Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Champollion, Jean François, le jeune - Champollion, Jean Jacques (Champollion-Figeac) - Champonera - Champs-Élysées - Chamsin (Kamsin) - Chan el. Khan - Chance - Chancelier - Chancellor, Richard - Chancellor of the exchequer - Chancre - Chandala - Chandarnagar el. Chandernagore - Chandler, Seth Carlo - Chandragupta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
885
Champollion, J. J.—Chandragupta
886
verket »L’Égypte sous les pharaons, ou
re-cherches sur la géographie, la religion, la
langue, les écritures et
1’histoire de 1’Égypte
avant 1’invasion de
Cambyse». Bland
annat visar sig C. här
såsom en mycket
framstående kännare av
koptiskan. Först
åtskilliga år senare
synes han ha tagit itu
med den hieroglyfiska
texten å den
tresprå-kiga Rosettestenen, ett
arbete, som 1822 ledde
till lösandet av hieroglyfernas gåta och till
uppställandet av ett hieroglyfiskt alfabet (se vidare
art. H i e rogly f e r). Sina rön nedlade C.
dels i »Lettre ä M. Dacier relative ä 1’alphabet
des hiéroglyphes phonétiques» (1822), dels i
»Précis de système hiéroglyphique des anciens
égyptiens» (1824; 2:a uppl. 1827—28), vilka
verk äro att betrakta såsom egyptologiens
grundvalar. 1824—26 uppehöll sig C. i
Italien, mest i Turin, och blev vid sin hemkomst
föreståndare för det nybildade egyptologiska
museet i Louvre. 1828—30 vistades han i
Egypten tills, m. sin lärjunge italienaren
Ro-sellini. Därifrån hemförde han en betydande
materialsamling. För C:s räkning inrättades
1831 en professur i egyptologi vid Collège de
France. På denna plats hann han verka blott
ett år, huvudsakligen sysselsatt med att ordna
de från Egypten hemförda samlingarna. Döden
bortryckte plötsligt den knappt 42-årige
vetenskapsmannen. C:s efterlämnade dyrbara
handskrivna verk inköptes av franska staten.
Genom dess försorg utgåvos 1835—45 (i 4
stora foliovolymer) »Monuments de 1’Égypte
et de la Nubie», 1836—41 »Grammaire
égyp-tienne» och 1842—44 »Dictionnaire égyptien».
H. Hartleben har utgivit C:s »Lettres» (2 bd,
1909). Biogr. av H. Hartleben (1906). -st-son.*
Champollion [Jäpåliå’], Jean Jacques,
kallad C. - F i g e a c, fransk arkeolog (1778—
1867), bror till J. F. C. Efter att ha varit
bibliotekarie och professor i grekiska i
Grenoble blev han 1848 bibliotekarie i
Fontaine-bleau. C. ägnade sig först åt studiet av fransk
arkeologi, övergick sedan till egyptologiens
studium och har bl. a. publicerat »Annales
des Lagides, ou chronologie des rois grecs
d’Égypte successeurs d’Alexandre-le-Grand»
(1819—20) samt »Égvpte ancienne et möderne»
(1840). ’ E. P-s
Champonèra, oriktig form för schamponera
(se d. o.).
Champs-Élysées [Jäzelize’], Elyseiska fälten
(se Elysium); aveny och slott i Paris.
Chamsin (K a m s i n), i Egypten namn på
den torra, heta och med fint stoft bemängda
ökenvinden, som plägar uppträda under femtio
(arab, chamsin) dagar från slutet av april till
mitten av juni.
Ord, som saknas under
Chan el. K h a n, tatarisk härskartitel, se
Kan.
Chance [Jäs, sv. Jaijs], fr., se Chans.
Chancelier [Jäslie’], fr., kansler; ordet
brukas nu mest som titel för lägre tjänsteman
(kanslist) vid utrikesförvaltning.
Chancellor [tjä’nsele], Richard, engelsk
upptäcktsresande (d. 1556). Deltog 1553 som
fartygschef i den expedition, som under ledning
av sir Hugh Willoughby (se d. o.) sändes att
söka en nordöstlig väg till Indien. C. nådde
ensam med sitt fartyg Vita havet, lämnade
det vid Dvinas mynning och reste till Moskva,
där han av tsaren utverkade löften om
han-delsförmåner. 1555 kom C. än en gång samma
väg till Moskva, men på hemvägen
strandade hans fartyg utanför skotska kusten, 10
nov. 1556, och C. omkom jämte större delen
av besättningen. C. öppnade Vita havet för
världshandeln och inledde den sedan mycket
vinstgivande engelska handeln på Ryssland
över Archangelsk.
Chancellor of the exchequer [tjä’nsole o v åi
ikstje’ke], eng., skattkammarkansler, titel för
engelske finansministern. Jfr Exchequer.
Chancre [Jäkr], fr., se Schanker.
Chändäla, urspr. troligen namn på en
särskild stam av Indiens förariska befolkning,
varav rester ännu skola finnas kvar i n. och
ö. Bengalen. Sedan blev c. en
kollektivbeteckning för en mängd på grund av yrke och
levnadssätt föraktade, lågt stående kaster och
stammar, t. ex. jägare, fiskare, hudavdragare,
likbärare, bödlar o. s. v., vilka i likhet med
alla de lägsta kasterna levde i sträng
avskildhet från de högre, som de besmittade och
orenade genom sin blotta anblick. I
framställningen av det nuv. kastväsendet har ordet
ingen plats, då det ej betecknar någon
bestämd kast eller grupp av kaster. J. Ch-r.
Chandarnagar el. Chandernagore [-[Jä-dernagä’r],-] {+[Jä-
dernagä’r],+} fransk koloni i Främre Indien, i
Gangesdeltat, 35 km n. om Kalkutta; 9 kvkm,
25,125 inv. (1923). C. blev franskt 1688, var
i brittisk besittning 1757—63 och 1793—1816.
C. omges på alla sidor av engelskt område och
är politiskt och ekonomiskt betydelselöst.
Chandler [tjä’ndla], Seth Carlo,
nordamerikansk astronom (1846—1913). Arbetade
1881—85 på Harvardobservatoriet i Cambridge,
Mass., och levde därefter som privatastronom
i Boston och Cambridge. C. utförde
omfattande arbeten över de föränderliga stjärnorna
samt tre kataloger över dessa. Berömda blevo
även hans undersökningar över
polhöjdsvaria-tionerna. C. lämnade även bidrag till
kännedomen om kometernas rörelser. 1896—1909
var han utgivare av Astronomical Journal.
Chandragupta (i grek, omskrivning
Sandro-kottos), indisk härskare, grundläggare av
Mauryadynastien (se d. o.). C. grundade med
hjälp av bramanen Chänakya (Kautilya,
Vis-nugupta) omkr. 320 f. Kr. ett stort rike, som
omfattade hela n. Indien, delar av Afganistan
och en god del av Sydindien. Greken Me-
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
