Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chicago - Svenskarna i Chicago - Chicago, East - Chicha - Chichagof - Chichen Itzá
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
977
Chicago—Chichen Itzå
978
nue på Nordsidan kallades då »den svenska
bondegatan». Nu ha de med stigande välstånd
flyttat ut till egnahemsområdena, där de byggt
sig villor. Kring en del av Clark Street och
närliggande gator på Nordsidan bo de
alltjämt så tätt, att man kan tala om svenska
kvarter. Då svenskarna särskilt som
byggmästare, hantverkare och industrimän varit
framgångsrika men ej i lika hög grad som
affärsmän, gör sig deras närvaro ej särskilt
märkbar i de centrala af färskvarteren. I C:s
stadsbild ha svenskarna gjort en stor insats
genom att de byggt upp stora delar av
staden, särskilt egnahemsområdena.
Av de kyrkliga samfund svenskarna
tillhöra är Augustanasynoden, den svenska
luterska kyrkan i Amerika, den i C. största,
räknande 31 församlingar med 18,000 medl.
Dess första församling bildades 1853.
Baptistförsamlingarna, 13 till antalet, räkna
omkr. 3,000 medl., de 22 missionsförsaml.
4,700, metodistförsaml. 2,700 medl. De
svenska kyrkoförsamlingarna ha utövat en
beundransvärd verksamhet genom att uppföra
lasarett, ålderdoms- och barnhem. Augustana
hospital är ett av C:s mest ansedda sjukhus.
Svenska språket uppehälles ännu i vissa
församlingar genom kristendomsundervisning på
svenska. Ett högre svenskt läroverk, North
Park college (se d. o.), utbildar predikanter
för Svenska missionsförbundet m. m. I förening
med North western-universitetet finns en
avdelning för utbildning av metodistpredikanter.
De tre största av de till ett dussin
uppgående svenska tidningarna äro Svenska
Amerikanaren, Svenska Tribunen Nyheter och
Svenska Kuriren (se dessa ord). De äro
politiska nyhetstidningar (sammanlagd uppl.
170,000 ex., varav en tiondedel i Sverige),
medan de flesta övriga äro religiösa.
Föreningsväsendet blomstrar bland
svenskarna. Särskilt viktiga äro sjuk- och
begiav-nings-»ordnarna», av vilka de största äro
Svithiod-, Vikinga- och Vasaorden med
vardera 6,000—8,000 medl. i C. Svenska
föreningarnas ålderdomshem stiftades 1900 oeh
har plats för 150 åldringar. Flera föreningar
ha egna byggnader. Mycket betydelsefulla
för svenskarnas sammanhållning ha
sångföreningarna varit (många av de svenska
kyrkoföreningarna ha dessutom sina egna
körer). O. A. L-r. (H. N-n.)
Chicago [fikä’gffu el. -kä’-], East C., stad
i Indiana, U. S. A., se East Chicago.
Chicha [tJTtJa], öl av majs i det tropiska
Amerika. Majsens jäsning underlättas ofta
därav, att kvinnorna tugga massan och åter
spotta ut den i det kärl, vari drycken beredes.
C. har en frisk, syrlig, ganska angenäm smak.
Det har, utom bland indianerna, vunnit stor
utbredning även hos den blandade och lägre
vita befolkningen. G. B-r.
Chichagof [tfitfä’gåf ], nordligaste ön i
Alexanderarkipelagen (se d. o.), uppkallad
efter ryske amiralen Tjitjagov.
Ord, som saknas under
Evangelisk-luterska Ebenezerkyrkan i Chicago.
Chichen Itzä [tJitfän-Ftsa], ruinstad ö. om
Valladolid i n. v. Yucatan, Mexiko,
namnkunnigast av alla de mayanska ruinstäderna
på halvön. Där avspeglas bäst mayafolkets
historia under »the second empire» i Yucatan
(jfr Amerikansk arkeologi, sp. 741).
Mycket tyder på att C. varit en av de
första platser maya togo i besittning efter
sin utvandring från det tropiska låglandet
mellan Campeche- och Hondurasvikarna (»the
first empire»; se Amerikansk
arkeologi). En inskription på en mursten röjer,
att C. haft en blomstringstid redan under
storhetstiden för »the first empire» (omkr.
470—620 e. Kr.). Därpå har staden förfallit
och övergivits, i varje fall saknat betydelse som
kultplats, och först på 900-talet åter uppbyggts.
Den senare stora nationella utvecklingen
avbröts av att toltekiska legotrupper (se
Tol-t e k e r) omkr. 1200 togo makten. Från den
toltekiska perioden, omkr. 1200—1450,
stammar den imposanta tempelbyggnaden i C., El
Castillo (sp., »slottet»), med typiskt
tolte-kisk skulptur. Den ligger på en dominerande
trappstegspyramid. Omkr. 1450 störtade en
nationell mayaresning toltekernas övervälde,
men C. återvann aldrig sin gamla blomstring
och låg vid spanjorernas ankomst öde. Dess
förnämsta rent mayanska byggnadskomplex
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
