Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chitor - Chitral - Chittagong - Chiusa - Chiva, Khiva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1011
Chitor—Chiva
1012
Fort Chitral.
Chitor [eng, t/itö^], stad i v. delen av Britt.
Indien, Bajputana Agency, 185 km s. om
Aj-mer; omkr. 7,500 inv. Tillhör vasallstaten
Udaipur. På en bergås ö. om staden den gamla
fästningen Chitorgarh. Den upptar en
yta av 280 har och omges av en med stora,
tunga torn försedd mur av 11 km längd.
Innanför denna finnas ruiner av en mängd
hus och palats från den tid, då C. var en av
Indiens berömdaste städer. Särskilt märkas
de båda väldiga tornen Kirtti stambh,
»ryktets pelare», en fyrsidig prisma av 23 m höjd,
betäckt med jainafigurer, och Jai stambh,
»segerpelaren», en fyrkantig prisma av 37 m
höjd, prydd med tusentals statyer av den
hinduiska olympens gudavärld, uppförd på
1440-talet av Ränä Kumbha till minne av
hans segrar. Denna starka fästning var i
mer än 700 år Mewars huvudstad men intogs
och plundrades omkr. 1303 av Aläu-d din
Khilji (se Indien, historia) och 1568 av
stormogulen Akbar. Aurangzèb lät (1680) i
C. förstöra mer än 60 hindutempel. J. Ch-r.
Chitral [eng. tJTtrol], bergland i
nordvästligaste Britt. Indien, intill afganska gränsen,
omfattar ett avskilt dalstråk mellan
Hindu-kusch i n. v. och Lahoribergen i s. ö.
Genom-flytes av Kunar (el. C.), nordlig biflod till
Ka-bul (Indus’ flodsystem). Vilt alplandskap,
högsta punkt Tirach-mir (7,750 m ö. h.). Strängt
klimat, snörika vintrar. Dalsidorna i terrasser,
på dalbottnen odlingar (särskilt frukt) och
spridda byar. Befolkningen, muhammedaner,
är sammansatt av mycket skilda element.
Förbindelser gå söder ut över Lowaraipasset
till Peshawar och öster ut till Gilgit i
Kashmir. Bildar en brittisk vasallstat inom
Northwest Frontier province; huvudort Chitral vid
Kunar (1,518 m ö. h.). J. Ch-r.
England har sedan 1886 haft en politisk
agent hos fursten av C. i syfte att bevaka
gränsstammarnas hållning vid de strategiskt
viktiga passen i Hindukusch. Efter fursten
Aman-ul-Mulks död 1892 utbröto häftiga
tronstrider, och sedan den av England gynnade
furst Nisam nyårsdagen 1895 mördats av sin
bror Amir-ul-Mulk, skyndade hans farbror,
tronpretendenten Schir Afsul, till från Afga-
nistan och började belägra den
lilla brittiska garnisonen i Fort
Chitral, där indiska regeringens
agent, dr Robertson, med 543 man
inneslöts från början av mars. De
undsattes 20 april av överste
Kelly, som från Gilgit tågat till
C. genom snöfyllda pass. En vid
Peshawar sammandragen armé
under sir R. Law hade förjagat Schir
Afsuls bundsförvant, Umra kan,
furste av Jandol, och framsänt en
lätt utrustad styrka under
brigadgeneral Gatacre, som i maj
inträngde i landet. Den liberala
ministären Rosebery gav order om
C:s fullständiga utrymmande, men
efter ministärförändringen i juli återtogs denna
order, och en brigad kvarlämnades i Kala
Drosh. Schir Afsul och Amir-ul-Mulk
internerades på livstid, och brittiska trupper fortfara
att i C. övervaka vägen från Pamir till Indien.
Om C:s undsättning se F. Younghusband, »The
relief of C.» (1897), och G. Robertson, »C., the
story of a minor siege» (1898). V. S-g.
Chittagong [eng. tJTtogån], hamnstad i Britt.
Indien, prov. Bengalen, vid Bengaliska vikens
innersta del; 36,030 inv. (1921). Ändpunkt
för järnvägen från Assam; hamnen tillgänglig
för djupgående fartyg. Stark export av te
och jute; totala exportvärdet 1921—22 42
mill. kr., importvärdet 14 mill. kr.
Chiusa [kio’sa], it., bergpass. Förekommer
i flera italienska ortnamn.
Chiva, Khiva [ki’va]. 1. Förr kanat och
rysk vasallstat i ryska Centralasien, nu till
större delen ingående i sovjetrepubl.
Usbe-kistan, medan en mindre del förts till S. S. R.
Turkmenistan. Omkr. 60,000 kvkm, 500,000
inv. Beläget vid nedre loppet av Amu-darja,
når C. i n. fram till Aralsjön och omges i
n. ö. av Kyzyl-kum (röda öknen), i s. v. av
Kara-kum (svarta öknen). Den odlingsbara
delen ligger intill floden eller i den oas, som
bevattnas genom kanaler från Amu-darja och
allra högst omfattar Vio av arealen. Här
odlas bomull, ris, spannmål (vete, hirs, korn),
mullbärsträd, vin, tobak, sydfrukter m. m.
De viktigaste husdjuren, vilka mestadels
ägas av nomadbefolkningen, äro kameler,
hästar, åsnor och får. Industrien omfattar
tillverkning av mattor, bomulls- och
sidentyger. Befolkningen utgöres av bofasta
turkiska ösbeger samt nomadiserande turkmener
ävensom kirgiser, karakalpaker, ryssar, sarter,
perser m. fl. Religionen är sunnitisk
muham-medanism. Den bofasta befolkningen leve’
vanligen i smärre befästa städer eller fäst
ningsliknande gårdar. Huvudstaden är Chiva
(se nedan), andra städer äro Kunja-Urgentsch
(3,000 inv.) samt Kungrad i Amu-darjas delta,
slutpunkten för flodtrafiken.
Historia. C. utgjorde under medeltiden en
del av det stora riket Kovaresmien (se d. o.),
erövrades av Djingis-kan, kom därpå under
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
