Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cejador y Frauca, Julio - Celadon - Čelakovský, František Ladislav - Celander, Karl Hilding - Celano - Celastraceae - Celaya - Celeber - Celebes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
755
Celadon—Celebes
756
Katedralen i Cefalü.
förnämsta arbete är »Historia de la lengua
y literatura castellana» (14 bd, 1915—22),
som utgör en värdefull och tillförlitlig källa
för studium av spansk litteratur. Ad. H-n.*
Ce’ladon (fr. Céladon), öm och smäktande
älskare. Uttrycket är hämtat från namnet på
en herde i d’Urfés roman »Astrée».
Celakovsky [tjädakåfski], Frantisek
Ladislav, tjeckisk skald och filolog (1799
—1852). Var först tidningsman och blev 1841
prof, i slavistik i Breslau, 1849 i Prag. Genom
övers, av bl. a. ryska och bearbetningar av
tjeckiska folksånger samt genom sina
litterära kritiker bidrog C. livligt till den
tjeckiska litteraturens uppblomstring under
1800-talets förra hälft. Hans förnämsta
originalarbete är den lyriska samlingen »Rüze
sto-listä» (Den hundrabladiga rosen, 1840),
erotiska, didaktiska och patriotiska dikter. —
Ö:s son Ladislav ö., professor i Prag (1834
—1902), var en framstående botanist, särskilt
morfolog, och skrev bl. a. »Prodromus der
Flora von Böhmen» (4 dir, 1867—81) samt en
tjeckisk biogr. över Linné (1857).
Celander, Karl Hilding, språkman,
lärare (f. 1876 17/?). Student i Uppsala 1894,
fil. dr där 1906, var 1907—10 docent i
nordiska språk i Uppsala och är det sedan
sistnämnda år i Göteborg, där han 1910 vart
lektor i modersmålet. Utom filologiska
avhandlingar har C. utgett reformskriften
»Studentexamen» (1917), en del av
»Gymnasiere-formen» (1919; utg. av C. och M. Jakobsson)
och läroboken »Saga och sanning» (med
Jeanna Oterdahl, 5 bd, 1918—25) samt pedagogiska
Ord, som saknas under
tidskriftsuppsatser. En av våra mest
framstående lärare i svenska språket, har C. tagit
livlig del i strävandena att höja och fördjupa
undervisningen i modersmålet. R-n B.
Cela’no [t/e-], stad i mellersta Italien, prov.
Aquila degli Abruzzi; 9,485 inv. (1921).
Födelseort för Tomas av Celano (sed. o.).
S. om C. ligger den nu torrlagda Lago di C.
el. Lago di Fucino (se F u c i n o s j ö n).
Celasträceae, växtfamilj, omfattande omkr,
430 arter träd och buskar med hela blad;
utbredd över de flesta floraområden. I Sverige
finns endast ett släkte, Evonymus (se
Benved). Bland arter av C. märkas f. ö. Cassine
crocea från s. Afrika, som lämnar det bekanta
färgträet »bois d’or» el. »saffranträ», samt
katbusken, Catha edulis, från Abessinien,
som odlas flerstädes i Arabien och Afrika
och vars blad tuggas som tobak, användas till
te och i vissa trakter anses vara ett
skyddsmedel mot pest.
Celaya [sälåFa], stad i staten Guanajuato,
Mexiko, 215 km n. v. om Mexico; 24,021 inv.
(1921). Tillverkning av sadlar, ylle- och
bomullstyger.
Celeber (fr. célèbre, lat. ce’leber), ryktbar,
namnkunnig.
Cele’bes, en av Stora Sundaöarna i
Ostindiska arkipelagen; omkr. 179,400 kvkm, med
tillhörande öar omkr. 188,000 kvkm, omkr.
3,100,000 inv. (1920); den tredje i storlek av
Sundaöarna, belägen i centrum av den
malajiska övärlden. Från Borneo skiljes C. av
Ma-kassarsundet, från Filippinerna av Celebessjön,
från Moluckerna av Molucksundet, Molucksjön
Karta över Celebes.
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
