Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Centrala arbetsgivareförbundet - Centralafrika - Centralamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
801
Centralafrika—Centralamerika
802
eningar. C. uppgick 1919 i Svenska
arbetsgivareföreningen (se
Arbetsgivareförening). Jfr »Centrala
arbetsgifvareförbun-det 1903—1918. En minnesskrift» (1919).
Centralafrika, ett förr ofta men numera rätt
sällan använt namn på v. delen av
Ekvatorial-afrika, som huvudsakligen omfattar
Kongo-bäckenet (se Kongo).
Centralamerika, den landtunga, vilken i
sydöstlig riktning som en fortsättning av
Nordamerika förbinder denna kontinent med
Sydamerika. I brist på fysisk-geografiska
gränslinjer torde det vara lämpligast att utgå från
den politiska uppdelningen och till C. räkna
endast området mellan Mexiko i n. v. och
Colombia i s. ö. Så avgränsat omfattar C.
kolonien British Honduras samt de sex
republikerna Guatemala, Salvador, Honduras,
Nicaragua, Costarica och Panama, inalles 530,000
kvkm, nästan samma yta som Frankrike.
Naturförhållanden. C. tillhör, liksom den
västindiska ökedjan, Kordillerernas
vecksystem, som i Colombia grenar sig i två stråk,
det ena bildande C., det andra det
venezue-lanska höglandet, Västindiens girland av
öar och Yucatan, innanför vilken halvö de
båda grenarna åter sammanlöpa. C:s
ytbe-skaffenhet och landkontur äro karakteriserade
av att landet utgör en del av den stora
Kor-dilleran. Den n. v. delen av stillahavskusten
löper utan några inbuktningar, medan
däremot mindre men ganska markerade sådana
tränga sig in mellan höjdpartierna av den
mellersta och östliga delen av denna kust.
De viktigare av dessa vikar äro
Fonseca-viken, vid vilken Honduras når Stilla havet;
Papagayoviken utanför Nicaraguasjön;
Ni-coyaviken och Dulceviken vid Costaricas kust;
David- och Montijobukterna i v. Panama samt
slutligen Panamaviken. Kusten mot
Karibiska havet har tre större havsbukter:
Hon-durasviken mellan Yucatan och Honduras;
Mosquitobukten samt Darienbukten mellan ö.
Panama och det egentliga Sydamerika. C. är
ett utpräglat bergland, om också
Kordille-rans toppar i allm. ej här nå lika stora höjder
som inom n. Sydamerika och Mexiko. De
högsta höjderna, liksom vattendelaren, ligga
nära stillahavskusten. Sluttningen ned mot
den karibiska kusten utmärkes till största
delen av lugna bergformer och här och där
högslättsområden, medan slättmarker utbreda
sig efter en del sträckor närmast kusten.
På denna sida är kustlinjen till stor del
kantad av korallrev. Det största avbrottet i den
annars ganska ensartat utbildade topografien
i det inre utgör den breda sänka, som stryker
genom Nicaragua från Fonsecaviken i n. v.
och fram efter gränsen mellan Nicaragua och
Costarica i s. ö. I denna sänka ligger,
förutom den mindre Managuasjön, på 34 m ö. h.
C:s största sjö, Nicaraguasjön, vilken genom
Rio San Juan har sitt utlopp till
Mosquitobukten. Av övriga talrika vattendrag, som
utrinna på den karibiska kusten, förtjänar
Chagres att nämnas, då genom uppdämning
i dennas dalgång bildats den stora
Gatun-sjön, genom vilken Panamakanalen dragits.
I Stilla havet utmynna till följd av bergens
läge nära kusten endast smärre vattendrag.
I C:s geologiska byggnad finnas bevarade
delar av paleozoiska bergskedjor; sin
nuvarande utformning har emellertid C. fått under
den stora andina veckningen i tertiär tid. I
samband med de rubbningar, som denna
framkallade, uppträngde inom C. liksom inom
Mexikos Ander vitt utbredda magmamassor.
Vulkaniska bergarter uppbygga därför till
största delen C., medan tertiära sediment
intaga mindre arealer och kvartära kalkstenar
och korallrev ingå i kustbildningarna vid
Karibiska havet. Den vulkaniska
verksamheten är fortfarande livlig. Efter brottlinjer,
vilka löpa parallellt med stillahavskusten och
ej långt från denna, finner man mer än 80
vulkanberg, av vilka 44 ha varit verksamma i
historisk tid. Några av dessa vulkaner utgöra
C :s högsta toppar: Tajamulco (4,210 m) och
Ta-cana (4,064 m) jämte ett flertal andra
vulkaner i Guatemala. I Honduras och Nicaragua
nå inga höjder över 3,000 m, medan däremot
i Costarica vulkanen Irazü når 3,450 m och
i västligaste Panama Chiriqui 3,600 m. ö. om
den sistnämnda saknas verksamma vulkaner,
liksom också större jordskalv äro okända från
mellersta Panama, vilket givetvis är av största
betydelse för Panamakanalens stabilitet.
C., som ligger mellan 7° och 20° nordlig
bredd, har ett helt och hållet tropiskt klimat,
ehuru detta inom stora delar av området
modifieras av den betydande höjden över havet.
Skillnaden mellan årets kallaste och varmaste
månad, som vid Panamanäsets kuster blott
uppgår till 1°, stiger vid C:s nordligare
kuststräckningar till 5—6°. De varmaste
månaderna äro på atlantsidan juli och juni, på
stillahavssidan juni och maj, de kallaste
januari och februari. Arsmedeltemperaturen är
i Colön 26,4°, i San José i Costarica (1,150 m)
19,7°, i Guatemala (1,480 m) 18,2°. Snö faller
endast på de högsta bergen och i obetydliga
mängder, då den kallaste årstiden tillika är
den nederbördsfattigaste. På atlantsidan är
nordöstpassaden den förhärskande vinden,
medan på västsidan sydliga vindar överväga
under sommaren. Den atlantiska sidan är
ne-derbördsrikare än stillahavssidan, som ligger
i regnskugga för de fuktiga passadvindarna.
Atlantiska kuststationer utvisa från omkr.
2,000 mm till 6,600 mm (Greytown) årlig
nederbörd, kuststationerna vid Stilla havet
omkr. 1,000 mm.
C:s flora bildar övergång mellan det
tropiska Sydamerikas och det subtropiska Mexikos.
På grund av nederbördsskillnaden är efter de
båda kusterna växtvärlden ganska olikartad.
I ö. Panama går regnskogen ned till
stillahavskusten, eljest är denna utmärkt av
tropiska torrskogar och savanner. Atlantkusten
och sluttningarna ned mot denna täckas av
IV. 26
C, torde sökas under K.
Ord, som saknas under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
