Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chile - Befolkning - Religion och undervisningsväsen - Tidningspress - Kulturzoner - Jordbruk - Boskapsskötsel - Skogsbruk - Bergsbruk - Industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
993 Chile (Religion och undervisningsväsen—Industri) 994
svenskar voro 242. Av kineser funnos 1,954,
däremot saknades negrer. Av urbefolkningen
kvarleva obetydliga rester i n. och längst
i s. ett fåtal vattennomader (kanalindianer).
Av vida större betydelse äro araukanerna
(»mapuche»), som först i vår tid bragts till
fullständig underkastelse. Deras antal
överstiger sannolikt något 100,000, och de tala
alltjämt sitt eget språk. Landets huvudspråk
är spanska.
Religion och undervisningsväsen. Romerska
kyrkan, som har stort inflytande i C., är
statskyrka, men i övrigt råder fullständig
religionsfrihet; civiläktenskapet är det enda
lagligt giltiga. En ärkebiskop, tre biskopar
och två apostoliska vikarier finnas. 1923 funnos
1,419 kyrkor och kapell samt talrika kloster.
Protestanterna torde ej överstiga 50,000.
Folkundervisningen är obligatorisk och
kostnadsfri. Av personer över 14 år voro 1920
omkr. 50 % analfabeter. 1923 funnos 3,769
folkskolor, varav 3,285 statliga med 425,056
och 484 enskilda med 62,139 lärjungar, av
högre skolor (lyceer) och yrkesskolor 319,
varav 168 statliga med 53,300 och 151
enskilda med 25,531 lärjungar. För utbildning
av folkskollärare finnas 6 seminarier för män
och 9 för kvinnor, med (1923) resp. 935
och 1,527 stud. Av högre
undervisningsanstalter märkas Instituto pedagöjico, som
utbildar lyceilärare, Universidad de Chile med
5 fakulteter samt konsthögskola, alla i
Santiago; 1923 hade dessa tills. 1,478 stud. Därtill
kom Universidad catölica med 1,445. Svensk
slöjd och gymnastik ha införts i skolorna.
Sjukvården står högt. 1923 funnos 118 av
stat och kommun understödda sjukhus med
en personal av 4,860 pers, och 12,151 sängar,
av vilka 10,875 voro fria; vidare 17 lasarett
för smittkoppssjuka.
Tidningspressen intar en ganska hög
ståndpunkt: 1923 funnos 101 dagliga tidningar.
Största spridningen har El Mercurio (grundad
1827), som utkommer i Santiago, Valparaiso
och Antofagasta. La Uniön är organ för det
mäktiga katolska partiet. Av illustrerade
tidningar märkes El Diario Ilustrado.
Kulturzonerna äro utpräglade, ökenzonen i
n. är säte för salpeterbrytningen och större
delen av annan gruvdrift. Boskapsskötsel,
särskilt för produktion av kött och hudar, får
redan i prov. Coquimbo stor betydelse.
Trädgårds- och vinodling intaga ett mycket
framstående rum såväl i det mellersta
kustområdet som i längsdalen, huvudsätet för
jordbruket. Territoriet Magallanes karakteriseras
av sin fåravel. Skogsbruket är inskränkt till
det sydligare C. Västpatagonien och
Elds-landsarkipelagen äro så gott som oberörda
av kultur och f. ö. ganska obeboeliga.
J ordbruket är landets huvudnäring men
hämmas i sin utveckling av
latifundiesyste-met (stora områden i händerna på ett fåtal
kapitalister). Den odlade arealen var 1923
823,142 har åker (595,965 vete, 62,393 trind-
säd, 32,497 potatis, som ju har C. till
hemland), 600,151 har vall, 68,292 har vin och
27,222 har frukt. Skörden utgjorde s. å. i
deciton: 7,058,984 vete, 662,798 trindsäd,
3,080,867 potatis och 4,125,724 hö (lucern,
klöver) samt 1,690,501 hl vin. De viktigaste
frukterna äro apelsiner, citroner, oliver,
vindruvor och äpplen. Till de mest välskötta
trakterna höra prov. Valdi via och Llanquihue,
där kolonister länge varit verksamma;
biodlingen står här högt.
Boskapsskötsel. 1923 funnos 330,000 hästar,
77,000 åsnor och mulor, 2 mill. nötkreatur,
4,5 mill. får, 0,5 mill. getter och 263,000 svin.
Ullproduktionen utgjorde 112,609 dt, av mjölk
utvunnos 1,672,714 hl, av honung (1922) 5,736
dt. Ullen från Patagonien, hudar och
soltorkat kött (charqui) äro viktiga exportvaror.
Skogsbruk. Skogarna i södra C. äro ned till
46° rika på gott, delvis förstklassigt timmer;
de ha emellertid mångenstädes hänsynslöst
skövlats. Skogskulturer täckte 1923 21,258
har. På senaste tid ha åtgärder till skogens
räddning vidtagits och stora reserver avsatts.
Det skogklädda området i hela C.
beräknades till 6 ä 7 mill. har (1915). Flera barrträd,
bokar, lager- och myrtenträd m. fl. lämna ett
utmärkt virke för byggnadsverksamhet och
möbelsnickeri. Viktiga biprodukter äro garv
medel (linguebark) och kvillajabark.
Bergsbruk. C. är rikt på nyttiga mineral
och metaller. Inmutningarnas yta var 622,617
har 1922; flertalet fyndigheter i prov.
Tara-pacä—0’Higgins. Totalproduktionen hade s. å.
ett värde av 295,5 mill. guldpesos mot 494
mill. 1921 och 681 mill. 1920. Världskriget
tillfogade produktionen stora skador. Av 152
salpeterverk (»oficinas») voro 1922 endast 53
i gång. Produktionen var 1,071,041 ton,
sysselsatte 25,462 arb. och hade ett värde av
146,6 mill. guldpesos (1921 det dubbla). Av
biprodukter framställdes 33,289 ton borax och
244,779 kg jod. Bland metallerna kommer
koppar främst med 120,575 ton (omkr. 11 %
av världsproduktionen) till ett värde av 92,14
mill. guldpesos. Av silver utvunnos 84,26 mill.
g, värda 5,oi, och av guld 2,48 mill. g, värda
2,86 mill. Järnindustrien har de senaste åren
visat betydande uppsving (1922 289,595 ton
med ett värde av 5,1 mill.). 1922 funnos 16
kolgruvor med en produktion av 1,05 mill.
ton till ett värde av 26,3 mill. guldpesos.
Kolet kommer till användning inom landet.
Jfr art. Chilesalpeter.
Industri. Bortser man från bearbetningen
av gruvprodukter, är industrien mindre
betydande men befinner sig i utveckling. 1922
funnos 3,042 verkstäder och fabriker med tills.
76,042 arb. Produktionsvärdet uppgick till
1,0 64,09 mill. papperspesos. I gruvor och
fabriker är ett stort utländskt kapital nedlagt.
I första rummet kommer födoämnesindustrien,
därefter textil-, läder-, snickeri-, tobaks- och
kemiska fabriker. Av tyskar ha stora
bryggerier grundats.
IV. 32
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
