Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chicago - Svenskarna i Chicago
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
975
Chicago
976
som Chicagoflodens sydliga tillopp gör, vidare
mer i v., ö. om Douglas park samt slutligen
längre åt n., v. och n. om Humboldt park.
Negrerna äro framför allt koncentrerade på
Sydsidan i tarvliga bostäder ö. och n. ö. om
Union stock yards, där de i stor utsträckning
ha arbete. Polackerna bo särskilt samlade på
Västsidan, i distrikten närmast den n. grenen
av Chicagofloden o. s. v. Om C:s svenskar se
nedan. Parallellt med eller genomskärande
dylika distrikt kunna gå stora stråkvägar för
trafiken, och vid dylika gator ha de nämnda
folkelementen fått vika för andra.
På C:s stadsbild sätta parkerna alltmer sin
prägel; de ha genom energiskt arbete
betydligt utvidgats och omfatta nu 2,000 har,
fördelade på över 200 parker, varav 14 större, de
flesta förenade genom 120 km trädplanterade
bulevarder. Tre av de största ligga vid
Michi-gansjön, nämligen Lincoln i n. (med bl. a.
Linnés staty, avtäckt 1891 och skänkt av
chicagosvenskar), Grant park vid Michigan
avenue s. om Chicagofloden och ännu längre
åt s. Jackson park, dit 1893 års
världsutställning var förlagd. Planerna gå ut på att göra
nästan hela Michiganfronten till en
sammanhängande parkanläggning. Omfattande
badplatser äro belägna längs sjön.
C:s inre trafik förmedlas dels genom
spårvägar i gatunivån (surface lines) och dels
genom dylika, som gå på överbyggnader högre
än gatunivån (elevated railways). Tills, ha
dessa två typer en längd av 1,800 km, och
spårvägarna transportera dagl. 3,5 mill.
människor. Något underjordiskt järnvägsnät för
den inre förbindelsen existerar endast för
last- men ej för persontrafiken. Denna
elektrifierade »freight-subway» bildar ett nät på
100 km längd under C:s centrala delar och
förbinder järnvägarnas fraktgodsstationer
med de stora affärshusen.
Hälsoförhållandena i C. äro numera goda
(dödstal 1921—24 11,3 °/oo), sedan omfattande
och dyrbara arbeten ha gjorts för att skaffa
C. gott dricksvatten, som tages från
Michigan-sjön och filtreras, och för att i samband
därmed hindra sjöns förorening. C:s »sanitary
district» sträcker sig ut över stadens gränser
och omfattar en förstadsbefolkning på 300,000
inv. Det förnämsta medlet att hålla sjön fri
från föroreningar är den 45 km långa och 5,4
m djupa Chicago Drainage-kanalen från
Chicagofloden till Des Plaines river vid Lockport.
Kanalen öppnades 1900. Genom densamma
avbördades 1924 256 kbm i sek., ett
vattenflöde av Ume älvs storlek, från Michigansjön
till Des Plaines river. Den är ej endast C:s
största dräneringskanal utan också en
skepps-kanal av betydenhet, och genom en
förlängning till Joliet har den också blivit en
betydande kraftkälla, i det att ett 10 m högt fall
möjliggör uttagandet av omkr. 30,000 hkr.
Kulturellt intager C. en ställning av
växande betydelse inom U. S. A. Socialt har
härifrån utgått den av Jane Addams ledda kam-
Ord, som saknas under
pen mot storstadsnöden (Hull house);
arbetarorganisationerna ha här utvecklat stor
livaktighet. På bildningsväsendets område märkas
talrika utmärkta folkbibliotek
(re/erence-biö-liotecsy, det stora Chicago public library har
1,1 mill. bd; slutligen märkes det genom John
D. Rockefellers donationer särskilt
blomstrande universitetet, University of Chicago, med
en i flera avseenden ny och märklig
organisation (14,000 elever). Universitetets
bibliotek har 625,000 bd. Till detsamma hör det
berömda Yerkes-observatoriet vid sjön
Ge-neva i Wisconsin. Northwestern university i
Evanston och C. har 6,000 elever. På
musiklivets område spelar C. en betydande roll.
Field museum of natural history, inrymt i en
marmorbyggnad i jonisk stil vid
Michigansjön, innehåller storartade samlingar (även
etnografiska). Av konstmuseer är stadens
främsta det vid Michigan avenue och Grant
park liggande Art institute, ett av de främsta
i Förenta staterna (årl. över 1 mill. besökare),
som bl. a. har ett svenskt rum. C:s
tidningspress är näst efter New Yorks landets största.
De ledande chicagotidningarna äro Chicago
Tribune (1847) och Daily News (1875), båda
med upplagor på omkr. mill. ex.
Om C:s uppdelning efter gator och kvarter
se översiktskartan. Sedan 1922 indelas C. i 50
distrikt (wards), förut 35. Stadens
förvaltning ledes av en borgmästare (mayor). Ett
stadsråd (city council) väljes på två år och
består av en för varje ward vald alderman.
Ännu har ej C:s administrativa område helt
bebyggts, men å andra sidan sammanhänger
C. med förstäder utanför dess administrativa
gränser (Blue island i s. v., Cicero town, Oak
park m. fl. i v., Evanston i n.) och omges av
ett bälte av mer geografiskt självständiga
förstäder, vilkas invånare till stor del ha sin
verksamhet i C. — Litt.: Kirkland, »The story
of C.» (2 bd, 1895); R. D. Salisbury och W. C.
Alden, »Geography of C. and its environs»
(1913). ’ H. N-n.
Svenskarna i Chicago. C. blev den
naturliga slutpunkten för emigranter, som över
Stora sjöarna sökt sig fram till de centrala
slätterna med deras tillgång på ouppodlat
land, och tillika utgångspunkt för
koloniseringen av mellanvästern. Därför blev också
C. en centralpunkt för den svenska
invandringen, och många svenskar stannade där.
Antalet svenskfödda, som 1870 var 6,154, var
1880 12,930, 1890 43,032, 1900 48,836, 1910
63,035 och 1920 58,563 (28,832 män, 29,731
kvinnor). Till 1920 års siffror kunna läggas
51,000 i Förenta staterna födda
svensk-amerikaner, vilkas båda föräldrar voro
svenskfödda, alltså sammanlagt 110,000 av rent
svensk stam, där föräldrar el. de själva voro
svenskar. Siffran kan ytterligare ökas med
några tiotusental oblandade svenskättlingar
i tredje och fjärde led, för vilka Förenta
staternas statistik ej redovisar. I äldre tid bodde
svenskarna mer samlade än nu. Chicago
ave-C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
