Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chibcha el. Muisca - Chic (Chick) - Chicago
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
971
Chic—Chicago
972
tade gruvor. Stora marknader höllos. Husen,
även de stora palatsen och templen,
byggdes av bambu och gräs och omgåvos av
en eller flera palissader. Innerväggarna smyc-
Guldprydnad från chibcha. (1/B.)
kades med mattor; klingande guldplattor
hängde i dörröppningarna. Klädedräkten
utgjordes av höftkläden och mantlar av
bomull med påmålade mönster. Smycken i öron,
näsa och läppar voro privilegier för präster
och krigaradel. Som vapen brukades kastträn,
klubbor, lansar, spjut och slungor. Goda vägar
anlades i bergen, över floderna förde
häng-broar. — De arkeologiska fynden utgöras mest
av lerkärl samt föremål av sten eller guld.
Gravarna bestå antingen av lodräta schakt
med en kammare nedtill eller av klipphålor
med mumifierade lik. Keramiken utmärkes av
stora kärl i människogestalt och smärre, ofta
vackert målade krukor. C. förstodo att gjuta
guld å cire perdue (se d. o.) och även att
löda sirater av guldtråd på uthamrade tunna
guldblecksfigurer, en för dem säregen teknik.
Skrivtecken ägde de ej. G. B-r.
Chic [Jik] (Chic k), fr., stilfullt korrekt;
kanske en förkortning av fr. chicane el. ty.
Geschick.
Chicago [Jikå’g5u el. -kä’-], Illinois,
Förenta staternas näst största stad; 517 kvkm,
2,701,705 inv. (1920). Beräknat inv.-antal 1925
3 mill. Ytterligare en halv mill. människor
bor i en relativt tätt bebyggd förstadsräjong
på 800 kvkm yta. Av de 2,7 mill. invånarna
1920 voro 109,458 negrer och 805,482 i utlandet
födda vita. 58,563 voro svenskfödda, 20,481
norsk, och 11,268 danskfödda; 137,611
polacker, 102,095 ryssar, 112,288 tyskar, 59,215
italienare, 56,786 irländare och 50,392
tjeckoslovaker. C. ligger på omkr. 41° 53’ n. br.
kring floden med samma namn vid
Michigan-sjöns s. v. strand på jämn slättmark, som
endast några få m höjer sig över den 178 m
ö. h. liggande Michigansjön. — C. har
kontinentalt inlandsklimat, mildrat genom den
stora sjöns inverkan. Januaritemp. är — 4,6°
C, julitemp. -f- 22,4, årstemp. -f- 9,2. Högsta
iakttagna temp. är + 39,4, lägsta — 30,6. —
Chicagofloden, som är blott 3 km lång,
uppstår genom förening av en nordlig och en
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
sydlig gren. Den senare rinner fram i en
bred dal, som över en låg vattendelare (3,6 m
över Michigansjöns yta) ger lätt tillträde till
Mississippis vattensystem. Här gick
pälsjägarnas väg från Stora sjöarna ned till
Mississippi. Senare byggdes Illinois- och
Michi-gankanalen (155 km) samt Chicago
Drainage-kanalen i dess dalgång. Vid flodens utlopp i
Michigan låg en indianby. Där uppfördes 1804
Fort Dearborn (se bild) till pälshandelns skydd;
där växte C. till stad (1837). 1840 hade C.
4,853 inv., 1850 30,000, 1870 299,000, 1880
503,000, 1900 1,699,000. Dess oerhörda
tillväxt har berott på den fortgående uppodlingen
av den nordamerikanska centralslätten, vars
medelpunkt C. varit. Betydande eldsolyckor
— främst branden 1871, som förstörde 1,600
hus och gjorde 100,000 människor hemlösa —
ha ej inverkat på tillväxten. Stenkol finnes
i Illinois’ mark, järnmalm kan lätt
transporteras från övre sjön-områdets malmfält. Så
har C. växt upp till ett centrum för världens
största sammanhängande jordbruksområde, till
världens viktigaste invattenshamn (dock i
fråga om in- och utgående tonnage
överträffad av Duluth-Superior), jordens största
järnvägsknut och kontinentens näst efter New
York viktigaste industristad. Omkr. 1,500 tåg
inkomma till eller utgå från staden varje dygn.
Den 1925 färdiga Union station samt Chicago
& North Western-stationerna, båda på
Västsidan intill Chicagoflodens s. gren och
affärs-distriktet, äro de förnämsta
järnvägsstationerna. C:s två hamnar vid Chicagofloden och
vid Calumetfloden, 19 km s. om den förra,
uppvisa årl. ett in- och utgående tonnage av 15—
20 mill. ton, varav omkr. 60 % komma på
den djupare Galumethamnen, framför allt
emedan där mottages all järnmalm, som kommer
till C., och utskeppas den mesta spannmålen
(vardera 7—8 mill. ton årl.). Dess 8,660
fabriker hade 1921 — ett jämförelsevis dåligt
år — ett arbetarantal av 311,000 (ung. =
Sveriges) och ett tillv.-värde av 2,485 mill.
doll. Dess slakterier äro världens största
(27,200 arb. och 453 mill. doll. tillv.-värde
1921). Årl. anlända till dess berömda »stock
yards» omkr. 4 mill. nötkreatur, 8 mill. svin
Fort Dearborn i Chicago. 1856.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
