Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chopin, Frédéric François - Chor - Choræus, Mikael - Chorag - Choral - Chorasan el. Khorasan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1027
Chopin—Chorasan
1028
Chopin [Jåpä’], Frédéric Frangois,
polsk tonsättare och pianist (18 1 0 22/a—49 17/io) •
Född i Zelazowa Wola ej långt från Warschau,
erhöll C. sin första utbildning till musiker
under J. Elsner vid konservatoriet i Warschau;
1825 utkom hans första komposition, ett rondo
för piano; 1827 följde några briljanta
variationer över ett Don Juan-tema för piano och
orkester; efter några resor till Berlin och
Wien slog han sig definitivt ned i Paris 1831,
där han snart blev en mycket anlitad
pianolärare i de polska högadliga familjerna, vilka
flytt från revolutionen i Warschau till den
franska huvudstaden; även slöt sig C. till den
nyromantiska kretsen omkring Berlioz, Liszt,
Baillot och Heine. Intill 1835 lät han även
höra sig offentligt å konserter men drog sig
sedan tillbaka från all offentlig verksamhet.
1837 gjorde han bekantskap med den berömda
författarinnan George Sand och företog med
henne året därpå en resa till Mallorca. C:s
bröstsjukdom började vid denna tid, och hans
alltid känsliga nervsystem tålde ej vid de
ständiga slitningar, som inträdde i hans
förhållande till författarinnan. Hans
komposito-riska produktion begynte avtaga, och snart
fann han sig föranlåten att avbryta
förbindelsen med henne (1847). Han var dock då
redan en dödsdömd man, och en resa till Eng
land från februarirevolutionens fasor 1848
kunde blott påskynda slutet. — C. var som
kompositör redan före Paristiden fullt
individuellt utvecklad, och hans stil förändrade
sig föga sedan. Redan före ankomsten till
den franska huvudstaden hade han fullbordat
de båda konserterna i e moll och f moll, flera
masurkor, valser och nocturner; även dessa
senare små stycken bidrogo under de första
åren särskilt till att göra honom populär i
den förnäma världen. Därtill kommo sedan
etyderna, av vilka 12 trycktes 1833 och 12
1837, och preludierna, därav 24 1839. Även
de större verken som b moll-scherzot (1838),
ess moll-polonäsen (1836), g moll-balladen (1836;
möjl. komponerad redan före 1831) tillhöra
tiden före bekantskapen med George Sand.
Efter denna tid komma av de mera berömda
endast balladerna i F dur (1840; komponerad
1839), Ass dur (1842) och f moll (1843),
polo-näsen i Ass dur (1843) och polonäsfantasien
(1845), berceusen (1845) m. fl. För sång och
piano skrev C. före Paristiden några polska
sånger, vilka dock utkommo i tryck först
flera år efter hans död (1855). C:s verk
utmärka sig för stor pregnans i stilen, något
som i förening med deras skarpa rytmiska
liv och klangrikedom gjort dem till
tacksamma konsertnummer för pianokonstnärer. Den
nationella tonen förstår han att ge en
universell gestaltning, så att den kan omedelbart
fattas av en internationell publik. Ett
kraftigt manligt patos adlar den eljest veka, djupt
känslobetonade melodiken. — Litt.:
Biografier av Liszt (1852), Karasowski (1877),
Niecks (1888), Leichtentritt (1905), Ganche
(1913), Huneker (1914), Weissmann (1914),
Scharlitt (1919) samt en svensk av A. Hillman
(1920); C:s brev finnas i flera uppl. (tysk av
Scharlitt 1911). — Hans porträtt återges på
vidstående plansch. T. N.
Chor [kör], se Kor och Kör.
Choræus [korè’us], Mikael, skald (1774—
1806). Född i Österbotten, uppfostrades C. i
Västerås, studerade i Uppsala, där han
promoverades 1797, varpå han vistades i Finland till
1802,dels som
informator, dels som docent i
vältalighet vid Åbo
akademi från 1799.
Återkommen till Sverige,
blev han teol. adjunkt
vid Karlberg och 1803
hovpredikant och
pastor vid Södermanlands
regemente. — Under
inflytande av Franzén
började C. skriva vers;
hans nätta talang
sträckte sig till den
skalkaktigt satiriska visan, idyllen och den av
hans lungsjukdom färgade melankoliska
tankelyriken (»En tanke på min egen graf»). Men
det övermäktiga inflytandet av den
akademiska retoriken förledde C. att söka tävla med
de samtida epigonerna i stora lärodikter,
versifierade högtidstal o. dyl., vilket icke låg
för hans begåvning; dessa verk äro frasrika,
tunga, oinspirerade och fyllda av klichéer. I
samarbete med J. O. Wallin sysslade C. mot
slutet av sitt liv med psalmdiktning. — Deras
»Omarbetningar af svenska psalmer» (1807)
visa ansatser till större innerlighet än den
föregående epokens psalmer. C. var högt
skattad som predikant. Hans »Samlade
skaldestycken» utgåvos 1815. 1901 utkommo »Valda
dikter», 1903 »Bref, tal och andra skrifter».
Biogr. av Franzén (1815), C. Snoilsky (1895)
och E. Lagus (1903). R-n B.
Choräg, se K o r a g.
Choräl, se Koral.
Choräsän [^å-] el. K h o r a s a n, Persiens
n. ö. huvudprovins utmed ryska och afganska
gränserna, nu uppdelad i ett stort antal
administrativa (under-)provinser el. distrikt. I
s. v. öken (Stora saltstäppen, Kevir), i n.
och ö. bergland, omfattar i s. landskapet
Ko-histan, i s. ö. delar av landskapet Seistan
kring stäppsjön Hamun-i-Hilmend. Viktigaste
och folkrikaste delarna ligga i n. ö., där breda,
vattenrika dalar, främst Atrek- och
Keschef-dalarna, skilja de parallellt gående kala och
höga bergskedjorna och oaslandskap följa
bergränderna. I övre Keschefdalen ligger här
Meschched (70,000 inv.), provinsens huvudstad,
på bergens sydsida Nischapur och Sebzevar
vid stora handelsvägen från v. Persien till
Meschched, tillika distriktshuvudstäder. Andra
huvudorter äro Kutschan och Budjurd i
Atrek-dalen, Tun i det inre, Birdschend i ö.,
Nasre-tabad i s. ö. Jordbruket producerar alltefter
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
