Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Centrifug el. Separator - Centrifugal - Centrifugalfläkt - Centrifugalkraft - Centrifugalpendel el. Konisk pendel - Centrifugalpump - Centrifugalregulator - Centrifugalventilator - Centring - Centripetal - Centripetalkraft - Centronotus gunellus - Centrosojus - Centrosom - Centrum - Centrumparti - Centrumvinkel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
817
Centrifugal—Centrumvinkel
818
a.-b. Separator, som tillverkade den, förvärvat
och 1890 tillämpat en av österrikaren baron C.
v. Bechtolsheim gjord uppfinning att genom i
mjölkkärlet insatta, tätt sittande plåtar, s. k.
alfainsats, fördela mjölken i tunna skikt,
varigenom avverknings- och
renskumnings-förmågan i hög grad ökades. Separatorer
tillverkas numera, som skumma ända till 6,000
1 i timmen med blott 0,6—0,7 % fett i
skummjölken. Sedan patenträtten till denna
konstruktion utgått, har den tillämpats av alla
mjölkcentrifugtillverkare, men med sina
dotterbolag intager a.-b. Separator fortfarande
en dominerande ställning på området i alla
länder. Till en början drevos c. med
maskinkraft, men sedan senare delen av 1880-talet
tillverkas även handseparatorer, drivna med
en vevarm, varigenom de fått användning
även vid mjölkbehandling i hemmen.
Kombinationer av skumning och kärning i
samma maskin ha konstruerats, och en sådan,
E. N. G. Salenius’ radiator, var en tid i
användning men övergavs såsom varande
mindre ekonomisk. Däremot har en förening
av olika i ett mejeri använda maskiner, ss.
separator, pastor, kärna och pumpar, vilken
åstadkommits i av a.-b. Separator tillverkade
turbinmejerier, drivna av en ångturbin, visat
sig fördelaktig genom besparing av arbete
och utrymme.
Införandet av maskinskumning medförde en
revolutionerande förändring i
mejerihanteringen: tiden mellan mjölkning och
skumning förkortades från 1—Va dygn till någon
timme, varigenom vunnos större jämnhet och
säkerhet i tillverkningen, bättre kvalitet hos
produkterna, större utbyte av grädde och
smör samt besparing i arbete, kärl och
utrymme.
Även för konsumtionsmjölks rening från
fasta föroreningar användas separatorer, s. k.
slamseparatorer. H. J. Dft.
Centrifugal (av lat. ce’ntrum, medelpunkt,
och fu’gere, fly), som strävar att avlägsna sig
från medelpunkten.
Centrifugälfläkt, se Fläkt.
Centrifugälkraft (jfr Centrifugal). Skall
en massa m tvingas att röra sig i kroklinig
bana med krökningsradien r och med
hastigheten v, fordras det, att massan påverkas av
en kraft, som är riktad mot banans
krök-m v2
ningscentrum och till sin storlek ––– dyn
(se C. G. S. - s y s t e m e t). Denna kraft kallas
eentripetalkraft. Med c e n t r i fu•
g a 1 k r a f t förstår man den motverkan, som
uppstår mot centripetalkraften och som röjer
sig t. ex. i massans tryck mot innerväggen
i en cylinder, ifall massan befinner sig inne i
cylindern och tvingas att rotera tillsammans
med denna. I roterande maskindelar, såsom
svänghjul, turbiner, smärgelskivor o. dyl.,
framkallar c. lätt svåra påkänningar. Skulle
något parti av godset härvid lossna, utslungas
det (på grund av trögheten) i bantangentens
riktning. På grund av jordens rotation är
varje punkt på jorden utsatt för en c.
Jordens avplattning mot polerna härrör från
denna. Vid polerna är dess verkan noll, vid
ekvatorn uppgår den till omkr. 0,35 % av
tyngdkraften. J. T.
Centrifugälpendel el. Konisk pendel,
se Pendel.
Centrifugälpump, ett slags pump, i vilken
vätskor uppfordras medelst trycket från de
krökta skovlarna på ett hastigt roterande
hjul. Benämningen är alltjämt vanlig, ehuru
oegentlig, då anordningens verkan icke beror
på centrifugalkraften. Se Pump.
Centrlfugälregulätor, apparat, i vilken
centrifugalkraften utnyttjas för reglering av
rotationshastigheten hos kraftmaskiner
(ångmaskiner, vatten turbiner o. dyl.). Utgöres i sin
enklaste form (se fig.) av två
metallkulor, fästade vid de
nedre ändarna av två
pendelstänger, som äro rörliga kring
en vertikalaxel, vilken sättes
i rotation genom en
utväx-ling från själva
kraftmaskinen. Genom
centrifugalkraften drivas dessa kulor allt
längre från varandra, ju
hastigare axeln roterar.
Pendelstängernas därvid förändrade
läge påverkar en hävstång, som
står i förbindelse med en
ven
til i den rörledning, genom vilken
kraftmaskinen mottager sitt drivmedium (ånga,
tryckvatten o. dyl.). Hävstången verkar så, att
ventilen vid ökad hastighet hos maskinen och
regulatorn stryper tilloppet men vid
minskad hastighet öppnar detsamma för
driv-mediet. Därigenom kan kraftmaskinens
rotationshastighet automatiskt regleras inom
vissa gränser. G. H-r.
Centrifugälventilätor, benämning på en
fläkt, anordnad enligt ungefär samma princip
som centrifugalpumpar. Se Fläkt.
Centring, se Fotboll.
Centripetäl (av lat. centrum, medelpunkt,
och pe’tere, söka), som strävar att närma sig
medelpunkten.
Centripetälkraft, se Centrifugälkraft.
Centronötus guneTlus, se Slemfiskar.
Centrosojus [-sajo’s] (av ry. soju’s, förening),
»centralförening», förkortat namn på det 1898
bildade Allryska centralförbundet av
kooperativa konsumtionsföreningar; se
Kooperation och Ryssland, handel.
Centrosöm, se Cell 1, sp. 762.
Ce’ntrum, lat., medelpunkt, mittpunkt.
Centrumparti, ty. Zentrum, se Center 2.
Centrumvinkel, en vinkel, vars ben utgöras
av två radier i en cirkel och som alltså har
sin spets i cirkelns centrum. — C. kallas
även ett instrument för bestämmande av
plana cirkelrunda ytors medelpunkt.
Utgöres av en linjal, anbragt mellan två rör-
C, torde sökas under K.
Ord, som saknas under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
