alla abstrakta
frihetskrav, särskilt från parlamentarismen
och den allmänna rösträtten, är nu otvetydigt.
I religiöst avseende vidhöll C. visserligen sin
front mot kyrka och dogmer (»Life of John
Sterling», 1851, en biografi över en yngre vän),
men när positivism och darwinism började
utbredas, markerade C. allt starkare sin
idealisms släktskap med gammaldags gudstro.
C. åldrades sålunda som en ensam man —
i Ruskin hälsade han dock med glädje en
andlig arvtagare — och blev dubbelt ensam
genom hustruns långvariga sjuklighet, som
hans eget ojämna lynne åtminstone ej
lindrade (hon dog 1866). Men hans stora yttre
anseende fick en officiell bekräftelse, och han
fick ett tillfälle att mera auktoritativt än
någonsin framlägga sin profetliknande
förkunnelse till sina landsmän, när han 1865
valdes till rektor vid Edinburghs universitet
och där höll ett imponerande installationstal.
— C:s »Works» utgåvos första gången
samlade 1868 ff., fullständigast 1904 ff. Flera
samlingar av C:s brev ha utgivits.
Av den rika litteraturen om C. äro
biografierna viktigast, däribland C:s egna
»Re-miniscences» (1881), den på C:s uppdrag av
J. A. Froude skrivna »Thomas C., a history
of the first forty years of his life» (2 bd,
1882) och »Thomas C., a history of his life in
London, 1834—1881» (2 bd, 1884), en stort
anlagd biogr. av D. A. Wilson (1923—24; går
hittills till 1837), mindre av bl. a. Garnett
(1887), Nichol (1892) och Chesterton (1902).
Även märkes hustruns, Jane Welsh Carlyles,
»Letters and memorials» (1883; ny serie
1903). På svenska ha utkommit: C. Dymling,
»C.» (1918); J. E. Lehmann, »Män och deras
tro» (1920); Knut Hagberg, »Thomas C.
Romantik och puritanism i Sartor resartus»
(1925). V. S.
Carmagnola [ njåTa], stad i n. Italien, prov.
Torino, 25 km s. om Turin; 11,914 inv. (1921).
Sidenindustri.
Carmagnole [karman jåT], fransk
revolu-tionssång, börjande med orden »Madam’ Véto
avait promis» och med omkvädet »Dansons la
carmagnole! Vive le son du canon!» Den
uppkom 1792. — C. kallades även ett slags
tröja, som bars under franska revolutionen.
Carman [käTnon], William Bliss, ka-
Ord, som saknas under
nadensisk skald (f. 1861). Har varit verksam
som tidningsman och överflyttade på
1880-talet till Förenta staterna. Med sina
»Vaga-bondia songs», »Ballads of lost haven», »Pipes
of Pan» m. fl. diktsamlingar har han vunnit
rykte som en frisk och modern lyriker.
Carmarthenshire [k9mä/äanj’(i)o], eng.
grevskap i s. Wales, kring floden Towy o. vid
Bri-stolkanalen, som här bildar Carmarthen bay;
2,381 kvkm, 175,069 inv. (1921).
Boskapsskötsel, rika kol- och järngruvor. Huvudstad:
Carmarthen, vid Towy; 10,011 inv. (1921).
Carmaux [karmå’], stad i s. Frankrike, dep.
Tarn, 75 km n. ö. om Toulouse; 11,273 inv.
(1921). Kolgruvor, glasindustri.
Ca’rmen, lat. 1. Sång- eller musikstycke.
— 2. Skaldestycke, kväde, t. ex. Horatius’
»Carmen seculare», sång vid den fest, som
Augustus år 17 f. Kr. anställde till gudarnas
ära. — 3. Berömd opera av Bizet (se d. o.).
Ca’rmen SyTva, pseudonym för drottning
Elisabet (se d. o.) av Rumänien.
Carme’nta el. C a r m e’n t i s, romersk
födelsegudinna och sierska (urspr. måhända
käll-giidomlighet), till vars ära i jan. festen
Car-mentalia firades. Nära Porta carmentalis låg
hennes helgedom (altare). Enligt en tradition
var C. moder till arkadiern Evander, som
hon förmådde utvandra till Italien och för
vilken hon förutsade Roms världsherravälde.
Ca’rmina buräna, lat., sånger från
Benedikt-beuern (se d. o.), en samling medeltidsvisor,
mest på latin, några på tyska, författade av
kringvandrande studenter (s. k. vaganter),
Utg. av Schmeller (1847; 3:e uppl. 1894).
Carmona [-må’na], stad i s. Spanien, prov.
Sevilla, 30 km n. ö. om Sevilla; 22,668 inv.
(1920). Romerska och moriska minnesmärken.
Carnac [karna’k], köping nära
Quiberon-bukten i s. Bretagne, depart. Morbihan; 669
inv. 1920 (kommunen C. 3,008 inv.). Bekant
genom sina väldiga megalitiska
monument (se d. o.), »Les alignements de
Carnac», de märkligaste sådana, som finnas.
Namnet Carnac sammanställes stundom med
carns eller cairns, anhopning av stenar.
»Les alignements» vid C. utgöra väldiga
resta stenar, s. k. menhirer (se d. o.),
fördelade på tre grupper och med en
sammanlagd längdutbredning av mellan 3 och 4 km.
Den första gruppen börjar vid Ménec och
består av en cromlech (i cirkelform ställda
menhirer) samt elva rader menhirer, tillsammans
1,169 resta stenar i storlek från 4 till 0,6 m.
Nästa grupp utbreder sig efter omkr. 300 m
mellanrum vid Kermario och består av 982
menhirer, 6,42—0,5 m höga, ställda i tio rader.
Den tredje gruppen, vid Kerlescan, utgöres av
579 menhirer, av vilka det stora flertalet är
uppställt på tretton rader, under det att
39 menhirer bilda en cromlech eller
snarare rektangulär stensättning, som är
placerad på en utsträckt gravkulle. Säkerligen
har monumentet urspr. bestått av ännu flera
stenar, vilka i relativt sen tid borttagits,
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
